Patrik Öhberg

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer. De medverkande författarna är alla forskare som i denna antologi skriver inom sina expertområden och pedagogiskt redogör för aktuell forskning om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden.

Den svenska opinionen är i rörelse. Ett tydligt exempel är frågor som rör lag och ordning. Denna kategori har på tio år gått från plats tio till att idag vara ohotad etta bland viktiga frågor och samhällsproblem på svenskarnas agenda. Och svenskarna vill se lösningar. Stödet för strängare straff och kameraövervakning är lika kompakt som förtroendet för rättsvårdande myndigheter. Vad innebär dessa och andra opinionsförändringar för det svenska samhället? I rörelse är SOM-institutets 84:e forskarantologi. Med utgångspunkt i 2024 års nationella SOM-undersökning, och med stöd av den unika och långa tidsserien av årliga SOM-undersökningar, analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor förändring och kontinuitet i svensk samhällsopinion. Bokens kapitel handlar om skilda teman och områden – från det konkreta till det abstrakta. Den behandlar svenskarnas syn på det offentliga Sverige, såsom skolan, offentlig service och bibliotek. Flera kapitel behandlar teman kring krig och samhällskris. Därtill lyfts livsfrågor och andlighet genom kapitel om surrogatmoderskap och religiositet.

Vi befinner oss i en ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Oron för nationens säkerhet har fått svenska politiker att bryta en tvåhundraårig tradition av alliansfrihet. Parallellt har energi- och matpriser rusat, boräntor höjts och inflationen stigit till den högsta nivån på trettio år. Det har väckt osäkerhet om den svenska ekonomins styrka och oro för den egna plånboken. Nationellt slogs rekord i dödligt skjutvapenvåld, med allt yngre gärningspersoner. Samhällets insatser tycks ständigt ligga steget efter och det råder oenighet om vilka de rätta insatserna är. I samband med 2022 års valrörelser fick frågan om kärnkraftens bevarande ny energi. Efter valet deklarerade den nytillträdda regeringen en ny riktning för svensk migrationspolitik. Ovisshet föder osäkerhet och oro. Samtidigt kan ovissheten leda till beslutsamhet när gamla sanningar ses i ett nytt ljus. Ovissheten har många nyanser. Ovisshetens tid är SOM-institutets 82:a forskarantologi. Utifrån 2022 års nationella SOM-undersökning – nummer 37 i ordningen – analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor de senaste årens samhällsutveckling. Bokens innehåll berör på många sätt den ovisshet som präglar Sverige inom områden som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

”Det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset” sade Tegnell i januari 2020. Ett drygt halvår senare visade den nationella SOM-undersökningen att 40 procent av svenskarna var mycket oroade för globala epidemier. Det är detta, i kombination med den ökande allmänna oron i samhället (inte minst på områden kopplade till brottslighet), som gett den 78:e antologin från SOM-institutet sin titel. Ingen anledning till oro (?) innehåller trettio kapitel resultat och analyser sprungna ur den nationella SOM-undersökningen 2020 samt SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. Boken beskriver pandemiåret 2020 utifrån undersökningsresultaten, uppdelat på temaområdena tillit och förtroende, vardagsliv, medier och hälsa, miljö och klimat, samhälle och opinion samt partier och politik.

This concise book introduces and discusses the basic theory of conical intersections with applications in atomic, molecular and condensed matter physics. Conical intersections are linked to the energy of quantum systems. They can occur in any physical system characterized by both slow and fast degrees of freedom - such as e.g. the fast electrons and slow nuclei of a vibrating and rotating molecule - and are important when studying the evolution of quantum systems controlled by classical parameters. Furthermore, they play a relevant role for understanding the topological properties of condensed matter systems. Conical intersections are associated with many interesting features, such as a breakdown of the Born-Oppenheimer approximation and the appearance of nontrivial artificial gauge structures, similar to the Aharonov-Bohm effect. Some applications presented in this book include - Molecular Systems: some molecules in nonlinear nuclear configurations undergo Jahn-Teller distortions under which the molecule lower their symmetry if the electronic states belong to a degenerate irreducible representation of the molecular point group. - Solid State Physics: different types of Berry phases associated with conical intersections can be used to detect topologically nontrivial states of matter, such as topological insulators, Weyl semi-metals, as well as Majorana fermions in superconductors. - Cold Atoms: the motion of cold atoms in slowly varying inhomogeneous laser fields is governed by artificial gauge fields that arise when averaging over the fast internal degrees of freedom of the atoms. These gauge fields can be Abelian or non-Abelian, which opens up the possibility to create analogs to various relativistic effects at low speed.

