Monika Fagerholm

Alice 18, kommer från landet. Hon flyttar in hos pappa Max, som är fotograf, och hans nya familj i förorten. Familjen består av styvmamman Siri, en lyskraftig kvinnosakskvinna som gör karriär inom FN och två halvbröder, den jämnåriga Michael och den två år yngre avgudade, söndriga Prinsen, som ska spela huvudrollen i Fria Amatörteaterns uppsättning av Hamlet i en avlagd ockuperad industrihall strax intill.Alice tar bussen in till centrum och börjar göra sig ett liv. Aftonläroverket, Fria högskolan, Filmarkivet, Veronica Segers lägenhet där legendariska fester hålls, gatorna i stan: allt detta ska bli hennes. Och mänskorna: Veronica som lär henne att skriva som ett litet djur, Pelle som blir hennes pojkvän och Evelyn, refuserad poet och dansare i en performancegrupp.Det är 1976/77. ”Istiden”, säger Siri, som minns en annan tid, full av kamp och ställningstaganden. En tid som efteråt kommer benämnas som ”de fredligaste efterkrigsåren”.Det är lögn: i Tyskland förs ett krig mot en självutnämnd stadsguerilla som ger ringar i vattnet över hela kontinenten. Våldet smyger sig på, rädslan äter sig in - paint the town rädd paint the town rädd och dockhustillvaron kraschar på det brutalaste sätt man kan tänka sig.Döda trakten/Kvinnor i revolt är den första delen i en tredelad romansvit. Det handlar om att vara så ung att livet är en horisont av möjligheter och motstånd, om vad som krävs för att bli konstnär och vilka historier man berättar då inget ännu har hänt.För mitt i tiden, i gästrummet i det som kallas dockhuset, driver Alice in i ett eget skrivande.

Kauan sitten Emmy ja Saga-Lill olivat ystäviä, joita yhdisti kaipuu pois maaseutupaikkakunnalta, Harmaalasta, kaupungin valoihin.Huvilakaupunki on muodikas ja kukoistava asuinalue pääkaupungista länteen. Siellä, eräässä kellarissa, tapahtuu lukiolaisten bileiden aikana raaka joukkoraiskaus. Neljä tekijää, "nulikat", tulevat kaupungin yläluokkaisista perheistä kuten myös uhri. Tapahtumien keskiössä, kellarin basson huumaavassa rytmissä, ovat ystävät Nathan ja Gusten.Uhrin, tekijöiden ja heidän perheidensä elämät ja muistot särkyvät ja muovautuvat uusiksi. Samalla hyvinvoivien yhteisö haluaa unohtaa ja selittää väkivallanteon pois. Ja muutamia vuosia myöhemmin Gustenin eteen marssii vanha ystävä, joka haluaa tehdä raiskauksesta elokuvan nimeltä "Kuka tappoi bambin?"Kuka tappoi bambin? on romaani halusta unohtaa, kertomus muistoihin tarrautumisesta. Se on kirja rikki menevistä tarinoista ja perheistä, mutta myös viattomuudesta ja luottamuksesta, rakkaudesta joka ei kuole koskaan.

Flatnäs 1994. En ung mand findes livløs i den lille by, myrdet. Hans navn var Flemming, og forbrydelsen efterforskes af tvillingebetjentene lille og store Berglund. Da mordet på Flemming følges af endnu en brutal forbrydelse, er panikken i den lille by total. Rundt omkring forbrydelserne, i den lille by, hvor der aldrig sker noget, lever Flatnäs’ indbyggere. Rullestolsbundne Anita i møllen for eksempel, hendes søster Ca Bäck, der har en affære med den lokale kommunalpamper, og så Jana Marton. Jana Marton er den, som vender tilbage til sin barndomsby i 2011, da hun er blevet inviteret til en middag for at ”fejre efterårets komme”. Til festen ankommer til Janas overraskelse også nogle mennesker, der er som genopstået fra de døde. Jana Marton konfronteres med minder fra den dag, hun fandt Flemming Pettersons lig. Nu ser hun alt med helt nye øjne.Romanen vandt Det svenske litteraturselskabs hovedpris og blevet lavet til en (meget uhyggelig) tv-serie i Sverige.

