Mikael Askander

Gäst, främling, utstött är Pär Lagerkvist-samfundets årsbok för 2025. Det är också hundra år sedan Pär Lagerkvists klassiska barndomsskildring Gäst hos verkligheten gavs ut, vilket sätter sin prägel på årsskriften. Den innehåller analyser av romanen, jämförelser med andra författares gestaltade barndomsvärldar, personliga kommentarer där romanen får spegla författarens egen Uppväxt och bildningsgång, betraktelser om hur man skriver fram en barndom och om hur den klassiska barndomsskildringen kan bli en modern roman för barn. Årsboken rymmer också bidrag om Sibyllan, Lagerkvists litterära stil och författarens insatser för Nobelpriset till Eyvind Johnson och Harry Martinson. Årsbokens artiklar har författats av Ida Andersen, Mikael Askander, Olof Eriksson, Inger Edelfeldt, Peter Forsgren, Inger Frimansson, Martin Hellström, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Karin Nykvist, Tina K Persson, Niklas Rådström, Steve Sem-Sandberg, Kaj Schueler, Martin Tunström, Katarina von Bredow och Lena Wibroe.

Som unga diktare ofta gör befann sig den unge Lagerkvist i ett korsdrag av intryck, positiva som negativa. Men han fann också sin egen röst och kom att höra till de författare som Kjell Espmark kallat ”de solitära mästarna”, alltså diktare som inte bildar skola och får en skara av efterföljare. Trots det gjorde han avtryck. I årsskriften för 2020, kallad Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed – och mycket mer.

Bruno K. Öijer är ett av de mest centrala namnen i den moderna svenska litteraturen. Alltifrån debuten 1973, med diktsamlingen Sång för anarkismen, till idag har hans dikter nått stora skaror av läsare. Och lyssnare, bör tilläggas, med tanke på att Öijer inte bara har verkat som poet i bokens form, i det tryckta ordets uttryck, utan också som muntligen traderande sina dikter på scen, oftast inför utsålda arenor land och rike runt . I Poesier och kombinationer tecknas en bild av Öijers poetiska gärning utifrån intermediala perspektiv, det vill säga med fokus på olika slags relationer mellan mediala och estetiska uttryck. Här sätts alltså den verbalspråkliga poesin i samband med bildkonst, film och musik; det skrivna, tryckta ordet som ska läsas med ögat relateras till örats poesi, och det ljudande muntliga framförandet av dikter. I Öijers fall är det fråga om dels flermediala kombinationer av olika slag (poesifilm, poesivideo, den ljudande dikten med musikackompanjemang, relationen mellan bokomslag och text, med mera), dels den poetiska textens refererande till andra medier och konstarter (exempelvis en dikt som handlar om och kanske rent av tar sin utgångspunkt i ett fotografi). I Poesier och kombinationer presenteras dessutom intermediala studier, ett forskningsfält där olika slag av relationer mellan medier står i fokus. Mikael Askander (f. 1970) är litteraturvetare och verksam som universitetslektor i ämnet intermediala studier, på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Han forskar främst om litteratur, populärkulturella uttryck och intermedialitet.

Contemporary art and literature are marked by an increased intermedial interest. Perhaps as a result of this there is a growing amount of academic research being done on intermedial grounds, inside and outside the proper interart institutions. It could be argued that contemporary academic inquiries are being pushed forward by the wave of (a renewed) interest in mixing the genres and media in a veritable expression of the dream of the Sister Arts. Or should one argue that contemporary art and literature are striving to, once and for all, bury the dream of the loving relationship between the arts? In Changing Borders. Contemporary Positions in Intermediality, 21 reputable scientists present new reflections in the field of intermediality. They investigate intermedial relations between arts and media in a number of forms, including illustrated books, ekphrastic literature, music-and-word relations, record sleeves, mathematics-and-aesthetics relations, architecture, film-and-literature relations, opera, theatre, and theoretical discussions on intermedia studies. The contributors are: Jens Arvidson, Walter Bernhart, Magnar Breivik, Jørgen Bruhn, Siglind Bruhn, Claus Clüver, Heidrun Führer, Lena Hopsch, Els Jongeneel, Sonia Lagerwall, Eva Lilja, Kathleen Lundeen, Arne Melberg, Stephanie A. Glaser, Sarah J. Paulson, Nils Holger Petersen, Valerie Robillard, Eli Rozik, Bernhard F. Scholz, Johan Stenström, and Ulrich Weisstein.