Mohammad Fazlhashemi

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Den här boken handlar om samhälls­förändring. Här berättar forskare och aktivister om gårdagens och dagens förtryck, kamper och konflikter. Boken visar hur närvarande och betydelsefulla olika rättighetskamper är och varit för det samhälle vi har i Sverige idag. Den visar både på olika former av förtryck och hur nationalism kan användas för att inskränka människors rättigheter. Utmaningar och diskriminering synliggörs likaväl som möjligheter. Går det att skapa ett samhälle där alla har lika rätt? Författare: Marian Bergroth, Christine Bylund, Mikael Eivergård, Jonas Franksson, Tove Fahlgren, Mohammad Fazlhashemi, Anna Furumark, Katherine Hauptman, Pia Laskar, Aleksa Lundberg, Ingrid Martins Holmberg, Patrik Nordell, Hanna Sejlitz, Ulrika Westerlund. * * * Boken ingår i projektet Heterogena kulturarv att ändra framtiden som är ett samarbete mellan Västmanlands läns museum, Statens historiska museer, Sundsvalls museum och Regionmuseet Kristianstad. Projektet berättar om människorättskamper i Sverige; kampen för att leva, bo, arbeta, älska på lika villkor oavsett funktionsförmågor, sexuell läggning, tro, kön och ursprung. Genom teman som rätten till kroppen, rätten till vardag, reaktioner mot rättigheter och rättighets­kämpar skildras rättighetskamper i det förflutna och i samtiden. Mänskliga rättigheter som kulturarv gestaltas.

»Den som mest tänker på Iran i klichéer - det gör väl de flesta av oss? - kan här få sina uppfattningar duktigt omskakade av Mohammad Fazlhashemi … Att Fazlhashemi låter landets avvikande röster nå ända till oss klichétänkande svenskar är mycket värdefullt.« Svenska Dagbladet»Iran mellan tre revolutioner ger onekligen en klar och kunnig historisk bakgrund till dagsläget. Han beskriver sakligt hur sammanblandningen av religion och politik har trängt ut alla fria andar ur samhällsdebatten.« Dagens Nyheter Iran har på kort tid genomgått tre omvälvande revolutioner. Det började 1906 då landet vände sig bort från despotism och envälde till ett modernare samhälle med medborgerliga fri- och rättigheter efter europeisk förebild. Med tiden kom dock den nya samhällsmodellen att motarbetas och förtroendet för väst urholkades, först långsamt och sedan snabbt. 1979 inföll den islamiska revolutionen, med ayatolla Khomeini i spetsen, och landet kastades in i en radikal omdaning där västerlandet plötsligt blev att betrakta som ett avskräckande exempel. En ny auktoritär styrelseform infördes där statsmakten fick stora befogenheter att bestämma över människors privatliv. Idag pågår en social revolution i landet som vänder sig mot det islamistiska styret och vars anhängare har Europa och väst som förebilder.Genom att skildra Irans historia sedan tidigt 1800-tal ger Mohammad Fazlhashemi en djupare förståelse för dagens händelseutveckling.

This book is about the emergence of a stream of ideas in the 1930s and 1940s within Imamiyya Shi?ite context, focusing primarily on the thought of Shari?at Sangelaji (1891–1944), who harshly criticized a number of basic theological beliefs within Imamiyya Shi?a. Accusing them of polytheism and superstition on account of their ideas about shifa?a intercession, and their pilgrimage to the graves of the Shi?ite imams, he also criticized the belief that the twelfth imam al-Mahdi has been living in covertness since the 9th century, and that a number of historical figures will be resurrected upon his return to assist him in the final battle against the evil. Taking at once a theological and historical approach, Mohammad Fazlhashemi investigates whether Salafist mainstreaming thoughts, despite its hostile attitude towards Shi?a Islam, had any influence over Shi?ite theology. He explores whether and what components of the Salafist traditionof ideas have been adopted by theologians within Imamiyya shi?a or whether in fact whether these changes were the result of an internal theological tug-of-war within the Imamiyya Shi?a that was influenced by the interwar modernization efforts. Fazlhashemi examines the characteristic features of this flow of ideas, its sources of inspiration, the reception of its thought, and the imprints it made on theological currents within Imamiyya shi?a in Iran during its time and time thereafter.

Den legendomsusade kurdiske ledaren Salah ad-Din, bättre känd i väst som Saladin (1137/38–1193), har intresserat politiker, härförare och forskare i alla tider. Men vem var han egentligen?Här skildras hans liv av vännen och rådgivaren Baha al-Din, med tonvikt på de år de hade tillsammans och som kom att sammanfalla med krigen mot korsfararna. Med unika och trovärdiga ögonvittnesuppgifter får vi följa hela kriget från det att Saladin enar de inbördes krigande muslimerna när de kristna hotar till att den sjuke och slutkörde Rikard Lejonhjärta ber Saladin om is, frukt och vapenstillestånd. Däremellan erbjuds magnifika skildringar av slagen om Akko och Jaffa, utbyten av ambassadörer och fångar, kärva vinterläger och äventyrliga räder, upproriska småfurstar och ränksmidande släktingar och allt annat som hörde den tidens ledarskap till.Denna bok har aldrig tidigare utgivits på svenska. Den har översatts av Marie Anell och är försedd med en inledning av Mohammad Fazlhashemi.

