Paula Mulinari

Organisationer bör verka för ett rättvist och jämlikt arbetsliv. Men vad innebär det i praktiken? Och vilken roll spelar maktstrukturer respektive individers handlande i arbetet för lika villkor?Att arbeta för lika villkor erbjuder en introduktion till det ämnesområde som ringas in utifrån begreppen makt, genus, organisation och jämställdhet. Innehållet är organiserat i tre delar:1. Lagar och metoder, vilket inkluderar rättsliga perspektiv på diskriminering, rekrytering samt arbetsvärdering och lönekartläggning.2. Strukturella perspektiv på makt och ojämlika villkor: här diskuteras könade, rasifierade och heteronormativa maktordningar i relation till organisationsrelevanta teman såsom förändring, motstånd, teknik, konflikt och arbetsmiljö.3. Processer, där aktörers handlande i relation till strukturer undersöks. Det handlar om hur chefer och medarbetare återskapar, normaliserar och utmanar ojämlikhet i möten, inom ramen för lika villkorsarbete och i gränsområdet mellan arbete och privatliv.Boken argumenterar för vikten av ett strategiskt jämlikhetsarbete och vägleder läsaren i en fördjupande analys av makt som fenomen. Den riktar sig till personalvetarprogram, men även till andra universitetsutbildningar som anlägger ett makt- och genusteoretiskt perspektiv på organisationer.

Under de senaste decennierna har Sverige kommit att präglas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Ojämlikheten har förstärkts av att det svenska välfärdssystemet har försvagats. Otrygga arbetsförhållanden och försämrat skydd vid arbetslöshet och sjukdom har lett till en ökad social utsatthet för allt fler grupper. Social utsatthet ses i boken som en process som skapas och kan förstärkas eller minska under livets gång. Det kan handla om att vara nyanländ flykting, om att växa upp under svåra ekonomiska omständigheter eller att uppleva maktlöshet och exploatering på arbetsmarknaden. Utsattheten kan också uppstå i samband med missbruk, funktionsnedsättning eller åldrande.Denna antologi består av fjorton kapitel skrivna av forskare vid Malmö högskola. Bokens första två delar beskriver hur människor, inom områden som är viktiga för socialt arbete, har påverkats av de senaste decenniernas samhällsförändringar. I den sista delen diskuteras nya metoder i socialt arbete, men även hur det sociala arbetet påverkas av hård ekonomisk styrning, stela organisatoriska strukturer och förenklade kategoriseringar av klienter. Författarna är överens om att det sociala arbetet bör engagera sig strukturellt, lokalt, nationellt och globalt, för att motverkasociala orättvisor, diskriminering och främlingsfientlighet.

De flesta människor ägnar en stor del av sina liv åt förvärvsarbete. Genom det genereras merparten av den levnadsstandard och den välfärd samhället kan erbjuda. Arbetet och arbetsvillkoren påverkar också direkt individens fysiska och psykisk hälsa, livskvalitet och arbetsglädje. Hur individen påverkas hänger samman med bland annat klassposition, kön, ålder och härkomst. Ambitionen med denna bok är att belysa och besvara många av de frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Bokens 21 kapitel är skrivna av forskare som är ledande inom sina områden och ger en unik översikt över de förhållanden som råder i det svenska arbetslivet. Översikten kombineras med en rad internationella utblickar och initierade presentationer av olika teoretiska perspektiv på hur existerande förhållanden kan förstås och förklaras. Denna fjärde upplaga har uppdaterats både vad gäller data och aktuell forskning. För att ytterligare bredda den redan sammansatta bilden av arbetslivet har nya kapitel lagts till om bland annat arbetets upplevda värde, motstånd på arbetsplatser och hybridarbete. Arbetslivet vänder sig i första hand till studenter på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad, men lämpar sig för alla som söker kunskaper om arbetslivet och vill vidga sina perspektiv i olika arbetslivsfrågor.

