Monika Djerf-Pierre

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera.I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området.Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.

Demokratirådet 2006 handlar om mediernas roll för valrörelsen och valutgången. Rapporten utkommer i juni, tre månader före valet. Med många väljare som bestämmer sig sent i valrörelsen och som funderar på att byta parti kan medierna ha stor betydelse för valrörelsen och valutgången. Demokratirådet 2006 undersöker hur medierna påverkar, men också hur medierna påverkas. Under de närmaste åren står medier, makt och medborgare i centrum för Demokratirådets rapporter. Utgångspunkten är att demokratins grundläggande krav på fri åsiktsbildning endast kan förverkligas med självständiga och ansvarstagande medier. SNS Demokratiråd 2006: Olof Petersson, Demokratirådets ordförande (forskningsledare vid SNS), Monika Djerf-Pierre (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck ( Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet) och Lennart Weibull, (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet).

Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet Fri och oberoende journalistik har stor betydelse för demokratin. Demokratirådet 2005 undersöker hur svenska medier fungerar när det gäller regelverk, granskning och ansvarsutkrävande. Analysen omfattar mediesystemet, medieföretagen, redaktionerna och journalisterna. Rapporten konstaterar att medierna i dag befinner sig under stark press, inte minst till följd av den hårdnande konkurrensen. Demokratirådet lägger fram ett antal förslag om hur medierna kan stärka sin integritet. SNS Demokratiråd 2005 består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).