Pelle Snickars

Möt tolv forskares olika perspektiv på de decennier under 1900-talet då det moderna Sverige växte fram. I den här antologin berättar de om den tid när välfärdssamhället tog form och "den svenska modellen" blev ett begrepp inom och utanför Sveriges gränser. en tid när när jordbrukande landsbygd blev avfolkad glesbygd, när bostadsstandarden ste, när kvinnorna blev synliga på arbetsmarknaden, när arbetskraftsinvandringen satte fart på hjulen i det allt mer industrialisserade efterkrigssverige och vi blev goda konsumenter med allt mer fritid.

Does media history really start with a bang? More than just newspapers, television, and social networks, media are the means by which any information is communicated, from cosmic radiation traces to medieval church bells to modern identity documents. Cultures are held together as much by bookkeeping and records as they are by stories and myths.From Big Bang to Big Data is a long history of the media – how it has been established, used, and transformed from the beginning of recorded time until the present. It is not primarily a story of revolutions and innovations, but of continuities and overlaps that reveal surprising patterns across history. Many media were invented as ways to store and share information, and many have served as powerful tools for administration and control. The concerns raised about media today, whether about privacy, piracy, or anxieties over declining cultural standards, preoccupied earlier generations too. In a playful style, accompanied by more than one hundred illustrations, the authors show us how every society has been a media society in its own way.From antique graffiti to last year’s viral YouTube clip, the past is only approachable through media. From Big Bang to Big Data provides a new way of thinking about media in history – and about human societies past and present.

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker framtid.

Digitalisering av kulturarvssamlingar -- vad är det? Den här boken handlar om Vetenskapsrådets Digarv-program, som pågick mellan 2018 och 2025, och summerar dess skiftande digitaliserings- och forskningsverksamheter. Grundtanken har varit att i fjorton kapitel -- ett för varje projekt som ingick i programmet -- beskriva vad forskarna ägnat sig åt och resonera om erfarenheter och utmaningar som projekten givit upphov till, såväl forsknings- som digitaliseringsmässigt. Det handlar dock inte speciellt mycket om forskningsresultat. I fokus står snarare vunna lärdomar när det gäller praktiska tillvägagångssätt och samarbeten mellan akademi och kulturarvssektor. Boken innehåller på så vis en palett av best practices – men indikerar också blindskär att hålla utkik efter i tvärvetenskapliga digitaliseringsprojekt. Medverkande författare: Pål Aarsand, Jens Edlund, Sara Ellis Nilsson, Mike Fergusson, Mats Fridlund, Anders Fröjmark, Ashely Green, Karin Hansson, Anders Hast, Mats Hayen, Michaela Helmbrecht, Christian Horn, Yelyzaveta Hrechaniuk, Jezzica Israelsson, Kajsa Kuoljok, Cinthya Lana, Rebecka Lennartsson, Carina Liebl, Lena Liepe, Cecilia Lindhé, Jonas Lindström, Johan Ling, Ellen Meijer, Julián Moyano, Adriana Muñoz, Ulf Mörkenstam, Ragnhild Nilsson, Joakim Nivre, Anna Näslund, Sigmund Oehrl, Linda Oja, Alex Orrmalm, Mark Peternell, Per Pettersson Lidbom, Ale Pålsson, Lilian Rebellato, Mats Rohdin, Astrid von Rosen, Silvia Sánchez, Johanna Sjöberg, Pelle Snickars, Anna Sparrman, Per Stenborg, Fredrik Thomasson, Amanda Wasielewski, Per Widerström, Victor Wilson, Terese Zachrisson, Maria Ågren, Ylva Ågren, Johan Åhlfeldt

Arkivens mediala villkor reglerar alltid historikerns förståelse och tolkning av det förflutna; det gäller även audiovisuella arkiv – vilka dessutom har en specifik mediehistoria. Denna bok handlar om hur audiovisuella medier kom att bevaras i Sverige under en sextioårsperiod med fokus på en rad olika modaliteter: film, ljud, eter. Det rör sig om en institutionshistorik med mediala förtecken där fokus ligger på de Filmhistoriska Samlingarna på Tekniska museet och Svenska Filminstitutet (SFI), Nationalfonoteket på Kungliga biblioteket (KB), liksom Sveriges Radios (SR) många mediearkiv: Grammofonarkivet, Inspelningsarkivet, TV-arkivet. Medieformerna rörde sig inte sällan mellan dessa arkiv, ibland även inom de olika institutionerna. Arkiven samarbetade, men motarbetade varandra lika ofta; understundom gjorde de närmast förbittrat motstånd mot nya sätt att bevara det audiovisuella kulturarvet. Diskussioner och debatter, utredningar och politiska beslut kring bevarande och tillgängliggörande av audiovisuella medier resulterade till sist i bildandet av Arkivet för ljud och bild (ALB). Den statliga myndigheten ALB fick sina specifika arkivariska uppgifter och avnämare, detsamma gällde för SFI och SR. Samtidigt framstod det som egendomligt att Sverige till sist stoltserade med tre olika typer av arkiv för audiovisuella medier – vilka alla var lokaliserade på Östermalm inom en radie av¬ sexhundra meter.