This book is about the emergence of a stream of ideas in the 1930s and 1940s within Imamiyya Shi?ite context, focusing primarily on the thought of Shari?at Sangelaji (1891–1944), who harshly criticized a number of basic theological beliefs within Imamiyya Shi?a. Accusing them of polytheism and superstition on account of their ideas about shifa?a intercession, and their pilgrimage to the graves of the Shi?ite imams, he also criticized the belief that the twelfth imam al-Mahdi has been living in covertness since the 9th century, and that a number of historical figures will be resurrected upon his return to assist him in the final battle against the evil. Taking at once a theological and historical approach, Mohammad Fazlhashemi investigates whether Salafist mainstreaming thoughts, despite its hostile attitude towards Shi?a Islam, had any influence over Shi?ite theology. He explores whether and what components of the Salafist traditionof ideas have been adopted by theologians within Imamiyya shi?a or whether in fact whether these changes were the result of an internal theological tug-of-war within the Imamiyya Shi?a that was influenced by the interwar modernization efforts. Fazlhashemi examines the characteristic features of this flow of ideas, its sources of inspiration, the reception of its thought, and the imprints it made on theological currents within Imamiyya shi?a in Iran during its time and time thereafter.

Åttahundra år innan de första europeiska vetenskapsakademierna var påtänkta blomstrade Visdomens hus i de muslimska kalifernas Bagdad. Där verkade Mellanösterns största snillen inom geografi, optik, historia, filosofi, medicin, kemi, astronomi och många andra ämnen. De har skänkt eller förmedlat en rad kunskaper som vi använder oss av än i dag, men de var också influerade av äldre tänkande i regionen - mesopotamiskt, indiskt, judiskt, grekiskt, kristet. Under medeltiden utgjorde denna tankevärld ett slags blandkultur som, trots motsättningar, intellektuellt förenade öst och väst. Visdomens hus bestod i över fyrahundra år, men arvet efter det sträcker sig ända in i våra dagar - alltså långt bortom den traditionella guldålder som historiker främst ägnat sig åt att studera. I den här boken skildras hela den muslimska idéhistorien, från Muhammeds dagar till våra egna, och därtill de uråldriga traditioner som muslimerna byggde på.Ronny Ambjörnssonär professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Hans många böcker och artiklar spänner över en rad olika ämnen: utopier, manligt och kvinnligt, socialism, trädgårdshistoria. Han har bland annat mottagit Lotten von Kraemers pris, Längmanska kulturfondens pris och Övralidspriset och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.Mohammad Fazlhashemiär professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans intresseområden innefattar kulturmöten, mångfald och islam, ämnen som han också ofta debatterar i det offentliga. Han är ledamot av bland annat Kungliga Vitterhetsakademien och Migrationsverkets etiska råd. Läsningen av Visdomens hus (är) som att syresätta hjärnan. Ronny Ambjörnssons och Mohammed Fazlashemis berättelse om islams idéhistoria har allt det som dagens islamdebatt saknar - kontext, nyanser, kunskap - och är dessutom kärnfullt skriven. Här finns i stort sett allt med: det förislamiska (och förkristna) tänkandet, islams uppkomst, guldåldern, svackan efter mongolinvasionen (om det nu var en svacka) och så vidare fram till våra dagar ... det finns ändå något väldigt tilltalande med en bok som gör oss lite mer kunniga om ett ytterst infekterat ämne. Som sänker den där samtalstonen lite. Det är nästan en bedrift nuförtiden.Johan Anderberg, ExpressenMohammad Fazlhashemi (professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet) och Ronny Ambjörnsson (professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet) har tillsammans skrivit denna både lättillgängliga och sakliga islamiska idé- och kulturhistoria ... Det är en läsvärd, väl sammanställd, saklig och balanserad bok.BTJ

