Michèle Glatthard

Våra traditioner firas i sus och dus Glädje, sång, dans och rusÄrtsoppa med punschNubbe till lunchDans runt julgran och barnens bus Ibland går det snettInget vett och ingen etikettVem vet vad som skerNär inget är som det ska mer Tomten är ond, fläsket är slut och lucian har inget vett 30 författare tolkar våra svenska och nordiska traditioner på sitt vis.Författarna som medverkar: Cathrin Monell, Cecilia Linder, Daniel Andersson, Eleonore Hammare, Elin Edberg, Elsa Egnell, Emelie Lannerhjelm, Emil Haskett, Emma Lidell, Erik Ekblad, Erika Hoff Holmgren, Jari Rajala, Jenny Daniels, Josef Liebera, Josefine Wallander, Julia Mäkkylä, Katarina Brolin, Kenny Lidberg, Kristina Danielsson, Maria Ruokolahti, Maria Wallerfrost, Michèle Glatthard, Mikael Lejdeby, Naya Sihm, Patrik Centerwall, Patrik Söderberg, Sabine Mickelsson, Sara Salkvist, Sofie Persson, Ulrika Häll-Lundgren.

Det knakar i skogen. Något rör sig mellan träden, bakom den stora stenen. Jag stannar. Lyssnar. Det prasslar i buskarna. Jag tvingar mig att fortsätta och upptäcker små fotspår, av bara fötter, på den mossbeklädda marken.En melodi fångar min uppmärksamhet, så skön att jag inte kan låta bli att följa dess toner. Kvällens mörker sänker sig över skogen och små ljus leder vägen mot den forsande älven bakom berget. Ljusen tänds och släcks, lockar tillsammans med tonerna, och får mig att le. En rörelse i periferin får mig att stanna upp. Jag vänder mig sakta om. En ung kvinna, vacker så det gör ont, ler mot mig. Hon höjer handen och vinkar åt mig att komma. Jag kan inte längre kontrollera fötterna, de styr mig mot den förföriskt leende kvinnan. Jag är förtrollad, förförd och förälskad.30 författare tolkar folktro och dess väsen.De medverkande författarna är: Cecilia Larsson Kostenius, Michéle Glatthard, Sten Rosendahl, Jimmy Håkansson, Linda Broberg, Cathrin Monell, Mikael Mansén, Rikard Slapak, Susanne Wiik Ekebergh, Beatrice Lindberg, Monika Chanovian, Jens Nilsson, Emelie Beijer, Marielle Jansson, Sara Sundqvist, David Renklint, Evelinn Carlsson Camilla Brandt My Lemon, Linn Liljemo, Frida Gråsjö, Hannele Partanen, Annah Oj, David Rylander, Jenny Töredal, Jorun Modén, Peter Westberg, Hanna Olsson Drammeh, Olof Lindberg, Kristina Suomela Björklund.

Karin drömmer om ingenting annat än att få gå på dans med sin Anders, gårdens finaste dräng. Hennes dröm blir till en mara när Anders bror Leif leder henne från logen. Till midsommar föder Karin två barn, en änglalik flicka och en gosse som har faderns ishavsgrå ögon, ögon som modern kommer att frukta, en påminnelse om den mörkaste natten i hennes liv. Men gossebarnet besitter en alldeles särskilt förmåga. Han tröstar som ingen annan, inger hopp där det inte verkar finnas något. Så småningom lär han sig att han även har helandets gåva. Det här är början på lövjekarlens vandringar, början på hans långa resa hem. Detta är den tredje och sista delen i Lövjekarlens vandringar. Del 2 Trollsländor, Del 1 Bärnstenar i vattnet

Olycklig och sorgsen har han planlöst vandrat omkring. Gjort allt för att gömma undan minnena efter Teresa djupt inne i sitt hjärta. Men ett hjärta tål inte hur mycket som helst innan det tynar bort av längtan och till slut bestämmer sig lövjekarlen för att vända stegen hemåt, till stugan vid Byskeälven där han en gång har fått vara lycklig. Denna vandring behöver han inte göra ensam, oväntat har han fått med sig den unge prästsonen Assar. Tillsammans träder de in i älvornas rike, dansar och älskar under midsommarnattens blå himmel. Men när vintern kommer dras lövjekarlen återigen in i mörkret. På nytt ger han sig ut på vandring, en vandring som han tror ska bli hans sista. Han återvänder till sin stuga, ensam, utan drömmar, utan hopp och förlikar sig med att få tillbringa resten av sitt liv i ensamhet. Men en dag knackar det på hans dörr och förvånat ser han in i ett par bärnstensgula ögon. Kanske är hoppet ännu inte ute. Kanske finns det ännu hopp för honom att få komma hem.

Året är 1657. Prästens hustru dör i barnsäng och ryktena börjar spridas samma natt. Det pratas om klor och sylvassa tänder, som har slitit upp moderns mage från insidan, om horn och en kropp täckt av hårda förkolnade fjäll. Prästfrun har fött djävulens avkomma, sägs det. Men barnet som den unge lövjekarlen hittar i skogen denna natt liknar inte beskrivningen alls. Flickan har sammetsmjuka, röda lockar och nyfikna bärnstensgula ögon. Lövjekarlen tar med sig flickan på sina vandringar och lär henne allt han kan om örter och läkeväxter. Han visar henne vägen till älvornas rike och bjuder upp henne till dans när de hör Näckens spel. Ju äldre hans Teresa blir, desto klarare blir det för dem båda att deras vägar har korsats förut, i en annan värld, en annan tid. En gång har de varit älskare, men vad väntar dem i detta liv? Medan de försöker komma underfund med sina känslor, drar häxjägarna allt närmare och snart måste lövjekarlen och Teresa fly för sina liv.