Ola Svensson

Boken behandlar grundläggande juridiska begrepp som rätts­källa, prejudikat, rättighet och diskriminering. Varje begrepp behandlas i ett eget kapitel som kan läsas fristående, och vars syfte är att klargöra begreppets innebörd och användning inom juridiken. Bokens övergripande syfte är att skapa medvetenhet om de juridiska begreppens komplexitet – en förutsättning för att förstå och behärska den rättsliga begreppsapparaten. Boken kan användas som kurslitteratur i allmän rättslära, och som referensbok vid juridisk uppsatsskrivning.

Avtalsrätt II är andra delen av en samlad framställning över den svenska allmänna avtalsrätten, men boken kan även läsas separat. Den utkom i en första upplaga 1967 och har sedan dess använts som lärobok. I den sjätte upplagan (2010) gick Lars Gorton in som medförfattare och i den nya sjunde upplagan har även Ola Svensson gått in som medförfattare. Medan Avtalsrätt I särskilt behandlar avtalsslut, fullmakt och ogiltighet, tar Avtalsrätt II upp den viktiga frågan om vad som ska gälla mellan parterna om avtalet är oklart eller ofullständigt. Avtalstolkning är en viktig del av denna verksamhet, utfyllning en annan. Framställningen blir belyst med hjälp av ett rikt urval av rättsfall. Både individuellt utformade avtal och standardavtal uppmärksammas. Boken bör vara till nytta inte bara i undervisningen utan även för praktiskt verksamma jurister.Den nya sjunde upplagan har genomgått en betydande ansiktslyftning. Detta gäller inte minst den mer omfattande beskrivningen av den objektiva tolkningen som vuxit fram i Högsta domstolens praxis under senare år. Även kapitlen om utfyllning och verkan av ändrade förhållanden är väsentligt utökade och förnyade. Övriga kapitel har också i vissa avseenden genomgått en betydande omarbetning och uppdatering. Kapitelindelningen är vidare ny och sidantalet har utökats väsentligt. Utöver att ny praxis fått en framträdande position har en uppdatering av rättslitteraturen skett.

Enligt visselblåsarlagen ska alla verksamhetsutövare med fler än 50 anställda ha ett system för visselblåsning där arbetstagarna ska kunna rapportera missförhållanden på jobbet. I den här boken beskrivs vad ett sådant system innebär och hur det kan utformas. Det är vår förhoppning att boken ska ge en god kunskap om visselblåsarlagens regelverk men också en praktisk vägledning kring olika frågor med anknytning till lagen. I boken ges exempel från statliga myndigheter, kommuner och privata verksamhetsutövare på hur rapporteringskanaler kan vara uppbyggda och hur arbetstagare m.fl. kan informeras. Dessutom beskrivs vilket skydd som lagens bestämmelser ger för dem som rapporterar.Boken vänder sig i första hand till verksamhetsutövare men även arbetstagare och arbetstagarorganisationer torde kunna ha utbyte av den. Detsamma gäller advokater och andra jurister som företräder arbetstagare eller verksamhetsutövare i olika situationer.

In this study, attention is drawn to a number of issues related to contract law. Topics that are addressed are the meaning of the concept of declaration of intent, what characterizes contract interpretation, the importance of formalism and pragmatism in contract law and what characterizes what is called genuine freedom of contract. Furthermore, attention is paid to the Unfair Contract Terms Directive and how this can be further developed. Finally, the relationship between genuine freedom of contract and collective agreements is analyzed. The presentation contains both more philosophically oriented parts and parts of a more practical kind. Ola Svensson is Professor Emeritus of Private Law and Reader of Jurisprudence at the Faculty of Law in Lund.

Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) bedriver forsknings- och seminarieverksamhet på centrala förmögenhetsrättsliga områden. En viktig del av den verksamhet som bedrivs inom ACLU är att regelbundet publicera böcker som består av originalbidrag från forskare och praktiker som har anknytning till ACLU. Målsättningen för ACLU:s publikationer är att de ska belysa aktuella och praktiskt relevanta frågor och utvecklingstendenser inom olika delar av affärsrätten på ett sätt som tillmötesgår krav på hög rättsvetenskaplig kvalitet.Detta är ACLU:s tredje bok och har ändrade förhållanden som övergripande tema. Den aktuella händelse som inspirerat till temat är covid-19-pandemin som på många sätt har fordrat anpassningar till helt oväntade och förändrade situationer. I boken behandlas frågan om ändrade avtalsförhållanden utifrån många olika juridiska perspektiv. Flera av dem har en direkt anknytning till covid-19-pandemin, medan andra har mera generella infallsvinklar.Boken vill tillgodose såväl behov hos dem som arbetar med avtalsskrivning och rättstillämpning i praktiken som det stora samhällsbehovet av fördjupad rättsvetenskaplig kunskap på området. Vissa bidrag lämpar sig även väl för undervisningsändamål.

I denna rättsfilosofiska studie uppmärksammar Ola Svensson den amerikanske filosofen John Rawls teori om rättvisa som skälighet. Svensson har i många år undervisat om denna teori på juridiska institutionen i Lund och framställningen bygger på hans föreläsningsanteckningar. Om du anser att det är viktigt att de lagar, om du har reflekterat över om det går att skapa en folkrätt som bygger på skäliga villkor för samverkan mellan folken har du nytta av att ta del av de synpunkter som Rawls har framfört. Teorin om rättvisa som skälighet tillhör redan idag klassikerna på området och det är en utbredd uppfattning att Rawls är en av de främsta politiska filosoferna under 1900-talet. Inte för att alla delar hans uppfattning (vilket många inte gör) utan därför att han har haft förmågan att sätta agendan och komma med ett utförligt svar på den tidlösa frågan om vad rättvisan kräver. I sin studie har Svensson haft ambitionen att presentera de grundläggande dragen av Rawls rättviseteori för en svensk publik.

I denna bok uppmärksammar Ola Svenssons en rad frågor om normgivning och rättstillämpning inom kontraktsrätten. Ett huvudsyfte är att undersöka om det går att skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan lagstiftaren och domstolarna när det gäller utvecklingen av kontraktsrätten. Centrala frågor som behandlas är i vilken omfattning som regleringen bör ske genom lagstiftning och lagmotiv och i vilken omfattning som den bör ske genom prejudikat. Det visas att ju mer som lagstiftaren använder sig av allmänna bedömningsstandarder, överlåter åt domstolarna att göra undantag från lagreglerna och avstår från att lagstifta om vissa delar av kontraktsrätten, desto större makt ges åt domstolarna. Boken är en delrapport av projektet ”Normgivning och rättstillämpning inom kontraktsrätten”. Projektet genomförs med stöd av Torsten Söderbergs Stiftelse. Ola Svensson är docent vid juridiska fakulteten i Lund.

Köplagen (1990:931) är dispositiv rätt för köp av lös egendom. Den är vår kanske mest centrala förmögenhetsrättsliga lagreglering, inte minst eftersom den även utanför sitt primära tillämpningsområde påverkar bedömningen av åtskilliga obligationsrättsliga frågeställningar. God kännedom om köplagen är därför en oundgänglig del av åtminstone varje affärsjurists och domares kunskapsmassa. Lexinokommentaren till köplagen ger ingående, djupa, kommentarer till var och en av lagens bestämmelser. Liksom övriga Lexinokommentarer är den skriven av några av landets främsta experter inom området. Advokat, jur. dr Jon Kihlman har kommenterat 15, 1721, 3041 och 6782 §§. Utöver sin doktorsavhandling om felreglerna i köprätten har han skrivit bl.a. en lärobok i köprätt och Lexinokommentaren CISG. En kommentar. Professor Jori Munukka har kommenterat 616 §§. Utöver sin doktorsavhandling om kontraktuell lojalitetsplikt har han skrivit bl.a. en uppsats om köprättslig innehållanderätt, en lärobok i skuldebrevsrätt och Lexinokommentaren till avtalslagen (f.n. i elektronisk version). Docent Ola Svensson har kommenterat 2229 och 4266 §§. Utöver sin doktorsavhandling om viljeförklaringen och dess innehåll har han bl.a. författat en monografi om avtalsfrihet och rättvisa samt publicerat en artikelsamling om kontraktsrättens teori och metod.

Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) bedriver forsknings- och seminarieverksamhet på centrala förmögenhetsrättsliga områden. En av ACLU:s uppgifter är att regelbundet publicera böcker som består av originalbidrag från forskare eller praktiker som har anknytning till ACLU. Målsättningen för ACLU:s publikationer är att de ska belysa praktiskt relevanta frågor och utvecklingstendenser inom affärsrätten på ett sätt som tillmötesgår höga rättsvetenskapliga krav.I denna bok presenteras sexton uppsatser som belyser centrala och aktuella affärsrättsliga frågor. Efter ett fylligt introduktionskapitel följeruppsatser som bl.a. behandlar frågor kring handel och uthyrningöver internet, delningsplattformar, avtalsfrihet, entreprenad, ansvarsbegränsningar, konsumenttjänster, marknadsföring, kommersiellatruster, övergång av verksamheter, processuella överenskommelser,vindikation och separation.Författarna är alla forskare och lärare vid den handelsrättsligaoch den juridiska institutionen vid Lunds universitet.Boken avser att vara av betydelse för det praktiska rättslivet menockså att ge bidrag till den vetenskapliga diskussionen och undervisningenpå affärsrättens område.

I denna artikelsamling behandlar författaren vad som kännetecknar juridisk teori och metod på kontraktsrättens område i vissa avseenden. En fråga som ges ett betydande utrymme är om en domstol i vissa fall har kompetens att avvika från lydelsen av en lagregel. Andra frågor som uppmärksammas är hur allmänna bedömningsstandarder kan tolkas och hur en domstol kan vidareutveckla kontraktsrätten när det inte finns några lagregler på området. I framställningen undersöks bland annat om en teori om lagreglers bristande finhet kan användas för att inskränka tillämpningsområdet för en lagregel, om det finns skäl att avstå från en bokstavstrogen tolkning av ett antal regler i köplagen (1990:931), om det går att jämka 15 § lagen (1936:81) om skuldebrev inom dess kärnområde, i vilken omfattning som det är berättigat att bortse från ett uttalande i lagmotiven samt vilken roll som principen om lagstyre spelar inom kontraktsrätten. Vidare ges en presentation av Ronald Dworkins rättsteori och hur denna går att tillämpa inom ramen för en ändamålsinriktad tolkning av kontraktsrätten.

I denna rättsfilosofiska studie uppmärksammar Ola Svensson frågan i vilken omfattning som avtalsfrihet bör råda och hur avtalsfrihet kan förenas med kravet på rättvisa. Ett huvudtema i hans arbete är att det går att skilja mellan två olika avtalsfrihetsbegrepp: dels avtalsfrihet i form av frånvaron av enbart legala hinder, som han valt: att kalla legal avtalsfrihet, dels avtalsfrihet i form av frånvaron av alla typer av hinder för att sluta ett avtal, som han valt att kalla för genuin avtalsfrihet. Genuin avtalsfrihet förutsätter enligt Svensson även en förmåga att välja, något som han kallar för en subjektiv betingelse för genuin avtalsfrihet. Vidare har Svenssons teori om legal och genuin avtalsfrihet inordnats i en teori om avtalsrättvisa, där både det som kallas bakgrundsrättvisa och det som kallas betingelser för rättvisa avtal ingår. Framställningen anknyter även till svensk rätt och senare års strävan att harmonisera avtalsrätten i Europa och syftet med dessa delar av framställningen är att undersöka i vad mån reglerna går att rättfärdiga utifrån en teori om avtalsfrihet och avtalsrättvisa. I studien har Svensson också använt sig av ämnen som ekonomi och psykologi för att i vissa avseenden illustrera vilka praktiska konsekvenser som en teori om avtalsfrihet och avtalsrättvisa kan ha. Ola Svensson är verksam som lärare och forskare vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.