»En oumbärlig makropolitisk karta.« Upsala Nya Tidning»Fazlhashemis bok ger en rik bild av krafterna bakom frihetslängtan i Mellanöstern och Nordafrika.« Corren»En efterlängtad skildring av en kultur, ett skeende och en region som missförståtts av många under lång tid. Den rekommenderas till alla som någon gång undrat över muslimer eller islam, inklusive dess politiska gren, eftersom den ger svar på frågor som man inte ens visste att man hade.« BBC Historia Initierad skildring av den arabiska våren! Den 17 december 2010 tänder den arbetslöse akademikern Mohammed Bouazizi eld på sig själv efter att en kommunal tjänsteman beslagtagit hans grönsaksvagn. Händelsen blir startskottet för en massiv våg av protester som sprider sig bland unga runtom i Mellanöstern och Nordafrika. Västvärlden tittar storögt på. För de flesta kom folkresningarna och de våldsamma upploppen som en total överraskning. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, förklarar bakgrunden till folkresningarna, västvärldens reaktioner på dem och dess efterdyningar som långt ifrån har mattats av. Med skärpa, engagemang och ett insiktsfullt perspektiv skildrar Fazlhashemi hela skeendet som kommit att kallas »den arabiska våren«. Fler pressröster: »Mohammad Fazlhashemi presenterar ansvarfullt den arabiska vårens alla dimensioner, och ingjuter tålamod och hopp, samt konstruktiv oro ... rekommenderas varmt till alla som vill få (och ge) en komplexare bild.« Arbetet»Alla som är intresserade av Nordafrika och Mellanöstern kommer att ha stor nytta av denna bok.« BTJ»Att skriva kollektiv historia om pågående förändringsprocesser, spridda mellan olika länder i Mellanöstern och Nordafrika, kräver en författare med stor överblick. Det har Fazlhashemi. Med lätt hand tecknar han de sociopolitiska villkor under vilka miljontals människor lever ... .« Tidskriften Respons»Mohammad Fazlhashemis bok är en genomgång av den arabiska våren, dess prolog och epilog. Han bjuder också läsaren på en kartläggning av de strömningar som finns inom politisk islam. Det är informativt och upplysande och säger en del om kunskapsläget i Sverige när det gäller islam i stort och politisk islam i synnerhet. Vi vet så lite och vad är det egentligen vi vet? Att muslimer är en skrikande hord fundamentalister som vill ta över världen och låsa in kvinnor? Varför lever den nidbilden så envist kvar? Svaret på den frågan finns i Den arabiska våren. Läs den!« Kulturnytt »Fazlhashemi är mycket ambitiös i sin vilja att förmedla orsakssammanhang, historisk bakgrund och förväntade effekter ... han lyckas alldeles utmärkt med att ge en intresserad läsare som jag själv, utan speciella förkunskaper, en bra överblick över vad som har hänt och varför.« Dagensbok.com »Den arabiska våren är en mycket informativ och bra bok om förhållandena i denna del av världen och den visar att sanningen inte alltid kommer fram till oss. Innan man börjar framföra kategoriska åsikter om dessa länder och folket i dem bör man definitivt läsa den här boken.« Bokparet

En av profeten Muhammeds närmaste män lär ha sagt att Koranen är en utmärkt skrift mellan två bokpärmar, men den säger ingenting i sig själv. Det är människorna som får den att tala. På samma sätt kan islam inte beskrivas på ett enda sätt, bilden av religionen påverkas av och skiftar med dess uttolkare. Mohammad Fazlhashemi visar hur synen på islam förändrats genom historien. Han ger samtidigt insyn i debatten inom islam i dag: parallellt med fundamentalistiska och traditionalistiska tolkningar av religionen finns ett utbrett stöd bland muslimer för ett modernt islam, där en traditionell och okritisk hållning får lämna plats för kritiskt tänkande, jämställdhet och demokrati – någonting som har bekräftats i samband med folkresningarna under den arabiska våren.Vems islam ger en saklig och insiktsfull inblick i en religion som, trots dess 1,5 miljarder utövare, många i väst är förvånansvärt okunniga om. Denna fjärde reviderade upplaga av boken innehåller ett nyskrivet tillägg om utvecklingen i muslimska länder under 2000-talet. Fjärde upplagan

Dagens globaliserade värld framstår ofta som unik, som om den enbart existerat under de senaste århundradena. Men även den förmoderna världen var på sitt sätt globaliserad, om än i en annan skala och med ett annat tempo. I Förmodern globalitet diskuterar forskare från olika discipliner globala sammanhang i det avlägset förflutna. Författarna berättar om främmande föremål, bilder och motiv från 5 500 år före vår tideräkning till omkring år 1500. Exemplen är utvalda för att belysa kontakter med skilda områden och diskutera konsekvenser som tidiga globala nätverk har medfört.I texterna resonerar forskarna om hur vi ser på materiella rester från olika delar av världen inom det nuvarande Sveriges gränser. De anknyter därmed till diskussionen om det "svenska" kulturarvet och frågan om detta utestänger eller bjuder in till en "svensk" gemenskap.

Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Men att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller erkänner samband och ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster.I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikationen över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.Mohammad Fazlhashemi är professor i idéhistoria vid Umeå universitet och Eva Österberg, professor i historia vid Lunds universitet. Övriga medverande är: Marcia Sá Cavalcante Schuback, docent i filosofi och lektor vid Södertörns högskola, Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Eva-Carin Gerö, professor i antik grekiska vid Stockholms universitet, Bo Lindberg, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Anders Piltz, professor emeritus i latin vid Lunds universitet, Catharina Raudvere, professor i religionshistoria vid Köpenhamns universitet, Eva Rystedt, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.