Patrik Andersson

The figure of the artist remains a central subject of investigation for Vancouver artist Rodney Graham (born 1949), who is known for straddling many vocations simultaneously: painter, photographer, writer, philosopher, actor, psychologist, scientist and musician. This new monograph, published for Graham's exhibition at the BALTIC Centre in the UK, gathers works made between 1994 and 2017--in particular his photographic lightboxes and his musical production--that focus on the self-portrait. Graham shows himself starring in various fictional roles (artist, musician, actor, lighthouse keeper, paddler, reader). In her essay, Briony Fer observes that "as much as Graham makes pictures that cohere as mise-en-sc nes, and that operate self-reflexively to speculate on the very mechanics of the image, so it is impossible to keep all the allusions in check."

Har postmodernismen gått ur modet eller är den mer närvarande än någonsin? Det gränslösas slutenhet argumenterar för att det postmoderna alltjämt är levande i vår samtid. Postmodernismen, den slutna gränslösheten, har smugit sig in i kulturens alla prång och dominerar nu hur vi tänker och talar om tillvaron, inte minst det musiska.Det gränslösas slutenhet riktar sig till en kultur- och musikintresserad allmänhet som vill orientera sig om hur det postmoderna påverkar dagens tänkande om musik, men också till den läsare som mer på djupet vill sätta sig in i postmodernistisk teoribildning.Patrik Andersson är director musices och universitetslektor i orkesterdirigering vid Lunds universitet samt föreståndare för dess musikcentrum Odeum. Patrik Andersson har sedan tidigare publicerat ett flertal böcker om musik, senast Musik, mening och värde. Filosofiska perspektiv på en värld av eget slag (Gidlunds, 2020).

Efter att ha studerat boken bör vi kunna: * Spela enklare popmusik i alla tonarter. * Ta ut enklare musik ”på örat”. * Ha en grundläggande förståelse för hur musik är uppbyggd och förstå vad det är som gör att musik låter olika. * Kunna spela i band och förstå de olika instrumentens olika roller. * Genom att känna igen olika typer av ackord och ha kännedom om perioder kunna spela en låt i 3-5 min och kunna hitta in igen även om du kommer bort dig. * Transponera enklare låtar till olika tonarter. * Ha kännedom om taktart och underdelning och kunna identifiera olika typer av ”sväng” och ”groove” i olika stilar. * Improvisera över enklare harmonier. * Skriva egna enklare låtar. Boken går utmärkt att använda som undervisningsmaterial i: grundskola, gymnasieskola, kulturskola, studiecirklar eller för självstudier.

Boken går igenom grunder i de typiska ”bandinstru-menten” (keyboard, gitarr, bas och trummor), där syftet är att både kunna spela själv till enklare musik som popmusik och i band. Boken ger en teoretisk förståelse till hur musik är upp-byggd och uppmuntrar till eget tänkande, analyserande och lyssnande samt fortsatta fördjupade studier. Teori och gehörsövningar blandas med praktiska exempel och upplägget är att snabbt komma igång att spela tillsammans och utvecklas kontinuerligt genom boken. I boken förklaras musikaliska byggstenar som: Form, taktart, ackord, noter, tempo, steganalys, funktionsanalys, improvisation m.m.

Hur kan instrumentalmusik i all sin abstrakthet vara så värdefull för många människor när den inte verkar ha någon mening? Instrumentalmusik handlar i huvudsak inte om något eller refererar till något. Ändå upplever många att instrumentalmusik faktiskt har mening. Hur hänger detta ihop? Även om instrumentalmusik skulle visas ha mening av något slag är det inte uppenbart hur en sådan mening relaterar till dess värde. Boken söker svar på frågor som berör musikens mening och värde samt presenterar en översikt av de senaste decenniernas musikfilosofi inom den analytiska traditionen relaterat till frågor om mening och värde.Patrik Andersson är director musices och universitetslektor i orkesterdirigering vid Lunds universitet samt föreståndare för dess musikcentrum Odeum. Patrik Andersson har sedan tidigare publicerat böckerna Orkesterdirigering. Partituranalys, gestik och ledarskap (2013) samt Orkesterledning. Ledarskap, gruppsykologi och orkesterkultur i arbetet med orkestern (2015).

Lotta Antonsson's work recalls her fascination with the late 1960s and 70s, in a style where documentary and fiction blur in a merging of social and sexual revolutions. From a process that utilizes techniques of collage and montage there emerges a personal way of looking at the ephemeral nature of things, whether printed matter such as magazines and books, or natural objects such as shells, minerals and driftwood. Antonsson's analogue cuts and repetitions seize upon the allegorical potential of image fragments, liberating fashion and erotic photography to become explorations of the gendered aspect of their histories. Antonsson belongs to the generation of Swedish artists who emerged in the early 1990s, whose work was inspired by postmodernist art and theory (including a questioning of the male gaze as well as the construction of the woman as an object) and often use humour, irony and self-distance as part of their method.