"Nå skal vi begynne på et nytt kapittel. Og en vakker dag er det blitt så mange nye kapitler at ingenting av dette har hendt". Villabyen er en rolig og fasjonabel forstad til Helsingfors. Men fra kjelleren i et av de ærverdige husene dunker en dyp bass. På en fest blir det begått en brutal gruppevoldtekt der. De fire gjerningsmennene, «guttungene», kommer fra stedets øvre sosiale lag. Offeret, Sascha Anckar, gjør det ikke. Lokalsamfunnet lukker øynene for den avskyelige forbrytelsen. Guttenes foreldre gjør sitt ytterste for å begrense skadene på familiens rykte. Mødrene trøster og beroliger, fedrene griper etter lommeboken. Den foretaksomme Cosmo Brant, guttenes barndomsvenn, gjør derimot det stikk motsatte. Seks år senere erklærer han at han vil lage en film om voldtekten, og den filmen skal hete Hvem drepte bambi? "Hvem drepte bambi?" er en skarp og uhyggelig roman om vold og makt, om fortellinger som smuldrer opp og familier som går i oppløsning, og om en for alltid tapt uskyld.

Hösten 1969 i Trakten. Livet rämnar. Den amerikanska flickan Eddie hittas drunknad och hennes vän Björn har hängt sig. Från denna händelse strålar berättelserna i romanen ut, bakåt och framåt i tiden - till och från olika platser, med Trakten som knutpunkt. Historien om Den amerikanska flickan går som en ibland skimrande vacker, ibland dov och mörk tråd genom tiden - det vävs rykten om den, viskas, fantiseras... Och när Sandra och Doris från Trakten några år senare börjar nosa på historien och ger sig in på att rekonstruera den slutar det med en ny tragedi. Den amerikanska flickan är en roman om ung bråd död, svek och bedrägerier, om kärlek och brustna förhoppningar, och om musik. Den är också en berättelse om tid och plats från 1950-tal till framtiden och om arkitektur och längtan; längtan som arkitektur.Vinnare av Augustpriset 2005.

Jana Marton palaa kotikaupunkiinsa Flatnäsiin. Vuosien jälkeen. Aikoinaan 90-luvun puolivälissä tuossa pienessä rannikkokaupungissa tapahtui murha. Flemming Petterson löytyi murhattuna. Ja juuri Jana löysi ruumiin. Sitä kuka Flemmingin tappoi ei koskaan saatu selville. Tuo tapahtuma muutti Janan elämän. Ja nyt hän on siis palannut kotikaupunkiinsa ensimmäisen kerran murhien jälkeen. Murhat ovat viimeinkin selviämässä. Tai siltä näyttää.Monika Fagerholmin loisteliaasti kirjoitettu trilleri Lola ylösalaisin tapahtuu vuoden 2011 syksyisenä viikonloppuna kun pienen kaupungin salat alkavat paljastua. Minnie Petterson on päättänyt pitää juhlat ja kutsua paikalle eriskummallisen joukon, jonka jokaisella jäsenellä on ollut motiivi tappaa Flemming.Monika kirjoittaa eteemme hurjan, kauniin ja satuttavan kuvan ihmisistä joiden koko elämän yhteinen tragedia on muuttanut. Kuten eräs arvostelija kirjoitti: Fagerholmin kieli on kuin laulu vuosikymmenien takaa, yhtä aikaa hypnoottinen ja surumielinen. Se jää soimaan lukijan mieleen.

Alice 18, kommer från landsbygden. Hon flyttar in hos pappa Max, som är fotograf, och styvmamman Siri i förorten. Alice tar bussen in till centrum och börjar göra sig ett liv. Aftonläroverket, Fria högskolan, Filmarkivet, Veronica Segers lägenhet med sina legendariska fester, stadens gator: allt detta ska bli hennes. Veronica lär henne att skriva som ett litet djur, Pelle blir hennes pojkvän och Evelyn hennes vän. Hon är refuserad poet, performancekonstnär och dansare. Det är 1976/77. ”Istiden”, säger Siri, som minns en annan tid, full av kamp och politik.Istiden har kallats ”de fredligaste efterkrigsåren”. Men det är en lögn. I Tyskland förs ett krig mot en självutnämnd stadsgerilla som ger ringar på vattnet över hela kontinenten. Våldet smyger sig på, rädslan äter sig in – paint the town rädd – och tillvaron kraschar på det brutalaste sätt man kan tänka sig. "Döda trakten/Kvinnor i revolt" är den första delen i en tredelad romansvit. Det handlar om att vara så ung att livet är en horisont av möjligheter och motstånd, om vad som krävs för att bli konstnär och vilka historier man berättar då inget ännu har hänt.

