Per Månson

Den ryska autokratins uppgång och fall: Människor, händelser, konflikter och reformer från medeltiden till revolutionen 1917 är en historiesociologisk analys av hur en liten handelsplats vid en krök av Moskvafloden under ett antal århundraden växer fram och blir ett av världshistoriens största rike. Mot bak-grund av landets geografiska och klimatmässiga förutsättningar berättas i början av boken hur östslaviska furstar strider mot varandra och mot andra folkslag. När det stora mongolriket erövrat detta östslaviska riket börjar fursterna där bygga upp ett nytt rike som kallas Moskvaryssland och som senare blir det moderna Ryssland. I boken presenteras många av de människor som under seklens gång har skapat detta rike och de viktigaste händelser under vilket det har skett. Utvecklingen har både lett fram till en mängd konflikter, såväl inom riket som mellan riket och närliggande makter. Slutligen diskuteras reformer som under åren genomförts för att komma till rätta med brister och misstag som uppkommit i rikets utveckling. Slutligen analyseras hinder som funnits för att dessa reformer skulle kunna genomföras. Boken presenterar ett antal ryska tsarer som Ivan den förskräcklige, Peter den store och Katarina den stora, men också viktiga reformatörer som Michail Speranskij, Sergej Witte och Piotr Stolypin liksom upprorsmän som Stenka Razin och Jemeljan Pugatjov. Flera av de krig som Ryssland deltar i, som Napoleonkrigen, Krimkriget, kriget mot Japan och första världskriget, får stort utrymme. Dessutom görs genomgående översiktliga sammanfattningar om de problem och lösningar som landets ledning har mött i sin verksamhet. Berättelsens viktigaste budskap är att Rysslands utveckling på intet sätt har varit eller är förutbestämd utifrån några slags medfödda kvaliteter hos vare sig befolkningen, inom den ryska politiken eller kulturen. I likhet med utvecklingen i varje land har den ryska historien skapats i en dialektik mellan människornas handlingar och de institutioner som dessa handlingar bygger upp och som i sin tur blir det sociala fält vari de efterkommande människor har att agera.

De flesta människor ägnar en stor del av sina liv åt förvärvsarbete. Genom det genereras merparten av den levnadsstandard och den välfärd samhället kan erbjuda. Arbetet och arbetsvillkoren påverkar också direkt individens fysiska och psykisk hälsa, livskvalitet och arbetsglädje. Hur individen påverkas hänger samman med bland annat klassposition, kön, ålder och härkomst. Ambitionen med denna bok är att belysa och besvara många av de frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Bokens 21 kapitel är skrivna av forskare som är ledande inom sina områden och ger en unik översikt över de förhållanden som råder i det svenska arbetslivet. Översikten kombineras med en rad internationella utblickar och initierade presentationer av olika teoretiska perspektiv på hur existerande förhållanden kan förstås och förklaras. Denna fjärde upplaga har uppdaterats både vad gäller data och aktuell forskning. För att ytterligare bredda den redan sammansatta bilden av arbetslivet har nya kapitel lagts till om bland annat arbetets upplevda värde, motstånd på arbetsplatser och hybridarbete. Arbetslivet vänder sig i första hand till studenter på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad, men lämpar sig för alla som söker kunskaper om arbetslivet och vill vidga sina perspektiv i olika arbetslivsfrågor.

Klassisk og moderne samfundsteori er en indføring i de forskellige samfundsteoretiske traditioner og de dertil knyttede begreber. I denne 7. udgave er alle kapitler revideret og opdateret. Det gælder både i forhold til ny litteratur og nye teoribrydninger. Yderligere er syv helt nye kapitler blevet tilføjet. Alle bogens kapitler er beriget med refleksionsspørgsmål til brug for læseren – studerende såvel som undervisere – så bogen er nem at anvende hjemme og i undervisning. I bogens første del er hovedvægten lagt på samfundsteorier, der er udviklet fra og med nationalstatens konsolidering og industrialismens og kapitalismens gennembrud i 1800-tallet – dvs. teorier, som findes hos bl.a. Karl Marx, Herbert Spencer, Émile Durkheim, Max Weber, W.E.B. Du Bois og Georg Simmel. I anden del sættes der fokus på teorier, som har præget udviklingen frem til i dag – bl.a. sociologiske tænkere som Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Ulrich Beck, Axel Honneth, Judith Butler og Bruno Latour samt mere tværgående teoribygninger som fænomenologi, relationel teori, pragmatisme, neoinstitutionalisme, postkolonialisme, netværksteori og rational choice-teori. Endelig sætter bogens tredje del fokus på centrale samfundsteoretiske temaer såsom medborgerskab, stat, økologi og klima, racialisering, migration, krig og køn. Klassisk og moderne samfundsteori er redigeret af Heine Andersen, Christian Borch og Lars Bo Kaspersen.

