Per Thorell

Centret ordnade våren 2003 ett heldagsseminarium rörande aktiebolagslagens regler om nyemissioner av aktier. Vid seminariet deltog en rad framträdande jurister med särskilda kunskaper i ämnet. Den andra volymen i skriftserien innehåller de föredrag som hölls vid seminariet samt referat av den diskussion som fördes. Skriften är redigerad av Rolf Skog, som är ansvarig för området bolags- och värdepappersrätt inom Centret. Innehållsförteckning: - Nyemissioner av aktier – de lege lata och de lege ferenda - Kontantemissioner av aktier i svenska aktiemarknadsbolag Rolf Skog - Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissionerKlaes Edhall - Emissionsgarantier – vad gäller idag och vad bör gälla i framtiden?Erik Nerep - Apportemissioner – vad är apportintygen egentligen värda?Per Thorell - Uppskjuten apport – skall rättsföljden även i framtiden vara ogiltighet?Carl Svernlöv - Preferensaktier, konvertibla skuldebrev och andra hybridinstrumentHans Wibom och Christoffer Saidac - Några praktiska aspekter på emissionshanteringKarin Wallin-Norrman - Nyemission av aktier – PRV-aspekterPer Nordström

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg?Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter?Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt?Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter?Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor?Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler

Årsredovisningen är basen i ett företags finansiella rapportering men till följd av dess omfång och detaljrikedom är det ofta inte alldeles lätt att tillgodogöra sig all information. För att kunna förstå och analysera innehållet krävs det därför grundläggande kunskaper om de principer och regler som styr utformningen. Denna bok förklarar dessa grundläggande principer och regler. Hur sker värdering av tillgångar och skulder i balansräkningen, hur är resultaträkningen uppbyggd samt vad kan man läsa ut av kassaflödesanalysen? Vidare förklaras grunderna för hur en koncernredovisning tas fram, vilket är centralt för stora börsnoterade bolag. En årsredovisning är dessutom inte bara siffror utan dessa måste ibland kläs med förklarande text i förvaltningsberättelsen eller i noter. Vilka regler gäller här och hur ska denna typ av information beaktas? Slutligen beskrivs hur man med hjälp av nyckeltal och relevant information från årsredovisningen kan analysera ett företags värde. Framställningen är uppdaterad per 1 november 2018.

Utvecklingen på redovisningsområdet har lett till ett mycket omfattande och komplicerat regelverk som vid en rättslig prövning måste tolkas och sättas in i sitt juridiska och kommersiella sammanhang. En central fråga i boken är förhållandet mellan lagstiftning, kompletterande normgivning och redovisningspraxis. I boken görs en omfattande genomgång av lagstiftningstekniken på redovisningsområdet med tyngdpunkt på den rättsliga standardens – god redovisningssed – utveckling och användning. Det sker mot bakgrund av kravet på true and fair view i EG-rätten och engelsk rätt. Vidare behandlas den kompletterande normgivningens rättsliga ställning, dvs. hur bundna företagen är av att följa detta regelverk. Andra frågor som behandlas är vilken betydelse redovisningen har vid vinstutdelning i aktiebolag och vilken begränsning som lagstiftningen utgör för den kompletterande normgivningen. Omfattande jämförelser görs med engelsk rätt, bl.a. hur redovisningsfrågor behandlas i engelsk domstolspraxis. Boken är resultatet av ett forskningsprojekt som har behandlat olika rättsliga aspekter på redovisningen. Delar av boken har tidigare publicerats som uppsatser i vetenskapliga tidskrifter. Per Thorell är professor, verksam vid Ernst & Young i Stockholm, och knuten till Stockholm Centre for Commercial Law. Ur innehållet:Lagstiftningstekniken på redovisningsområdet EG-rätt Engelsk rätt Den rättsliga standarden i svensk rätt Svenska lagregler som villkorats av den rättsliga standarden, m.m. Utvärdering Redovisningsreglernas rättsliga ställning Avgränsningar och begrepp Engelsk rätt Den svenska lagstiftningens karaktär och funktion Den kompletterande normgivningen Förhållandet mellan lag och standarder i lagstiftningen Kan den kompletterande normgivningen avvika från lag? Gäller en presumtion för att redovisningsstandarder ger uttryck för god redovisningssed även i svensk rätt? Rätten att avvika från redovisningsstandard Hur bestäms god redovisningssed om inga redovisningsstandarder finns? Kan god redovisningssed vara olika i olika företag? För vilken period ger en standard uttryck för god redovisningssed? Rättsliga sanktioner vid avvikelser från lag och standard Utvärdering Redovisningsfrågor i engelsk domstolspraxis Bolagsrättslig domstolspraxis Skatterättslig domstolspraxis Utvärdering Redovisningen som grund för vinstutdelning Utvecklingen på redovisningsområdet Vinstutdelningsreglerna När är en utdelnig försvarlig? När är ett moderbolags utdelning försvarlig? Sammanfattning