Den här boken handlar om professioners villkor och möjligheter i arbetslivet ur ett genusperspektiv. Den har en bred ansats och tar upp både klassiska professioner, välfärdsprofessioner och preprofessioner utifrån olika könsrelaterade aspekter. Författarna tar upp hur synen på professioner och professionellt arbete förändras över tid och påverkas av könsrelaterade föreställningar. Vidare behandlas hur föreställningar om kvinnligt och manligt reproduceras i utbildning och arbetsliv, hur de skapar ojämställda arbetsvillkor och begränsar yrkesutövares karriärmöjligheter. Men boken visar också på hur yrkesgrupper gör motstånd mot maktordningar mellan professioner och hur de försvarar vad de uppfattar som den egna professionens kärna och som värdefullt i deras yrkesutövning gentemot andras könsrelaterade förväntningar.Boken vänder sig till studenter vid universitet och högskolor och till olika professioner i arbetslivet, men även till professions- och genusforskare.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?* * *I boken medverkar följande författare:Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration. Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer. Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete. Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik. Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar. Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism. Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser. Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism. René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser. Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet. Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser. Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering. Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

I dagens globala kunskapsintensiva ekonomier konkurrerar länder om att locka till sig högutbildad arbetskraft. Till Sverige kommer sådan arbetskraft antingen som rekryterad, på eget initiativ eller som flyktingar. I regel är de framgångsrika på arbetsmarknaden och inom sina yrken, men deras väg till att erkännas som fullvärdiga medborgare och yrkespersoner är ofta kantad av motgångar och problem. Känslan av att inte riktigt höra till kan finnas kvar trots att de levt många år i landet. Födelseland, möjligheter till uppehållstillstånd och hudfärg hör till det som kan påverka en individs livsvillkor. I den här antologin presenteras aktuell forskning om högutbildade migranter i Sverige. De medverkande författarna delar med sig av kunskap och insikter om allt från politik, migranters representation på arbetsmarknaden och myndigheters handläggning av arbetstillstånd till migranternas egna erfarenheter av yrkes- och vardagsliv och deras strävan efter delaktighet och erkännande. Boken är skriven för en bred läsekrets och riktar sig förutom till forskare också till studenter, journalister, tjänstemän, politiker och en intresserad allmänhet. INNEHÅLL Maja Povrzanovic Frykman & Magnus Öhlander 1. Högutbildade migranter i Sverige. En introduktion Henrik Emilsson 2. Politik för arbetskraftsinvandring. Erfarenheter av den svenska modellen Nahikari Irastorza & Pieter Bevelander 3. Högutbildade immigranters representation på svensk arbetsmarknad. En översikt Linn Axelsson 4. Om väntan. IT-företags och dataspecialisters upplevelser av svensk migrationspolitik och praktik Lisa Salmonsson 5. Den professionella tillhörighetens mikrosociologiska gränser Anna Taban-Franz 6. Att komma in i svensk hälso- och sjukvård. Ömsesidighet och kapital i ett introduktions­program för utlandsutbildade läkare Katarina Mozetic 7. Att vara högutbildad och flykting. Erfarenheter hos utomeuropeiska läkare som kom till Sverige som flyktingar Paula Mulinari 8. Stolthet och fördomar. Vad krävs för att bli en riktig läkare? Nataliya Berbyuk Lindström 9. Utrikesfödda läkare i Sverige. Interkulturell kommunikation på arbetsplatsen Katarzyna Wolanik Boström & Magnus Öhlander 10. Yrkesvardag mellan friktion och integration. Polskfödda läkare i Sverige Maja Povrzanovic Frykman & Katarina Mozetic 11. Vikten av vänner. Utländska läkare berättar om livet i Sverige Helena Pettersson 12. Släktskap genom mobilitet och vetenskaplig praktik Erik Olsson, Alireza Behtoui & Hege Høyer Leivestad 13. Karriär på spel. Socialt kapital och karriärer för disputerade migranter i den svenska högskolan Li Bennich-Björkman & Branka Likic-Brboric 14. Svensk integrationspolitik och integration i Sverige. Hur har det gått för 1990-talets högutbildade flyktingar från Bosnien och Hercegovina?