Mikael Thomasson

Over hele verden lar vi oss underholde av fortellinger som ligner hverandre. Vi lar oss overraske over eventyrheltenes oppfinnsomhet, gråter når fortvilelsen er som størst, skvetter til når det skumle åpenbarer seg og puster ut når den lykkelige slutten avrunder fortellingen. Tross ulike språk, ulike måter å kle oss og levevis og ulike livserfaringer er vi mennesker like hverandre på innsiden. Fortellingene er en stor del av verdens kulturarv og en skattkiste av opplevelser. Fortellinger som ligner hverandre finnes i hele verden og vi mennesker kjenner oss ofte igjen i hverandres fortellinger. I blant kan man kjenne igjen fortellingens tema, og ikke sjelden er det samme fortelling som har spredt seg på ulike måter – over hele jorda. Grenseløse fortellinger består av 35 fortellinger som har vandret over hele verden i hundretalls og tusentalls av år. Til hver fortelling finner du informasjon om hvilket land fortellingen stammer fra og hvor den er vanlig. I tillegg får du konkrete og praktiske tips til hvordan du kan gå fram i arbeidet gjennom ulike øvelser og samtalespørsmål. Forfatterne gir også tips og forslag til teknikker en kan benytte seg av når man forteller i flerspråklige miljøer. Grenseløse fortellinger er en del av driv-serien med håndbøker for læreren der materialet kan tas direkte i bruk i undervisningen. Per Gustavsson er fortellerpedagog, tidligere barnebibliotekar og forfatter. Han har gitt ut mange ulike eventyrsamlinger og fortellerbøker og er en aktiv formidler som er opptatt av å fremme fortellingenes magi. Han har også vært initiativtaker til Sagomuseet i Ljungby i Sverige og fortellerfestivalen på samme sted. Mikael Thomasson er fortellerpedagog ved Sagomusset i Ljungby i Sverige. Der jobber han blant annet med å fortelle for barn og ungdommer og utdanner pedagoger til fortellerpedagoger.

I land etter land, i alle tider, har fortellinger formulert og gitt svar på store spørsmål og hjulpet mennesker med å håndtere sine liv. Gjennom den muntlige fortellingens ulike sjangre, har menneskene diskutert og utviklet samfunnets oppfatninger og normer. Denne samlingen av fortellinger, som du nå holder i hånden, består av fortellinger som har vandret fra munn til munn i flere århundrer. Aldri har de brydd seg om landegrenser, men blitt spredd fra verdensdel til verdensdel. Fortellinger vekker følelser og engasjerer og det som vekker sterke følelser, husker man. Fortellingene og det å fortelle i seg selv, er en måte å overføre kunnskap på og å underholde, samtidig som man formidler normer eller ulike idealer. Hvis man i tillegg legger i fra seg boka, og forteller med egne ord, ja, da skapes en kontakt som er helt unik til de som lytter. Verdifulle fortellinger består av 34 fortellinger som formidler empati for de svake, viktigheten av gode vennskap og farene ved egoisme. Til hver fortelling finnes det spørsmål som utgangspunkt for gode og viktige samtaler. De utvalgte fortellingene passer for barn i alderen 6 – 12 år og er lette å gjenfortelle. Verdifulle fortellinger er en del av driv-serien med håndbøker for læreren der materialet kan tas direkte i bruk i undervisningen. Per Gustavsson er fortellerpedagog, tidligere barnebibliotekar og forfatter. Han har gitt ut mange ulike eventyrsamlinger og fortellerbøker og er en aktiv formidler som er opptatt av å fremme fortellingenes magi. Han har også vært initiativtaker til Sagomuseet i Ljungby i Sverige og fortellerfestivalen på samme sted. Mikael Thomasson er fortellerpedagog ved Sagomusset i Ljungby i Sverige. Der jobber han blant annet med å fortelle for barn og ungdommer og utdanner pedagoger til fortellerpedagoger.

