Patrik Johansson

Frågor har en stor plats i lärarens didaktiska verktygslåda och kan användas på en mängd olika sätt. Frågor som används för att sätta i gång och driva en lärandeprocess har givit namn åt metoden frågedriven undervisning. Metoden kombinerar förståelse för elevers behov av variation, upptäckarglädje och aktivt lärande med insikter om vikten av att läraren planerar och leder undervisningen.Frågedriven undervisning som metod (FDU) utgår från en angelägen fråga som eleverna undersöker med hjälp av övningar och källor som läraren valt. Den stödjer läraren i planering och genomförande av fördjupande ämnesundervisning med tydliga lärandemål, samtidigt som den för elever fungerar som stödstruktur för att bygga kunskaper och färdigheter.Med rika exempel och lärarröster från högstadiets och gymnasiets undervisning är boken både konkret och praktisk, samtidigt som den vilar på ämnesdidaktiska och pedagogiska teorier. Exemplen som presenteras i boken är noggrant utprovade och genomförda i praktisk undervisning.Boken riktar sig främst till lärarstudenter och verksamma ämneslärare inom historia, religionskunskap och samhällskunskap, men kan med behållning läsas av lärare i andra ämnen och på andra skolstadier som är intresserade av att utveckla sin undervisning.Författare är Thérèse Britton, Ulrik Holmberg, Maria Johansson, Patrik Johansson och Kenneth Nordgren. Samtliga forskar inom ämnesdidaktik.

Frågor om hur elever lär sig att tolka historiska källor och hur historieundervisning kan möjliggöra lärande av källtolkning är avhandlingens fokus. Två undervisningsutvecklande studier genomfördes i mellanstadiet och gymnasieskolan för att designa och testa undervisning och samtidigt utforska elevers lärande av historiskt resonerande i källtolkningsarbete. Avhandlingen är en sammanläggning av fyra artiklar. Två artiklar undersöker vad kunnandet att tolka historiska källor innebär och vad som är kritiskt när elever lär sig källtolkning. Två artiklar undersöker hur historieundervisning kan möjliggöra lärande av källtolkning och vad som kan vara hindrande i undervisningen. Kappan diskuterar även likheter och skillnader mellan mellanstadie- och gymnasieelevers lärande av historisk källtolkning. Avhandlingen argumenterar för att källarbete kan bidra till elevers förståelse av vad kunskap i historia är och erbjuda ingångar till elevers vidare historiska lärande. Avhandlingen argumenterar också för att elevers erfarenheter kan bli resurser i undervisningen och att källtolkningsarbete kan bidra till att kvalificera elevers historiemedvetande. Sju designprinciper föreslås som kan vara vägledande för att skapa en undervisningspraktik som kan möjliggöra historiskt lärande genom källor och lärande av historisk källtolkning. Patrik Johansson är gymnasielektor och undervisar i historia, samhällskunskap, filosofi och engelska. Hans forskningsintressen kretsar kring historiskt källarbete, källtolkning och källkritik. Detta är en doktorsavhandling i de estetiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet 2019.

Hur kan vi förstå uppkomsten och konsekvenserna av dagens konflikter? Vad kan göras för att förhindra att de bryter ut? Och hur kan pågående konflikter lösas på ett sätt som skapar varaktig fred? I denna breda grundbok presenteras centrala frågeställningar och analytiska perspektiv på krig, terrorism, konflikthantering och konfliktlösning, samt fredsbyggande och utveckling. Boken innehåller också illustrativa fallanalyser – allt ifrån första världskriget, kriget i Afghanistan, konflikthantering i Afrika, svensk säkerhetspolitik och försoningsprocesser i Bosnien-Hercegovina till fredsbyggande insatser i Palestina.I denna andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nyskrivna kapitel, som behandlar terrorism, religionens betydelse för konfliktlösning och fred samt fred och säkerhet ur ett jämställdhetsperspektiv, har tillkommit.Freds- och konfliktstudier har en flervetenskaplig karaktär, vilket i boken återspeglas i de olika kapitelbidragen och författarnas akademiska bakgrund. Boken vänder sig till de som är intresserade av frågor om krig och fred samt studenter vid universitet och högskolor som möter ämnet freds- och konfliktstudier för första gången.

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.