Idag digitaliserar arkiv, bibliotek och museer sina samlingar – men vad gjorde de tidigare? Att kulturarvet har en mediehistoria uppmärksammas inte så ofta. Denna bok handlar om hur en rad svenska och internationella museer, bibliotek och enstaka arkiv använde medier under en mycket lång tidsperiod – från cirka 1750 till 1950 – för att både dokumentera och representera kulturarv. Den redogör för mediehistoriska diskussioner inom biblioteks- och museiväsendet, hur medier testades och modifierades för att så småningom praktiskt börja användas. Motståndet var ibland betydande, ointresset likaså. Men medier var i högsta grad involverade i själva processen av att sär- och urskilja vad som skulle betraktas som kulturarv – genom själva medieringsakten. Som boken återkommande visar har kulturarvet sedan länge varit medialt bestämt; dåtidens mediala villkor präglade vad som samlades in. Den föränderliga medietransfer som dagens digitaliseringen ger upphov till är därför inte någon nyhet – snarare har den en mycket lång mediehistoria.

An innovative investigation of the inner workings of Spotify that traces the transformation of audio files into streamed experience.Spotify provides a streaming service that has been welcomed as disrupting the world of music. Yet such disruption always comes at a price. Spotify Teardown contests the tired claim that digital culture thrives on disruption. Borrowing the notion of "teardown" from reverse-engineering processes, in this book a team of five researchers have playfully disassembled Spotify's product and the way it is commonly understood.Spotify has been hailed as the solution to illicit downloading, but it began as a partly illicit enterprise that grew out of the Swedish file-sharing community. Spotify was originally praised as an innovative digital platform but increasingly resembles a media company in need of regulation, raising questions about the ways in which such cultural content as songs, books, and films are now typically made available online.Spotify Teardown combines interviews, participant observations, and other analyses of Spotify's "front end" with experimental, covert investigations of its "back end." The authors engaged in a series of interventions, which include establishing a record label for research purposes, intercepting network traffic with packet sniffers, and web-scraping corporate materials. The authors' innovative digital methods earned them a stern letter from Spotify accusing them of violating its terms of use; the company later threatened their research funding. Thus, the book itself became an intervention into the ethics and legal frameworks of corporate behavior.

"Boken som avslöjar allt" Veckans Affärer Ett svenskt bolag har i grunden förändrat hur människor världen över lyssnar på musik. Att Spotify lyser som den svenska företagshimlens klaraste stjärna står bortom allt tvivel. Men Daniel Ek och Martin Lorentzons skapelse har gjort misstag och brutit mot lagen, fått kritik, backat tillbaka, tagit efter andra, försökt på nytt och lyckats. De sagolika framgångarna till trots har Spotify aldrig gjort en enda krona i vinst. I stället har bolaget ständigt behövt uppfinna sig själva på nytt för att säkra ett fortsatt inflöde av riskkapital. Den svenska enhörningen berättar om Spotifys krokiga resa till musik- och techvärldens absoluta mittpunkt. * Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia.

Prins Albert av Storbritannien gjorde världsutställningen i London 1851 till sitt livsverk. Kung Oscar II av Sverige lät avbilda sig i stearin, choklad och levande bilder vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Prinsessan Christina invigde svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1964 och hamnade på löpsedlarna då hon tog tunnelbanan till utställningsområdet. Samverkan mellan kungahus och näringsliv löper som en röd tråd genom de stora utställningarnas historia.I världsutställningarnas tid. Kungahus, Näringsliv & Medier berättar om kungligheters agerande i den nya massmediala offentlighet som uppstod i industrialiseringens kölvatten. Genom åren skänkte kungligheter glans åt en rad utställningar, men samtidigt bidrog utställningarna till att uppdatera bilden av monarkin i ett föränderligt samhälle. Kungligheternas roll handlade inte bara om invigningstal och ceremonier – ofta var de även aktivt engagerade i evenemangens tillkomst, inriktning och innehåll. Näringsliv och kungahus agerade i medial symbios.

