Paul Frigyes

Få ämnen har diskuterats med samma intensitet – för att inte säga konfliktnivå – som det om hur det nya, heterogena Sverige representeras i medierna. Åsikterna kring hur det ser ut idag, hur det borde se ut i framtiden liksom hur vi bäst tar oss dit, är många och diskussionen blir gärna fylld med känslor. Och det kanske inte är så konstigt: ämnet berör djupt personliga frågor kring representation, identitet och rättvisa. Det får människor att agera med kraftiga moraliska imperativ – på båda sidor av debatten. Samtidigt finns en slående brist på medieforskning på området och den forskning som finns hämtar ofta teorier från andra skolbildningar. Institutet för mediestudier bad ett antal forskare att titta närmare på medierepresentation i etern och i tidningar. Vad är relevant att mäta? Finns experimentella och innovativa metoder som är värda att testa? För att fånga det samhälleliga sammanhanget bad vi också en rad skribenter, med olika utgångspunkter i diskussionen om etnisk mångfald i medier, att bidra till denna antologi.

Går det att planera för en framtid i ett land där en invasionsarmé år efter år skapar förstörelse? Hur mycket förnöjsam normalitet kan man unna sig i en helt onormal situation? Och hur påverkar kriget vad det innebär att vara ukrainare?Paul Frigyes återvänder 2023 och 2024 till det identitetssökande land han skildrat i reportageboken I Ukraina på drift (2020). Han återser vänner och gör nya bekantskaper intervjuar en skadad löjtnant i Lviv, träffar miljöaktivister i Kryvyj Rih, hamnar i bråk i en affär i Ternopil, blir kund på ett rostigt gym i Kyjiv, besöker en pastor i Kamjanets Podilskyj, äter snittar och begrundar nationalismen i Irpin, besöker fronten i Kherson, reser runt bland äppelodlingar i söder samt tjusas av Odessas ståt och charm. Och under mötet med en ukrainsk väninna avtäcks mysteriet med den ryska mentaliteten.Ukraina, de vidsträckta stäppernas land, har förändrats i grunden. Det kliver nu in i Västeuropas gemenskap och befäster samtidigt en egen identitet. Det här en bok om återkomst. Inte bara författarens återkomst till Ukraina, utan även återkomsten av det ryska imperiet, av ett nationellt självförtroende och av något att dö för. Följ med och lär känna några människor i ett Ukraina i kamp för överlevnad.

Ukraina är stökigt, fritt, ansvarslöst ett land med en pampig och blodig historia samt ständiga slagsmål i parlamentet. Det är ett land som inte liknar något annat. Med sin storlek, sitt geografiska läge och pågående uppbrott från sin ryska storebror navigerar Ukraina nu in i ett 20-tal av populism, vildvuxen kapitalism och spirande demokratisk aktivism. I Ukraina på drift är en reportagebok från en nation på jakt efter en identitet och plats i Europa. Paul Frigyes tar tåget till Lviv för att diskutera könsroller, försöker begripa korruption och postsovjetisk ekonomi i det ståtliga Kiev, gräver i minnen av folkmord och glömda kroppar i Charkiv i öst, träffar miljökämpar i den råbarkade stålstaden Kryvyj Rih och irrar bort sig i Karl XII och Mazepas fotspår i Poltava. Och så besöks Tjernobyl, som är på väg att förvandlas till ett Mekka för misärturism. Aktivisten Andrii Kruglasjov sammanfattar tillståndet i Ukraina, ett land som 2021 fyller 30 år: Vi är mitt emellan galenskap och något som kan bli riktigt bra. Paul Frigyes har på Silc förlag tidigare gett ut böckerna Eritrea gränslöst land (2015) och Exil (2017).

Detta är en storstilsutgåva som kommer i två band Paul Frigyes tes, att Jan Guillou är "larger than life", bekräftades kanske när utgivningen av boken från början stoppades på Guillous begäran. Biografin innehåller nu ett nytt kapitel som behandlar historien. Personen, yrkesmannen och fenomenet Jan Guillou skildras med rätt och fel som absoluta kategorier. Guillou rannsakade på egen hand myndigheters maktmissbruk men var samtidigt en kontroversiell skriftställare och en stor idrottstalang. Paul Frigyes föddes 1962 i Malmö. Han är en svensk journalist och författare. På 80-talet skrev han om Desktop Publishing och mellan 95-98 var han redaktör för tidskriften Tidningsteknik. Förutom det har han även skrivit böcker om grafisk formgivning.

Å ena sidan lever vi i ett sönderfallande land av gängbrott och mord. Å andra sidan i ett land som är i topp av mätningar om bästa stället att bo, starta företag eller rädda världen. Bilden av Sverige har i dag blivit ett slagträ i politiska gräl som handlar om något helt annat än vårt land. Men hur väl stämmer bilden medier ger av Sverige? I denna bok presenteras studier där mediebild och "verklighet" jämförs över tid när det gäller dödligt våld och ensamkommande. Och har den förändrade bilden av invandring lett till en brantare tystnadsspiral? Dessutom fördjupar vi bilden av den internationella striden om bilden av Sverige.

Det finns stunder där historien hänger i luften. När allt under ett ögonblick tycks sväva ljudlöst i en bubbla. Den 2 juni 1989 uppstår ett sådant ögonblick i Kremls kongressal i Moskva. Inför över 2200 deltagare begär Pulatjan Ahunov från Uzbekistan ordet för en kort ordningssfråga. Men när han börjar tala är det med svidande kritik mot fattigdom, miljöförstöring och hyckleri. Mikrofonen stängs snabbt av och han uppmanas lämna podiet. Nej, svarar han. Jag går inte ner förrän jag har fått berätta hur det är. Det här är en bok om människor som vågar berätta hur det är. Om människor som verkar för förändring och tvingas fly. Människor som inte ger upp utan fortsätter sin kamp från ett nytt hemland.

