Peter Aronsson

History Unfolds: Contemporary Art Meets History was an international art exhibition for which the Swedish History Museum invited artists to engage with its research and cultural history collections. The project problematises notions of history, making the invisible visible and addressing pressing issues regarding the way history and cultural heritage are shaped and used. This publication comprises a presentation of the artworks in the exhibition, as well articles by scholars from different fields who probe and reveal hidden structures and unfold new insights. Participating artists: Artur mijewski, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Esther Shalev-Gerz, Hiwa K, James Webb, Jananne Al-Ani, Meriç Algün Ringborg, Minna L. Henriksson, Susan Meiselas.

Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt. Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch

Auktoritet har stor betydelse för mänskligt samspel och är något vår dagliga tillvaro påverkas av på många olika vis. Men det är samtidigt en undflyende kategori, som ofta kopplas ihop med övertalningsförmåga å den ena sidan och med tvång å den andra, men egentligen är skild från båda. Vilken relation har auktoritet till makt? Vem kan tala eller handla med Auktoritet? Vad är det som gör auktoritet legitim? Och kan man förhålla sig till den? Hur ser spelreglerna ut?Den här antologin – ett resultat av en tvärvetenskaplig seminarieserie vid Institutionen för kulturvetenskaper vid innéuniversitetet i Växjö – har auktoritetsbegreppet i fokus men närmar sig det ur en rad olika ämnesperspektiv, däribland kultursociologiska, religionsvetenskapliga, historiska och pedagogiska. Texterna anknyter till i sammanhanget relevanta reoretiker som Émile Durkheim, Max Weber och Hannah Arendt men visar framför allt på hur olika uttryck auktoriteten har tagit sig genom historien utan att för skull upphöra att vara just auktoritet. I boken medverkar: Ella Andrén, Peter Aronsson, Henrik Enroth, Anna Eskilsson, Malin Henriksson, Hans Hägerdahl, Malin Lennartsson, Anna Lund, Stefan Lund, Torsten Löfstedt, Magnus P. S. Persson, Jonas Svensson och Mats Trondman. Samtliga är verksamma vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Råvara: Småland Övriga ingredienser: Smålands Akademi Den här boken tar dig med på en matresa genom Småland. Historia, kultur och mat går hand i hand. Utvandrarnas korngrynsgröt, äppelodlingar längs Vätterstranden och kalaskokerskor berättar alla något om det landskap där de föddes. Kända smålänningar delar här med sig av sina småländska recept och anekdoter kring hur kända småländska matvaror kom till som Bullens varmkorv och ostkaka, samt hur nya rätter letar sig in i det småländska köket, såsom falafel och ölbryggeri. Du behöver inte vara smålänning för att snålvattnet skall rinna till, här bjuds både överdåd när tillfälle ges och överbliven skrapmat när utkomsten är skral i ett motsatsernas landskap. Här bjuds nedslag i den tunna mylla som täcker Smålands urberg, tryfferat med några recept och citat som väcker och förstärker smaklökarnas bifall. En brokig samling texter som gör kulinariska, geografiska och historiska nedslag i de små landen, lätt kryddade med småländska ljud och läten. Birgit Carlstén är skådespelare, sångare och regissör sedan cirka 40 år. Född och uppvuxen i Huskvarna, utbildad vid Skara skolscen, Teaterhögskolan i Malmö och vid privata sångstudier. Har erhållit ett flertal priser och utmärkelser. Hon har hela landet som arbetsfält, på scen och på rörlig bild, har skrivit krönikor och artiklar, bor strax utanför Göteborg, är vice ordförande i Alf Henrikson-sällskapet och hedersledamot av V-Dala nation i Uppsala. Cecilia Davidsson är författare och lektor i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Född och uppvuxen i Tolg och i Växjö, numera bosatt i Vaxholm. Utöver noveller, romaner och barnböcker skriver hon lättläst litteratur. Bland annat har hon gjort lättlästa versioner av Vilhelm Mobergs romaner Utvandrarna och Invandrarna.

The 6th Baltic Sea Cultural Heritage Forum calls for the attention of safeguarding the postwar and late 20th century built environments as valuable manifestations of the region’s history and development. The postwar 20th century built heritage in the region reflects the ideology and different interpretations of the welfare society in an eastern and a western context. Furthermore the late 20th century built heritage represents the general shift towards globalization and a stronger emphasis on individuality. The conference fosters to understand the importance of postwar and late 20th century built heritage as an integral part of sustainable development strategies of urban and rural landscapes.

I allt högre grad ser vi krav på historiskt erkännande för gångna tiders oförrätter som del av upprättelse- och försoningsprocesser. Sådana krav kan komma från underordnade grupper, men reses inte sällan också från forskarhåll och blir del av en pågående diskussion om historiepraktikens etiska och politiska dimensioner. Vilket ansvar har historikern, inte bara gentemot det förflutna, utan också i relation till det nu i vilket hen verkar? Och hur förhåller sig detta ansvar till de historier genom vilka akademiska kunskapspraktiker bidragit till underordning och förtryck? Historia skrivs alltid av någon och någonstans ifrån. Tiden, platsen och historikerns position spelar roll för vilken historia som tar form, och vem som genom denna historia kan tala. Men historieskrivningens praktik är inte begränsad till den akademiska disciplinen. Historieskrivning sker också genom museer, hembygdsföreningar, populärvetenskap, konst och skönlitteratur, underhållningsbranschen och inte minst i de politiska diskurserna. Den som ägnar sig åt historia måste därför också förhålla sig till hur den egna praktiken relaterar till alla dessa berättelser om det förflutna, och på vilka sätt de ger mening åt nuet. I "Etik, politik och historikerns ansvar", som är den andra fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist", samlas tolv forskare som på olika sätt förhåller sig till frågor om etiskt och politiskt ansvar i historieskrivning. Texterna behandlar allt från det akademiska historieämnets förändringar till historieskrivning bland revolutionära socialister, profetiska missionärer, människorättsaktivister och poeter. Frågor om historiebruk, mothistorier, våld, emancipation, historiska lärdomar och historieskrivandets gränser står i fokus. Volymen är redigerad av Patricia Lorenzoni, idéhistoriker verksam vid Linköpings universitet, och Ulla Manns, idéhistoriker och professor i genusvetenskap vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte får upprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

Hur används det förflutna för att skapa kunskap? Vilken historia kan museerna berätta? Hur påverkar filmer som Utvandrarna och Schindlers list landskapsuppfattning och historiesyn? Varför reser man monument? Hur fungerar en självbiografi? Frågorna rör hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen – på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor. Det är inte de medvetna falsarierna eller uppenbara missbruken av historia som avslöjas i denna bok, utan de mångfasetterade situationer och sammanhang som gör det förflutna meningsbärande. Boken inleds med en teoretisk genomgång av begrepp och sammanhang. Konkreta exempel på samtida iakttagelser avser att inspirera läsaren till en ny syn på hur historia används. Boken vänder sig till universitetsstuderande och andra som har glädje av att kunna se och förstå det historiekulturella fältet.

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet.Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.