»Digitalism är en av de mest allmänbildande böcker jag läst om informationsåldern; ett initierat, tillgängligt och hyperaktuellt nedslag här och nu.« Västerbotten-Kuriren »Överblicken av ett så brett område är imponerande och lärorik.« Östgöta Correspondenten Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Allt, från hur vi roar oss på fritiden till hur vi löser komplexa samhällsproblem, kan reduceras till ettor och nollor. Internet är lösningen på, ja, allt. Eller? För samtidigt krisar mediehusen, vi har fått en digital underklass, skolan blir sämre och Facebook gör oss möjligen olyckliga. Alla är uppenbarligen inte digitala vinnare. Den samtida digitalismen påverkar oss alla oavsett om man är vinnare eller förlorare. Det är egentligen bara boktryckarkonsten som kan mäta sig med digitaliseringens mediala och kulturella genomslag. Vad är det egentligen som han hänt? Hur har det påverkat oss människor, när började det och vart leder det oss? Att vi lever i en revolutionerande tid är kanske en floskel men vår samtid är faktiskt annorlunda. Väldigt annorlunda. Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. Tidigare var han forskningschef på Kungliga biblioteket. Han skriver regelbundet om digitala frågor i Svenska Dagbladet.

När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier; press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-ROM som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.

Foto-, konst- och mediehistoriker diskuterar den digitala bildens förändrade arkivariska funktion. Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildarkivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt. Anna Dahlgren är konstvetare och verksam som postdoc-forskare vid Nordiska museet. Pelle Snickars är docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef vid Kungl. biblioteket.

Vinnare av Svenska Designpriset 2010.Harry Schein är en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans initiativ till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska Filminstitutet (SFI) är väldokumenterat och omskrivet - inte minst av honom själv. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han därtill en mängd nyckelpositioner inom filmbransch, press och etermedia. Schein var också en flitig skribent och samhällsdebattör: som filmkritiker introducerade han under 50-talet kontinental och amerikansk filmteori; som författare och medieutredare förebådade han under 60- och 70-talen de digitala mediernas utveckling; som debattör identifierade han tidigt potentiella och reella problem - samt inte minst inkonsekvenser - i den svenska kulturpolitik han också kom att bli en del av. Harry Scheins centrala roll i den svenska offentligheten kan med fördel iakttas med ett slags dubbel optik: en synlighetens och en osynlighetens. På ett plan ägde han en välexponerad medial persona, ständigt närvarande i press, radio och TV. Samtidigt var han integrerad i olika informella och mer eller mindre inofficiella kontaktnät inom näringsliv och socialdemokrati, liksom givetvis i olika kulturetablissemang. Boken är rikt illustrerad och med boken följer två dvd-skivor med mer än sex timmar filmer, radio- och TV-program där Harry Schein medverkar. Detta är den andra, lätt reviderade utgåvan.PRESSRÖSTER:"I praktverket 'Citizen Schein' skildras kulturdebattören och filmchefen Harry Schein i helfigur. Suverän läsning. Jag är borta i timmar, försjunken i det där förföriskt stilfulla sextiotalet där den ständigt solariebrände Schein snickrar ihop en epokgörande filmreform ivrigt påhejad av sina killkompisar i den socialdemokratiska partitoppen. Hans betydelse kan inte överskattas."HELENA LINDBLAD, DAGENS NYHETER"'Citizen Schein' utgår från, fördjupar och adderar till den offentliga bilden av Harry Schein. Mer än en gång bjuder dessa olika fasetter på hisnande perspektiv. Talande är Elwin Frenkels inledande, närmast erotiska beskrivning av ett fotografi av Schein. Det är kanske här Scheins 1960-tal landar rakt ned i 2010-talet: att ha smak för kvalitet är att ha uppenbar känsla för stil. Och det är förbannat sexigt."JON DUNÅS, SVENSKA DAGBLADET"Som mediehistoriskt verk med rika arkivtillgångar utgör 'Citizen Schein' en absolut förstklassig utgåva. Unika tidsdokument till fotografier, faksimiler som gör huvudpersonens skrifter rättvisa och två fullmatade dvd:er som samlar rörliga Scheinklipp kompletterar 20-talet artiklar av vitt olika författare."JON ASP, SMÅLANDSPOSTEN"Det är strålande läsning, ofta med en starkt kritisk udd mot Schein, men ändå med en sorts motvillig beundran över hans höga krav och ambitionsnivå, hans tankeskärpa och disciplin."ANNELI DUFVA, SVERIGES RADIO P1, KULTURRADION KLASSIKERN"Det ovanliga med Kungliga bibliotekets påkostade antologi om Harry Schein är att den vågar lägga så stor vikt vid föremålets yttre. Det resulterar i en för svensk bokmarknad unik hybrid av lärd essäsamling och intagande soffbordsbok. Det är som om 'Vanity Fair' plötsligt skulle sammanställa ett temanummer om svensk socialdemokrati med tidigt 60-talsfokus. Vilket, övertygar boken, faktiskt vore tänkbart."BJÖRN af KLEEN, EXPRESSEN"'Citizen Schein' är helt enkelt ett magnifikt bokverk. Enastående vackert och välgjort, andas kvalitet på varje sida. Unikt och spännande bildmaterial. Den grafiska formen, utförandet och redigeringen får mig att nästan hisna varje gång jag vänder blad. Man förstår att det är Kungliga biblioteket som står bakom utgivningen. Hellre en bok av det här slaget i handen än tio i skogen."BJÖRN WIDEGREN, GEFLE DAGBLAD"Den skara flyktingar som kom till Sverige på flykt undan nazismen har kallats 'Hitlers gåva till Sverige'. I den gåvan ingick Harry Schein, som nu äntligen, tack vare 'Citizen Schein', träder fram i hela sin komplicerade och fascinerande gestalt."PER T OHLSSON, SYDSVENSKA DAGBLADET"Inte nog med att boken innehåller så väldokumenterade bidrag - sannerligen inte några festskriftsartiklar, utan kritiska, resonerande och i några fall mer personliga. Med följer också två underhållande dvd-utgåvor - och därtill faksimiler av Scheins egna artiklar."MONIKA TUNBÄCK-HANSON, GÖTEBORGS-POSTEN"I den mastodontiska boken 'Citizen Schein' får man hela Harry Scheins karriär på ett bräde. Denna rika bok inspirerar mig till en travesti på salig Tegner: 'Det låg ett skimmer över Harrys dagar, /fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill, /men det var sol däri.'"GUNDER ANDERSSON, AFTONBLADET"En osannolik historia, larger than life, direkt ur verkligheten. Det är bara en tidsfråga innan Harry Schein dyker upp som romanfigur."LARS LAMBERT, UPSALA NYA TIDNING"'Citizen Schein' är som ett kul, spännande och utmanande Scheinmuseum där det ständigt finns något nytt att upptäcka."JANNE SUNDLING, RESUME.SE