Hur ska vi förstå den tid vi lever i? Och vad kan vi förvänta oss av framtiden? Det är några av de frågor som årets SOM-antologi Regntunga skyar söker svaren på. Bokens titel knyter an till de nya orosmoln och konfliktlinjer som kunnat skönjas i det svenska samhället vid 2010-talets slut. Rapporterna om oåterkalleliga tröskeleffekter och rekordhöga nivåer av växthusgaser duggade tätt 2019. Nationellt var det ett sprängningarnas och skjutningarnas år, vilket föranledde intensiva debatter om gängkriminalitet, grova våldsbrott och våldsbejakande extremism. Det svenska partilandskapet befann sig fortsatt i en omstruktureringens tidevarv, där den politiska kartan successivt ritades om. I flera länder runtom i världen skådades omfattande proteströrelser mot ekonomisk ojämlikhet och korruption. Därtill kan läggas de världsomfattande klimatdemonstrationerna. Gemensamt för protesterna har varit oron inför framtiden. Kommer de regntunga skyarna att mynna ut i ett samhällsomvälvande oväder – eller väntar kanske bara ett lättare duggregn? Med utgångspunkt i 2019 års nationella SOM-undersökning – den 34:e i ordningen – granskas hur människors vanor och opinioner såg ut under året, hur dessa har förändrats under 2010-talet samt vad som eventuellt väntar i början av ett nytt decennium. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige medverkar med analyser. Regntunga skyar är den 76:e forskarantologin från SOM-institutet. Bokens innehåll berör på många sätt de regntunga skyar som på sina håll kan skönjas i det svenska samhället när det gäller (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en mycket viktig roll och partier och partisystem är ett centralt statsvetenskapligt forskningsområde. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå.Här presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partierna som organisationer analyseras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via valkampanjer, regerings bildning, partipolitikers karriärer och europeisk politik. Även så kallade utmanarpartier, som lokala partier och radikala högerpopulistpartier, granskas utförligt. Författarna är alla forskare som här skriver inom sina expertområden. De redogör på ett pedagogiskt sätt för forskningsfronten om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna andra upplaga är reviderad och aktualiserad.

Ingen kommer undan kulturen presenterar huvudresultaten från 2018 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen 2018 står kultur i Västra Götaland. Kultur är ett omfattande begrepp. Utifrån en klassisk definition härrör kultur från människans jakt efter mening. Kulturen erbjuder symboler som tillsammans skapar ett mönster som hjälper oss med meningsskapandet. Titeln knyter an till den bredare definitionen på kultur, där de allra flesta människor är omgivna av och samtidigt är en del av kulturen. Ingen kommer undan kulturen riktar fokus på både stora och små frågor och täcker in ämnen som ”finkultur”, meningsfullhet, krisberedskap, klimatskepticism, samt mer sedvanliga ämnen som politikerförtroende, politisk påverkan och pendling. Flera kapitel innehåller även jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I Ingen kommer undan kulturen, den 75:e forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2018 års västsvenska SOM-undersökning.