Bøgerne er en indføring i de forskellige samfundsteoretiske traditioner, og de dertil knyttede begreber. Her foreligger nu en revideret 6. udgave. I 6. udgaven af Klassisk og moderne samfundsteori er alle kapitler revideret og opdateret. Det gælder både i forhold til ny litteratur og nye teoribrydninger. Yderligere er seks helt nye kapitler blevet tilføjet. Alle bogens kapitler er derudover blevet beriget med refleksionsspørgsmål til brug for læseren; studerende såvel som undervisere, så bogen er nem at anvende hjemme og i undervisning. I bogens første del er hovedvægten lagt på samfundsteorier, der er udviklet fra og med nationalstatens konsolidering og industrialismens og kapitalismens gennembrud i 1800-tallet – dvs. teorier, som findes hos bl.a. Karl Marx, Herbert Spencer, Émile Durkheim, Max Weber og Georg Simmel. I anden del sættes der fokus på teorier, som har præget udviklingen frem til i dag – bl.a. sociologiske tænkere som Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Ulrich Beck, Axel Honneth og Bruno Latour samt mere tværgående teoribygninger som diskursanalyse, fænomenologi, relationel teori, pragmatisme, neoinstitutionalisme og rational choice-teori. Endelig sætter bogens tredje del fokus på centrale samfundsteoretiske temaer såsom medborgerskab, stat, migration og køn. En fyldig litteraturliste, der medtager både originalværker, skandinaviske oversættelser og den vigtigste sekundære litteratur på området, suppleret med et omfattende navne- og emneregister gør bogen anvendelig som opslagsværk og som redskab til litteratursøgning. Klassisk og moderne samfundsteori er skrevet af danske, norske og svenske sociologer med undtagelse af et enkelt kapitel forfattet af en amerikansk sociolog.

Denna bok introducerar på ett lättfattligt sätt sociologins grund­l­äggande problemställning och ger en bred översikt över den moderna sociologin. Bokens bärande idé är att det inte endast finns ett sätt att studera samhället; en sociologisk inriktning är inte överlägsen en annan och frågan om vilken typ av kunskap man eftersträvar och vad den ska användas till är ytterst ett vetenskapsteoretiskt och existentiellt val. Med hjälp av två bilder av samhället och metaforen om en helikopters flygtur över en park och ett hav åskådliggörs såväl samhällets övergripande struktur som människors individuella handlingar.Den första upplagan av Båten i parken gavs ut 1985 och boken har sedan dess lästs av tiotusentals studenter. Den har kommit att betraktas som ett standardverk inom svensk sociologi. Sedan första upplagan utkom har inte bara världen förändrats, utan också sociologiämnet. I denna sjätte upplaga har dessa förändringar arbetats in i texten, men författaren har trots det strävat efter att bevara bokens grundtanke.Boken vänder sig till studenter i sociologi och närliggande ämnen men bör, med sitt eleganta åskådliggörande av samhället och samhällets förändring, vara givande läsning för alla med ett intresse för samhällsfrågor.Sjätte upplagan

Karl Marx, Max Weber och Émile Durkheim är tre av 1900-talets mest betydelsefulla samhällstänkare. Deras teorier och analyser har påverkat såväl samhällsvetenskap och historia som filosofi och vetenskapsteori. I denna bok introduceras Marx’, Webers och Durkheims tänkande genom att de både placeras in i sin samtid och deras relevans i dag diskuteras. De biografier som inleder varje avsnitt placerar in tänkarna i ett 1800-talseuropa som befinner sig en i grund­läggande och snabb omvandling. Under deras livstid övergick det gamla feodalsamhället till det nuvarande rationella industri­kapitalistiska samhället. Genom att analysera och även jämföra Marx’, Webers och Durkheims teorier ställer författarna viktiga – och fortfarande aktuella – frågor som: Vad är staten? Hur hänger kapitalism samman med religion och etiska frågor? Vad innebär arbetsdelning?Boken vänder sig till studenter i sociologi och närliggande ämnen som ekonomisk historia, statsvetenskap, historia, företagsekonomi, idé- och lärdomshistoria, filosofi, psykologi och arbetsvetenskap. Men boken är givande även för alla som intresserar sig för vart den nuvarande samhällsutvecklingen är på väg.

Antologin "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, präglad av minnet av krig och förödelse, men också av apokalyptiska stämningar och ekonomiska kriser. Den tyska, filosofiska traditionen är i högsta grad relevant för det samtida Europa av flera skäl. Dels har den alltsedan Kants "Kritik av det rena förnuftet" ryckt in i den intellektuella diskussionens absoluta centrum och kommit att utöva ett dominerande inflytande, inte bara över det vi förstår som filosofi i snävare bemärkelse, utan även över angränsande akademiska discipliner, inom de offentliga debatterna och i formeringen av politiska rörelser. Tysklands enande kom också att innebära att den nya politiska enheten, det kejserliga Tyskland och sedan Weimartyskland, Tredje riket, och efterkrigstidens två tyska stater, intagit en central ställning i Europas historia och därmed också i den globala historien. Sedan den tyska återföreningen efter Berlinmurens fall har detta knappast förändrats; Tysklands roll i det samtida Europa förblir i många avseenden central. Men även det tyska tänkandet förblir aktuellt och gestalter som Kant, Hegel, Marx, Nietzsche och Heidegger utövar fortfarande en enorm dragningskraft på intellektuella och politiska rörelser över hela världen. "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" innehåller bidrag av Jon Wittrock, Rebecka Lettevall, Jayne Svenungsson, Anders Bartonek, Per Månson, Fredrika Spindler, Carl-Göran Heidegren, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Hans Ruin och Victoria Fareld.

För dem som får kvävningskänslor i dagens marknadskultur öppnar varje avvikande röst en glipa mot friska luften. Den lilla introduktion till Karl Marx liv och verk som Per Månson nu ger ut i Daidalos serie Vår tids tänkare är alltså välgörande ur tiden. ... ingen som gjort så många sanna iakttagelser av det borgerliga samhället. Det gör att han fortfarande är intressant och har något att säga oss om vår samtid, med Månsons ord, åtminstone så länge vi fortfarande lever i detta borgerliga samhälle. /Maria Bergom Larsson, Aftonbladet