Monica Reichenberg

Vilka kunskaper behöver ungdomar skaffa sig under sin gymnasietid för att bli väl förberedda för vuxenlivet med allt vad det innebär? I vilken utsträckning ska gymnasieskolan lägga grunden för livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap? Hur mycket ska utbildningen anpassas till arbetslivets krav – och vad är det nya arbetslivets krav?Hur ska gymnasieskolan utformas för att möta behoven hos de elever som av olika skäl inte kan eller vill läsa på de nationella programmen? Det här är frågor som alltid har varit aktuella i debatten om gymnasieskolan, inte minst under de senaste åren då det har förts en politisk dragkamp om hur gymnasiet ska utformas. Det är också frågor som löper som en röd tråd genom den här boken.Kapitlen bygger på forskningsstudier som är genomförda i yrkesförberedande program och det individuella programmet före reformen 2011. Men de teman som behandlas är lika aktuella i den nya gymnasieskolan.Några exempel är:yrkesutbildning i ett historiskt och politiskt perspektivelevers identitetsskapande och yrkeslärandelärarrollen och lärar–elevrelationenintroduktionsprogram och lärlingsutbildning.Boken riktar sig till blivande yrkes- och ämneslärare som ska arbeta i gymnasiets yrkes- och introduktionsprogram och passar bra som kurslitteratur i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Att lyckas lära sig något svårt stärker självkänslan och befrämjar hälsa och välmående. Därför är det viktigt att lärare stärker sin egen och elevers optimism om att alla kan utvecklas. Ett optimistiskt förhållningssätt är avgörande i arbetet med elever med olika funktionsnedsättningar, det vill säga en positiv specialpedagogik.I den här boken är positiv specialpedagogik som bygger på ­positiv pedagogik centralt. Bokens författare försöker konkreti­sera vad ­positiv specialpedagogik är genom att skriva fram centrala begrepp såsom self-efficacy och implicita teorier om den egna förmågan. Implikationen av dessa teorier är att lärare bör arbeta med alla sina elever för att stärka deras tilltro till sina förmågor och deras tro på att alla kan lära sig och utvecklas. Författarna försöker också genom konkreta exempel visa hur ­lärare kan fostra elever till att bli självständiga och delaktiga i ­samhället.

Elever i den svenska skolan har allt svårare att förstå vad de läser. Den här boken visar hur du som lärare rent praktiskt kan gå till väga för att få eleverna att skapa mening i faktatexter. Med hjälp av olika modeller beskriver Vägar till läsförståelse hur man kan arbeta med strukturerad undervisning i läsförståelse. Alla modeller är vetenskapligt underbyggda och haranvänts i ett antal klassrumsstudier. I boken problematiseras också begreppet ”lättlästa” texter, som inte alltid är så lätta eftersom språket riskerar att bli alltför avskalat och informationstätt.Denna uppdaterade utgåva av Vägar till läsförståelse vänder sig till alla lärare inom grund- och gymnasieskolan som använder sig av faktatexter i undervisningen.

Lärare på högstadiet eller gymnasieskolan behöver strategier att möta ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Det räcker ofta inte med att sätta in åtgärder tidigt i livet för att få svårigheterna att upphöra. Problemen påverkar ungdomar mycket i skolan och komplicerar relationen mellan lärare och elev.Därför erbjuder nu denna bok både nya forskningsrön inom området och praktiska strategier för att underlätta lärandet för dessa ungdomar. Den ger dig en fördjupad kunskap om både de funktionsnedsättningar och de omgivningsfaktorer som påverkar ungdomars förmåga att lära sig grundläggande färdigheter. Här finns också kapitel om de möjligheter och svårigheter som ungdomar upplever i gränslandet mellan den analoga och den digitala världen.Bokens författare vill spegla en bredd från mer forskningsinriktad kunskap till didaktiska frågor i skolvardagen. Den lämpar sig för såväl speciallärare och specialpedagoger som lärare, rektorer, logopeder, psykologer och skolsköterskor samt andra verksamma inom elevhälsan.

Ganske mange elever har også i de senere årgange behov for undervisning i, hvordan man forstår en tekst. I denne bog forfatterne viser, at selv elever med betydelige vanskeligheder har et stort udviklingspotientiale i forhold til forståelsen af en skriftlig fremstilling. Systematiske tekstsamtaler fører til succes, især når det gælder forståelsen af fiktion. Forfatterne har valgt at teste to modeller og giver med mange eksempler praktisk vejledning i, hvordan vi kommer videre med at anvende dem i klasseværelset.

I Läsförståelse genom strukturerade textsamtal visar författarna att även elever med betydande svårigheter kan lyckas. Systematiska textsamtal leder till framgång, särskilt när det gäller att förstå faktatexter.Lärare i skolans senare stadier utgår från att eleverna nu kan läsa och att de inte behöver någon ytterligare undervisning i ämnet. Men att kunna läsa är inte bara en fråga om att identifiera skrivna ord. Utan förståelse kan man inte ta till sig en texts budskap.I Läsförståelse genom strukturerade textsamtal visar författarna att även elever med betydande svårigheter kan lyckas. Systematiska textsamtal leder till framgång, särskilt när det gäller att förstå faktatexter.Boken ingår i Lärare Lär-serien som insprirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

Hvad vil det sige at forstå det, man læser, og hvordan kan undervisningen tilrettelægges, så den fremmer elevernes læse-forståelse? Bogens forfattere tager udgangspunkt i disse og andre centrale spørgsmål om læseforståelse og diskuterer dem i lyset af nyere forskning. Læseren får indsigt i, hvad der kræves for at blive en god læser i videnssamfundet, og i, hvad god under-visning i læseforståelse indebærer.