Pär Hansson

Med sina revyer, filmer och böcker var Hasse & Tage (& Co, för den delen!) inte bara nyskapande humorister, de satte också sin varma och omisskännliga prägel på folkhemmet och dess invånare. Kritiskt, poetiskt och kärleksfullt. Man kan kanske rentav hävda att de blev som familjemedlemmar för mången svensk framför dumburken och filmduken. Något samlat grepp om deras filmer har aldrig tagits. Det råder vi bot på här. Hög tid! Vi har samlat ett gäng skarpa pennor, från skilda fält och håll, medverkande i, som vi tänker och tror, samma brokiga anda som herrarna Alfredson och Danielsson själva. Dessutom bjuds på ett rikt och unikt bildmaterial -- med många tidigare aldrig publicerade foton, från inspelningar och andra underbarheter.

"Varje människa bottnar, på gott och ont, i sin hemort. Med sin poetiska stil lyckas Pär Hansson skapa just en sådan berättelse som inte bara känns gripande och personlig, utan även universell och unik - en fragmentarisk parafras på Populärmusik från Vittula och en norrländsk motsvarighet till Att göra sig kvitt Eddy Belleguele." Västerbottens-Kuriren"En kontrastrik roman med de knotiga rötterna ovan jord." DN"Det är fint att få vara i Spindelbjörkens tillstånd." SvDEn man reser tillbaka till sin hemort i Västerbotten, till fadern och brodern som bor kvar. Med sig har han sin fru och sina barn, som fått en annan uppväxt. I huset vid älven börjar minnena återvända till honom. Den han en gång var blir tydlig för honom. Joel. Pojken.Joel pratar med fåren, svävar högt ovan jorden och villakvarteren och kan överblicka människans fåfänga lekar. Han är ett utsatt barn, men stark i sin fantasi. Dras mellan Pingstkyrkan och skogen, den kristna kompisen Isak och den stökiga Kim. Kim gör livet stort och levande, men kräver också underordning. Joels gränser flyttas gradvis tills han inte längre känner igen sin egen vilja.I det förändrade landskapet drömmer den vuxne mannen om en timrad stuga. Vem har råd att känna skam och varifrån kommer ilskan? Och kärleken?

Zurab Rtveliashvili föddes i Kazakstan 1967 men växte upp i Georgiens huvudstad Tbilisi. Han började skriva dikter på georgiska redan i nioårsåldern men tog sedermera universitetsexamen i rättsvetenskap innan hans dadaistiska tendenser fick ta överhanden på 1990-talet. Hans civilt olydiga texter agerade 2003 både startskott och ledmotiv till den pacifistiska »Rosenrevolutionen» i Georgien. Under de följande åren hann han även med att ideligen arresteras för sina framträdanden samt avtjäna ett kortare fängelsestraff som samvetsfånge. Europadomstolen dömde 2012 staten Georgien för att ha brutit mot de mänskliga rättigheterna på ett flertal punkter gentemot Zurab Rtveliashvili. Som poet är han emellertid alltjämt bannlyst. Poesins diktatur, som skulle bli hans fjärde diktsamling, låg 2010 färdig för tryckning på ett förlag i Georgien, men stoppades av myndigheterna. Zurab Rtveliashvili är sedan 2009 bosatt i Stockholm. Bokens förord är skrivet av David Chikhladze. Och efterordet av Pär Hansson.

Sju författare som alla levt i exil i Sverige som fristadsförfattare. I Fria ord på flykt bidrar de med texter utdrag ur romaner, dikter, artiklar samt genom samtal med svenska kollegor. Samtal om erfarenheterna, texten, poetik, politik och språk. Det är texter som rör sig mellan poesi och personliga berättelser, arabisk dikttradition och belarusisk dokumentärromankonst. Samtal som behandlar så vitt skilda ämnen som poesi och frihet, livet i exil, georgisk performancedikt, Ibsen, feministisk aktivism, sovjetmänniskan och internetaktivism. Författarna, poeterna och journalisterna har alla stått emot repression och förföljelse och fortsatt att skriva och uttrycka sina åsikter. Därför har de inte bara utsattheten gemensamt, utan även ett oerhört mod och framförallt exilen. Möt och läs Svetlana Aleksijevitj, Parvin Ardalan, Faraj Bayrakdar, Jesper Bengtsson, Ida Börjel, Ingrid Elam, Henrik C Enbohm, Pär Hansson, Li Jianhong, Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Cato Lein, Herta Müller, Taslima Nasrin, Anisur Rahman, Zurab Rtveliashvili och Jenny Tunedal.