VINNER AV NORDISK RÅDS LITTERATURPRIS 2020 "Nå skal vi begynne på et nytt kapittel. Og en vakker dag er det blitt så mange nye kapitler at ingenting av dette har hendt." Villabyen er en rolig og fasjonabel forstad til Helsingfors. Men fra kjelleren i et av de ærverdige husene dunker en dyp bass. Der nede, på en fest, blir det begått en brutal gruppevoldtekt. De fire gjerningsmennene, «guttungene», kommer fra stedets øvre sosiale lag. Offeret, Sascha Anckar, gjør det ikke. Lokalsamfunnet lukker øynene for den avskyelige forbrytelsen. Guttenes foreldre gjør sitt ytterste for å begrense skadene på familiens rykte. Mødrene trøster og beroliger, fedrene griper etter lommeboken. Den foretaksomme Cosmo Brant, guttenes barndomsvenn, gjør derimot det stikk motsatte. Seks år senere erklærer han at han vil lage en film om voldtekten, og den filmen skal hete Hvem drepte bambi?. Hvem drepte bambi? er en skarp og uhyggelig roman om vold og makt, om fortellinger som smuldrer opp og familier som går i oppløsning, og om en for alltid tapt uskyld.

För länge sedan var Emmy och Saga-Lill väninnor i landsortshålan Gråbbå, och förenade i sin längtan bort, till stadens ljus. Villastan är till sitt yttre en fashionabel förort, men en dov bas dunkar i källaren i ett av husen. Under en fest inträffar där en brutal gruppvåldtäkt. De fyra förövarna, ”gossarna”, kommer ur stadens högreståndskretsar, liksom offret, deras skolkamrat. Två av förövarnas mödrar, den ena operasångerska och mamma till Gusten, den andra chef för tankesmedjan Guldfontänen och mamma till Nathan, är väninnor sedan länge och gör sitt allt för att minska skadan på familjernas rykte: ”Nu ska vi vända blad och en vacker dag har vi vänt så många blad att ingenting av det här har hänt.” Pojkarnas barndomsvän, entreprenören Cosmo Brant, vill raka motsatsen. Han meddelar plötsligt att han ska göra en film om våldtäkten under titeln Vem dödade bambi? Vem dödade bambi? är en roman om att vilja glömma och om att klamra sig fast vid minnen. Om berättelser som faller sönder och familjer som går i bitar. Det är också en roman om oskuld och tillit och en kärlek som aldrig dör. Monika Fagerholm, född 1961, är en av Finlands internationellt mest kända och framgångsrika författare.

Vinder af Nordisk Råds litteraturpris 2020"Monika Fagerholm er nådesløs i sin afdækning af menneskers hykleri samtidig med, at hun skriver indsigtsfuldt" – 5 hjerter, Politiken."Monika Fagerholms roman er et stilistisk mesterstykke i en lige så mesterlig oversættelse ved Pia Juul" – Information"Monika Fagerholm skriver en sprængt og suggestiv prosa om overgrebet på en pige og drabet på sandheden" – 5 stjerner, Kristeligt DagbladVillakvarteret ligger i en umiddelbar rolig og fashionabel forstad, men en doven bas dunker fra et af husenes kælder. Under en fest bliver en ung kvinde brutalt gruppevoldtaget af fire unge mænd, ”gutterne” bliver de senere kaldt, og den unge kvinde er med ét et offer, og de unge mænd forbrydere.Nathans forældre vil dysse sagen ned, og hans mor siger, at ”nu skal vi vende et nyt blad, og en dag har vi vendt så mange blade, at det her slet ikke er sket”. Sproget modarbejder offeret, arbejder for voldtægtsmændene, indtil hovedpersonen Gustens mor insisterer på at fortælle og udsige nøjagtigt, hvad de fire unge mænd gjorde ved den unge kvinde, og tvinger sin søn til at gøre det samme. ”Jeg forgreb mig. Jeg mishandlede. Jeg ... viste ... ingen nåde.” For sproget er den vigtigste faktor, når retfærdigheden skal ske.Monika Fagerholm har skrevet en uhyggeligt realistisk roman om vold og voldtægt, og om et helt lokalsamfund, der forsøger at frikende de unge mænd på trods af deres afskyelige forbrydelse.