I årsboken 2010 skärskådas vetenskapens villkor, från reflekterade vetenskapshistoria till framåtblickande forskningspolitik, från tangentbordspolitik till universitetsrevolutioner.

YouTube has come to epitomize the possibilities of digital culture. With more than seventy million unique users a month and approximately eighty million videos online, this brand-name video distribution platform holds the richest repository of popular culture on the Internet. As the fastest growing site in the history of the Web, YouTube promises endless new opportunities for amateur video, political campaigning, entertainment formats, and viral marketing--a clip culture that has seemed to outpace both cinema and television. The YouTube Reader is the first full-length book to explore YouTube as an industry, archive, and cultural form. This remarkable volume brings together renowned film and media scholars to debate the problems and potential of "broadcasting yourself." The YouTube Reader takes on claims of newness, immediacy, and popularity with sytematic and theoretically informed arguments, offering a closer look at the available texts on YouTube and the policies and norms that govern their access and use. Contributors include Christopher Anderson, Thomas Elsaesser, Richard Grusin, Bernard Stiegler, Toby Miller, Lisa Parks, William Uricchio, and Janet Wasko.

I en tid när medierna konvergerar konvergerar då även berättandet? Har det framväxande digitala medielandskapet radikalt förändrat förutsättningarna för hur man konstruerar en historia? Att medier är betydelsefulla i berättarsammanhang är det få som betvivlar, medieformer influerar både innehåll, handling och berättarteknik, samt inte minst hur berättelser används. Men existerar det verkligen ett mediespecifikt berättande? I boken Berättande i olika medier utforskas därför denna relation. Åtta artikelförfattare frågar sig hur berättande sker i olika medier, samt hur medier genom historien fungerat som berättare. Om berättandets villkor har förändrats genom tillkomst av nya medier och mediepraktiker, så har dessa också inneburit att mediehistoriens berättarformer framträder med allt större klarhet. Flera av bokens bidrag handlar om berättandets mediehistoria från rumsligt berättande kring 1900, över pornografin som berättelseform, till webbkamerans funktion för samtidens urbana historier.

Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är tidningsredaktörer; August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartssekel senare dansar Göran Persson i »Bolibompa«. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen, landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet, reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige, från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sju timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.

I antologin "Det förflutna som film och vice versa Om medierade historiebruk" skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är i högsta grad aktuellt. Olika former av televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med antologin är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia. Läs mer om boken på studentlitteratur.se