2019 års SOM-antologi har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i samhället sett ut under 2018. Vi har sett stormar komma och gå, vissa mer utdragna än andra. På den internationella arenan stormade det i relationer mellan länder och statschefer. Ökad protektionism utsatte globala handelsrelationer för eldprov. Brexit-förhandlingarna bjöd på kraftiga vindar, framför allt parlamentariskt i landet som valt att lämna. På hemmaplan stormade det kring anrika kulturinstitutioner, och i naturen härjades markerna av eldstormar i de skogsbränder som följde i spåren av den rekordvarma sommarens torka. Många starka vindar kom dock att mojna och blev stundtals till stiltje. Historiska steg på väg mot fredligare förhållanden togs såväl på Koreahalvön som på Afrikas horn. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. Väljarnas partipolitiska preferenser i form av valresultatet är välbekanta. Men i vilken vindriktning stod den allmänna opinionen i övrigt under 2018? På vilka områden skedde förändringar i människors vanor och attityder under året som gick? Vilka samhällsfrågor var de viktigaste för den svenska befolkningen? I vilka sammanhang stormade det och i vilka rådde stiltje? Dessa är några av de frågor som kommer att besvaras i årets forskarantologi Storm och stiltje. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands medverkar med analyser. Storm och stiltje är den 74:e forskarantologin från SOM-institutet. Den bygger på 2018 års nationella SOM-undersökning – den 33:e i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till stormar och stiltje i det svenska samhället i frågor som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Sällan får journalistik så stor betydelse som i en valrörelse. Där och då avgörs länders politiska framtid. Och sällan kritiseras medier så hårt som då. Denna bok granskar medierapporteringen i valrörelser, med blickar bakåt mot 2014 års svenska valrörelse, presidentvalet i USA och val i en rad europeiska länder de senaste åren. Men siktet är också riktat framåt, mot den svenska valrörelsen 2018. Vi publicerar för första gången en studie av hur medier vinklade valrörelsen 2014 och en enkätstudie med väljare, journalister och politiker före, under och efter samma valrörelse. Här presenteras också en ny studie av i vilken grad svenskar stänger in sig i mediebubblor i valrörelser. Dessutom skrivs historien om sociala mediers betydelse i svenska val och jämförelser hur medier hanterar populistiska/högerextrema partier och kandidater i en rad länder.

Focusing first on the party-centered politics of European democracies, where career ambitions are necessarily different than those in the United States, Patrik Öhberg looks closely at what motivates those aiming at the highest level of the political hierarchy, how these motivators differ between more and less equalitarian societies, and how such ambitions play out. His book, which draws upon a uniquely extensive survey conducted by the Swedish National Election Study Program, is the first thorough study of elite politicians who aspire to the top echelons of the parliamentary system. Politicians with career ambitions have a distinct idea of representation, Öhberg finds; they display a higher degree of political self-regard and are more responsive to the wishes of the party elite in developing strategies. These findings vary among European democracies, and they differ from the traits and trajectories of political ambition in the United States. By identifying the subtleties and charting the differences, Öhberg offers a valuable lesson on whether and how representative democracies are served by politicians driven by personal ambition, or by those subverting such ambitions to the needs of party or state.

Focusing first on the party-centered politics of European democracies, where career ambitions are necessarily different than those in the United States, Patrik Öhberg looks closely at what motivates those aiming at the highest level of the political hierarchy, how these motivators differ between more and less equalitarian societies, and how such ambitions play out. His book, which draws upon a uniquely extensive survey conducted by the Swedish National Election Study Program, is the first thorough study of elite politicians who aspire to the top echelons of the parliamentary system. Politicians with career ambitions have a distinct idea of representation, Öhberg finds; they display a higher degree of political self-regard and are more responsive to the wishes of the party elite in developing strategies. These findings vary among European democracies, and they differ from the traits and trajectories of political ambition in the United States. By identifying the subtleties and charting the differences, Öhberg offers a valuable lesson on whether and how representative democracies are served by politicians driven by personal ambition, or by those subverting such ambitions to the needs of party or state.

Boken Israels uppkomst och historia tecknar i korthet den judiska historien och beskriver även det aktuella politiska läget i Mellanöstern. Genom att lära känna bakgrunden till Israels tillkomst kan vi bättre förstå dagens situation, som dessvärre efter år av politiska omvälvningar och strandade fredsförhandlingar fortfarande präglas av våld och terror. För att förstå judarnas band till Israel måste man känna till något om den historiska bakgrunden. Landet Israel; Kanaan, Israel, Judéen, och senare Palestina är oupplösligt förbundet med det judiska folket. Där började judisk historia för 4000 år sedan och genom årtusendena har det alltid funnits bofasta judar i landet. I exil och förskingring höll man fast vid drömmen om ett återvändande. Fastän landet erövrades av främmande härskare uppnådde inget annat folk oberoende där, eller kom att i likhet med judarna att betrakta det som kärnan och centrum för sin nationella existens. Patrik Öhberg är doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.