För länge sedan var Emmy och Saga-Lill väninnor i landsortshålan Gråbbå, och förenade i sin längtan bort, till stadens ljus.Villastan är till sitt yttre en fashionabel förort, men en dov bas dunkar i källaren i ett av husen. Under en fest inträffar där en brutal gruppvåldtäkt. De fyra förövarna, ”gossarna”, kommer ur stadens högreståndskretsar, liksom offret, deras skolkamrat. Två av förövarnas mödrar, den ena operasångerska och mamma till Gusten, den andra chef för tankesmedjan Guldfontänen och mamma till Nathan, är väninnor sedan länge och gör sitt allt för att minska skadan på familjernas rykte: ”Nu ska vi vända blad och en vacker dag har vi vänt så många blad att ingenting av det här har hänt.”Pojkarnas barndomsvän, entreprenören Cosmo Brant, vill raka motsatsen. Han meddelar plötsligt att han ska göra en film om våldtäkten under titeln Vem dödade bambi?Vem dödade bambi? är en roman om att vilja glömma och om att klamra sig fast vid minnen. Om berättelser som faller sönder och familjer som går i bitar. Det är också en roman om oskuld och tillit och en kärlek som aldrig dör.Monika Fagerholm, född 1961, är en av Finlands internationellt mest kända och framgångsrika författare.

Lolauppochner är en kuslig berättelse om ovanliga människor i ett trångt sammanhang. Sällan har småstadens släpiga dynamik, brådsvärta och humor framträtt så sanna som här.Flatnäs 1994. En ung man hittas livlös i den lilla staden. Mördad, död. Hans namn är Flemming och brottet undersöks av tvillingpoliserna Lilla och Stora Berglund. När mordet på Flemming följs av ytterligare ett brutalt brott mot liv är paniken i staden ett faktum.Kring brotten i Flatnäs, staden där det annars aldrig händer nånting, lever Flatnäsborna. Rullstolsbundna Anita i Kvarnen till exempel, hennes syster Ca Bäck som har en affär med kommunalpampen, och så Jana Marton.Jana Marton är den som återvänder till sin barndoms stad hösten 2011, inbjuden till en middag för att "fira höstens intåg". Till festen anländer överraskande också några personer som är som uppståndna från de döda.Jana Marton konfronteras med minnena från dagen då hon hittade Flemming Petterssons lik vid en sandgrop när hon cyklade till sitt sommarjobb på snabbköpet Gusses. Nu ser hon allt med nya ögon.Monika Fagerholms nya roman är en thriller skriven enligt den fagerholmska dramaturgin. Händelserna nystas upp på ett associativt och strängt logiskt sätt, personerna rör sig kring och förbi varandra, träffas, säger: "Jag vill vara en som det blåser igenom."

Tuija Lindström was one of Sweden's foremost photographic artists and was highly influential in Finland as well. This is the second of two books covering her work from 1980 onwards. Many of the images in the book carry on chronologically from where the last book left off, giving an overview of her production from the start of the 1990s to the 2000s. The themes of beauty and death, life and humanity, are at the heart of the works. The artist approaches these subjects in her powerful and direct, yet tangibly sensitive style. Tuija Lindström was born in 1950 in Finland and passed away in Stockholm in 2017. Between 1992 and 2002 Tuija Lindström was Sweden's first female professor in photography at the School of Photography and Film at the University of Gothenburg. The book In The Beginning There Was Everything was published in conjunction with an exhibition at the Finnish Museum of Photography in Helsinki.

Vinnare av Augustpriset 2005 för bästa svenska skönlitterära bok Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2005! Av författaren till Underbara kvinnor vid vatten! Hösten 1969 i Trakten. Livet rämnar. Den amerikanska flickan Eddie hittas drunknad och hennes vän Björn har hängt sig. Från denna händelse strålar berättelserna i romanen ut, bakåt och framåt i tiden - till och från olika platser, med Trakten som knutpunkt. Historien om Den amerikanska flickan går som en ibland skimrande vacker, ibland dov och mörk tråd genom tiden - det vävs rykten om den, viskas, fantiseras... Och när Sandra och Doris från Trakten några år senare börjar nosa på historien och ger sig in på att rekonstruera den slutar det med en ny tragedi. Den amerikanska flickan är en roman om ung bråd död, svek och bedrägerier, om kärlek och brustna förhoppningar, och om musik. Den är också en berättelse om tid och plats från 1950-tal till framtiden och om arkitektur och längtan; längtan som arkitektur.

