Monica Sand

Sommaren 2012 genomförde konstnären My Lindh en storskalig installation längs en 25 km lång sträcka på tåglinjen Stockholm – Uppsala som utgjordes av ett trettiotal stora textskyltar med ett utseende som påminner om televisionens undertexter. Skyltarnas texter bildade en poetisk och fragmentarisk dialog som kunde läsas från båda körriktningar. Tusentals pendlare som hade möjlighet att se verket den sommaren förundrades, förbryllades och förtjusades av verket. I boken Tågteve bygger My Lindh vidare på installationen i bokform. Här färdas man åter mellan Stockholm och Uppsala men inte från startpunkt till destination utan från pärm till pärm. Genom hela boken löper fotografier av textskyltarna i landskapet, då och då avbrutna av pauser där landskapet får breda ut sig. Det nära samarbetet mellan My Lindh och formgivaren Sandra Praun har resulterat i ett vackert konstbokverk som utnyttjar bokens form för att lägga nya dimensioner till installationen. Boken innehåller tre texter av Marianna Garin, konstvetare och curator på frilansbasis, Khashayar Naderehvandi, poet och Monica Sand, konstnär och forskare.

Idag lever vi i ett globaliserat konsumtionssamhälle, i ett allt intensivare tempo där konkurrensen är hård om tid, utrymme och uppmärksamhet. I vår samtid är även kultur- och stadsmiljöerna på olika sätt produkter och resurser. Men hur påverkar samhällsutvecklingen kulturarvet och vår syn på dess värden? Kanske kan vi tydligare se utvecklingstrenderna och kulturarvets roll för hållbar stadsutveckling om vi blickar bakåt i tid och även vänder perspektivet mot framtiden? I Det förflutna i framtidens stad lägger en grupp forskare olika tidsperspektiv på relationen mellan kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Författarna arbetar till vardags med framtidsstudier, samhällsplanering, arkeologi, arkitektur och konst och de samsas här under tematiska avsnitt som framtidsvisioner, valmöjligheter, tid och rörelse i stadslandskapet. Texterna gör nedslag i vår närmiljö bland resor, detaljhandel, bostäder och livsstilsideal. Författarna frågar sig bland annat hur vi kan bygga in hemkänsla, identitet och trygghet i stadsmiljön. Kan vi återanvända historiska bostadsmodeller? Och vem bestämmer vilka minnen som är värda att bevaras vilka föreställningar om framtiden har bäring på samtidens kulturmiljövård? Boken vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän, studenter och en bred allmänhet alla som har ett intresse för såväl utmaningar som lösningar för en hållbar stad.