I Skampåle funderar framstående journalister och medieforskare kring drevens betydelse och framtid, både som samhällsgranskning och kollektiva riter. Finns det ett samband mellan drevjournalistikens blomstring och de traditionella mediernas kris? Hur påverkas vår personliga integritet av drev på sociala medier och vad händer på orter där det inte längre finns några granskande journalister kvar?Paul Frigyes är journalist och författare. Sedan 2001 har han skrivit och producerat radio på teman om mediefrågor, press- och yttrandefrihet.Medverkande:Jack Werner, journalist och grundare av ViralgranskarenPer Svensson, kulturjournalist och författareSusanne Wigorts Yngvesson, docent i etikOisin Cantwell, journalistLars Nord, medieprofessorKerstin Weman, journalistTobias Bromander, lektor i statsvetenskapAnn Engqvist, journalist och lokalpolitiker i SvedalaFredrik Nejman, journalist och författare

Landets diktator har tystat all opposition och skapat en kontrollapparat som når långt bortom de geografiska gränserna. Tusentals flyr landet varje månad. Andra har likt journalisten Dawit Isaak fängslats. Ändå fortsätter många att försvara och hylla regimen. Hur hänger detta ihop? Paul Frigyes försöker förstå det gåtfulla Eritrea och tecknar en mångfacetterad bild av landet och de som flyr.

I denna orädda och avslöjande biografi, där en stor del av Sveriges offentlighet passerar revy, löper också en allvarlig fråga om villkoren i samhällets krav på framgång i mediernas rampljus. Vari består Sveriges behov av Guillou? undrar journalisten och författaren Paul Frigyes, som tog fem år på sig att skriva den oberoende boken om Jan Guillou.I biografin avslöjas sanningar om Jan Guillou som han själv inte vill kännas vid. Vad är sant i romanen Ondskan? Blev han ständigt misshandlad av sin styvpappa? Varför lämnade han TV-programmet Svepet i direktsändning, varför blev IB-affären så legendarisk, KGB-affären så förödande och vilken roll hade Guillous farfar och far på Frankrikes ambassad under andra världskriget? Och ärligt talat, hade han aldrig några rutiga skjortor på sig i TV-programmet Rekord-Magazinet? Sedan Guillou första gången hamnade på Expressens löpsedel, som ung på sextiotalet, har han omgetts av infekterade trätor, beundran och öppen avsky, men också dråpliga omständigheter som blivit vandringshistorier. Jan Guillous bråk med kulturelit och offentliga makthavare är minnen för många - det handlar mindre om att mäta sig intellektuellt än om verbal slapstick och burlesk humor. Det är då i mötet med motståndarna han noggrant förbereder Guilloutinen.

Boken som stoppades av Norstedts. Alla har starka åsikter om Jan Guillou. Boken skapade febrigt intresse redan innan ens första ordet i manus skrivits, och dramatiken blev än större efter att Jan Guillou skarpt och framgångsrikt angripit boken i direktsänd TV. Version 1 hade titeln Höjd över varje misstanke. Version 2, Jan Guillou - utifrån, har ett nyskrivet kapitel - Därför stoppades boken.Författaren och journalisten Paul Frigyes säger sig ha drivits av förundrad fascination snarare än beundran eller dåliga känslor inför den kontroversiella skriftställaren och resultatet är ett motstridigt porträtt. Det handlar om personen, yrkesmannen och fenomenet Guillou och hur han varit med om att forma villkoren för opinionsbildning i det moderna mediesamhället. PAUL FRIGYES är journalist, som skrivit flera böcker om grafisk form och en om Sveriges löpsedlar. Han har varit anställd som reporter på tidningen Journalisten i tio år, och medverkat i dags- och kvällspress. Sedan 2011 har han som frilans gjort radioreportage, frilansreportage, mediekrönikör i Dagens Nyheter och medverkat med engelskspråkiga artiklar på Netopia.eu.

Vilken funktion hade egentligen sociala medier under den arabiska våren? Vilka är den digiala underklassen? Och hur har en handfull teknikföretag i Silicon Valley lyckats sprida ryktet om sig själva som det fria ordet och kunskapens främsta förespråkare När internet ska diskuteras används ofta begrepp som frihet, demokrati och delaktighet. Att internet har haft en otrolig betydelse tvivlar ingen på, men samtidigt finns en mängd löst grundade föreställningar att internet kommer infria alla förhoppningar, en sorts tekno-utopi. Internet är på ett plan öppet och fritt, men lika mycket är det skapat av offentliga regleringar, teknik och affärsintressen. 85 procent av de så kallade stadsnäten ägs av kommunala bolag. Den grundläggande infrastrukturen för nätet i Sverige är alltså i allmän ägo, tvärtemot den gängse bilden att internet drivs av marknadskrafterna. I Myten om internet har såväl svenska som internationella namn samlats för att nyansera bilden av internet, och inte minst blottlägga vilka som har gynnats av de rådande föreställningarna. Bland skribenterna märks egyptiska Mariam Kirollos, aktivist och doktorand, som starkt ifrågasätter hyllningarna av sociala mediers roll i den arabiska våren, och Robert Levine, amerikansk författare och journalist, som utkom med den mycket uppmärksammade boken Free Ride 2011.