This novel is about the aftermath of a sexual assault. Published to great acclaim in the original Swedish, Who Killed Bambi? weaves together a complex network of causality and consequences. Fagerholm’s indicting, sharp prose leads the reader back and forth through time, abandoning linear narrative. This kaleidoscopic, elliptical approach shatters the facade of contemporary polite society, examining the sinister forces that attempt to maintain and protect the status quo in the aftermath of a violent event that shocks an entire community. Set in a fictional, affluent suburb of Helsinki, the main narrative follows Gusten Grippe, a successful realtor haunted by his role as one of the four teenage rapists, and the only one to report the crime and admit his guilt. When, a decade afterward, an acquaintance plans to make a movie about what happened, Gusten attempts to atone for his past in the face of the community’s stoic silence and misguided consideration for reputation. Released at the height of the #MeToo movement and translated into a dozen languages, Who Killed Bambi? remains highly relevant in a world grappling with the ubiquity of sexual violence, toxic masculinity, and gender discrimination. This deft and bold translation by Bradley Harmon makes the work available to English-language readers for the first time.

Isabella, Kajus och Thomas hyr vita villan i ett sommarparadis. 1962 får de nya grannar: den dag familjen Ängel dyker upp i en vit Chevrolet Chevelle förändras allting i deras sommarvärld. Rosa Ängel och Isabella blir strandkvinnor i rosa och gult med solglasögon och transistorradio på filtar vid vattnet; tillsammans liknar de Elizabeth Taylor och Jacqueline Kennedy. Underbara kvinnor vid vatten (1994) är en varm och kraftfull roman som handlar om vad vi väntar oss av livet, och hur det blev.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Wonderful Women by the Sea tells the story of two would-be starlets in an age of consumerism and glamorous one-night stands. They spend their days sunbathing on the beach and their evenings at cocktail parties, following the exploits of Jackie Kennedy and Elizabeth Taylor through the glossy pages of Life magazine.In language praised as "poignant" (Publishers Weekly) and "radiant" (New York Times Book Review), award-winning novelist Monika Fagerholm explores the world of Rosa and her friend Isabella. Though they seem to embody the American "good life," dark undercurrents threaten to undermine the sanctity of their domestic oasis by the sea. As Tupperware parties give way to the women's movement, Rosa and Isabella can't avoid the social and political upheaval that explodes across the world in the turbulent summer of 1968.With an "ability to encompass complex emotions in one snapshot" (The Times, London), Wonderful Women by the Sea introduces a major new novelist to American readers, and a fresh perspective on an era we thought we knew.

Roman "Divovizhni zhinki bilja vodi" stvorjuje magichnu atmosferu pochatku shistdesjatikh, opisujuchi zhittja dvokh molodikh amerikanizovanikh zhinok u Finljandiji.Roza ta Izabella provodjat dni, zasmagajuchi na pljazhi, a vechori - na koktejlnikh vechirkakh, stezhachi za podvigami Dzheki Kennedi ta Elizabet Tejlor. Gerojini Fagergolm ne mozhut uniknuti sotsialnikh i politichnikh potrjasin, jaki spalakhnuli u sviti vlitku 1968 roku, voni mrijut pro krasche zhittja, ale jikhni doli pereplitajutsja z dramami ta tajemnitsjami.Kniga doslidzhuje chutlivi temi druzhbi, zhinochoji identichnosti ta suspilnikh ochikuvan.

Palkitun kirjailijan kuvaus kasvun kesistä meren rannalla. Kahdeksanvuotias Thomas elää 1960-luvun kesää paratiisissa meren rannalla isänsä Kajuksen ja äitinsä Isabellan kanssa. Iltaisin vanhemmat tanssivat valkoisen huvilan isossa huoneessa. Radio soittaa jazzia ja iskelmiä, uutisia hallitsevat Marilyn, Kennedyt ja kuukävelyt. Paratiisin harmonia rikkoutuu, kun naapuriin muuttavat Enkelit: isä Gabriel, äiti Rosa ja tytär Renée. Amerikassa asunut perhe tuo tullessaan tyystin uuden elämänmuodon. Pian Isabella ja Rosa ovat erottamattomat, toinen on tosin toista kauniimpi... Finlandia-palkitun kirjailijan teos on oivaltava kehityskertomus ja riemukas löytöretki menneen maailman tunnelmiin.