Peter Berglez

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder - denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära. Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text- och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, automatiserade analysmetoder, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys). Denna fjärde omarbetade upplaga innehåller ett nytt kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Samtliga författare är experter med omfattande erfarenheter av de metoder som presenteras. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och masternivå som doktorander och forskare.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder. Denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära. Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text-och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, språklig analys av text, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys).Denna tredje och kraftigt omarbetade upplaga innehåller flera nya kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och fortsättningsnivå som avancerade forskare.

Recent instances of global crisis reporting on climate change and the financial crisis are early embryos of a new form of journalism that is increasingly needed in global times: global journalism. Instead of associating global journalism with national comparisons of media systems or defining it as an ethically «corrective» form of journalism, Peter Berglez sets out to develop the idea of global journalism as an epistemological updating of everyday mainstream news media. He theoretically understands and explains global journalism as a concrete practice, which can be applied in research, training, and reporting. He argues that the future of professional news journalism is about leaving behind the dominant national outlook for the sake of a more integrated (global) outlook on society. Emerging examples of global journalism are analyzed throughout the book alongside the historical background and the challenges it faces.

Recent instances of global crisis reporting on climate change and the financial crisis are early embryos of a new form of journalism that is increasingly needed in global times: global journalism. Instead of associating global journalism with national comparisons of media systems or defining it as an ethically «corrective» form of journalism, Peter Berglez sets out to develop the idea of global journalism as an epistemological updating of everyday mainstream news media. He theoretically understands and explains global journalism as a concrete practice, which can be applied in research, training, and reporting. He argues that the future of professional news journalism is about leaving behind the dominant national outlook for the sake of a more integrated (global) outlook on society. Emerging examples of global journalism are analyzed throughout the book alongside the historical background and the challenges it faces.