Boken består av 35 sagor som vandrat över världen i hundratals och tusentals år. I första hand har de utvalda sagorna sitt ursprung i länder varifrån många nyanlända människor kommit de senaste åren.Efter varje saga ges information om sagotypen och i vilka länder den är vanlig. Vid de tillfällen det finns en svensk variant av samma sagotyp presenteras den i korthet. Boken beskriver vad man som pedagog kan tänka på och ger förslag på samtalsfrågor till varje saga.Författarna ger också förslag på tekniker att använda sig av när man berättar i flerspråkiga miljöer, t ex förtydliganden och konkretiseringar som hjälper eleverna att förstå och bearbeta sagan.Ur författarnas förordNär sagan är slut, och Askepilten lever lyckligt tillsammans med prinsessan, pratar vi om vad det är som har hänt. Hur kan en syrisk saga finnas i Sverige eller är det en svensk folksaga som finns i Syrien? Eleverna är förvånade över att sagorna kan vara så lika, men de ser också skillnaderna. I den arabiska versionen handlar sagan inte om en gris, utan en råtta. Efter att tillsammans ha lekt sagan och samtalat om kulturskillnader, har det väckts nya tankar hos både mig och eleverna. Sagor över hela världen liknar varandra.Vad var det som hände egentligen? Det var inte bara det att de syriska barnen kände igen sagan. Och det var inte heller bara det att de blev djupt engagerade i lyssnandet, för sagor har ju en förmåga att få barn att glömma tid och rum – plötsligt lever de mitt i berättelsen och engageras känslomässigt. Det annorlunda var att de syriska barnens berättelser plötsligt blev en del av ett gemensamt kulturarv, en skatt av sagor. Över hela världen roas barn av likartade berättelser. De skrattar åt sagohjältens påhittighet, gråter när förtvivlan är som djupast, ryser när demonerna uppenbarar sig och andas ut vid det lyckliga slutet. Trots olika språk, olika sätt att klä oss och olika livserfarenheter är vi människor innerst inne lika varandra. I berättarögonblicket och samtalet efteråt var inte eleverna delade i vi och dom, som det annars så lätt blir.

Berättelser väcker känslor och engagerarDet som väcker starka känslor minns man. Berättandet fungerar som ett sätt att överföra kunskap och att underhålla, samtidigt som man förmedlar normer och ideal. Om man dessutom lägger ifrån sig boken och berättar med egna ord, skapas en kontakt som är helt unik. I läroplanen lyfts det muntliga berättandet och vikten av att låta eleverna möta berättelser från olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.Boken består av 35 sagor och sägner som förmedlar empati för den svage, vikten av vänskap och riskerna med egoism. Till varje saga finns frågeställningar som stöd för samtalet i gruppen. De utvalda sagorna passar barn i åldrarna 6–10 år och är lätta att återberätta. Ur författarnas förordI land efter land, i alla tider, har berättelser formulerat livsfrågor och hjälpt människor hur de ska leva sina liv. Genom att muntligt berätta folksagor, sägner och andra typer av berättelser har människor diskuterat och utvecklat samhällets värderingar och normer. Den samling av berättelser som du nu har i din hand, består av berättelser som vandrat från mun till mun i århundraden. Aldrig har de brytt sig om nationsgränser, utan spridits från världsdel till världsdel. Många värderingar är också så allmängiltiga, att likartade berättelser skapats i olika delar av världen oberoende av varandra. Att berätta med munnen är ett långsamt sätt att förmedla erfarenheter. Det går inte att berätta en historia fortare idag än det gick för 200 år sedan, då just muntlig kunskapsförmedling var dominerande. Berättaren och lyssnaren vistas tillsammans i berättelsens värld. Den som lyssnar får tid att skapa sina inre bilder av berättelsen utifrån sina egna livserfarenheter. Ögonkontakten mellan berättare och lyssnare medför att den som lyssnar blir sedd och hens reaktioner påverkar berättarens framförande av historien. En person som berättar en traditionell folklig historia, berättar naturligtvis sin egen version av den berättelsen, men samtidigt föds det lika många versioner av berättelsen som det finns lyssnare i rummet. Det är bara du som vet hur just din version av en gammal välkänd saga ser ut. Berätta den! Att berätta är inte att lära sig en saga utantill, utan att nyskapa den och ge den sin egen röst.Det är ofta lätt att fånga en elevgrupps uppmärksamhet med en muntlig berättelse. Eleven som brukar har svårt att koncentrera sig sitter snart fångad av berättelsen. Eleven med rötter i en annan kultur och som fortfarande söker sig fram i det svenska språket förstår överraskande mycket, eftersom hen känner igen den struktur en berättelse har. Eleven som har dyslexi slipper brottas med de besvärliga bokstäverna. Den här upplevelsen av den muntliga berättelsens effekt på en skolklass delar vi med andra muntliga berättare och många lärare, som har upptäckt berättandet som ett pedagogiskt verktyg. Det blir lugn och ro i gruppen, vilket skapar bra förutsättningar för ett fortsatt samtal utifrån berättelsen. Det samtalet har goda möjligheter att bli givande, eftersom varje elev har sin egen upplevelse av sagan. Just genom att sagan förmår lyssnaren att glömma omvärlden för en stund och engagerar känslomässigt, kan samtalet fördjupas.