Peter Wahlgren

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden?Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället.Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Juridisk skrivguide innehåller skrivråd för jurister och juridikstuderande. Boken är metodorienterad – strategier för arbetsekonomisk produktion av juridiska texter varvas med talrika exempel. Strukturering av material, citat- och hänvisningsteknik samt utformning av litteratur- och källförteckningar behandlas utförligt. Boken presenterar enhetliga kriterier för bedömning av juridiska texter och i separata avsnitt lämnas råd om hur värderingar respektive korrigeringsanvisningar kan utföras. I checklisteform ges därtill detaljerade förslag på hur skrivprocessen kan organiseras och hur utseendemässig formatering av juridiska texter kan ske på ett effektivt sätt. Denna femte upplaga har utökats med avsnitt om att skriva juridik på engelska och ger råd om förhållningssätt och användning av stora språkmodeller och andra hjälpmedels. Övriga delar är uppdaterade och reviderade. Författarna är verksamma vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, respektive vid institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Kraven på lagarna skärps. Globaliseringen, samhällets tilltagande komplexitet och intensifierad mediabevakning påverkar. Problem som traditionellt har hanterats av lagstiftning kan lösas på andra sätt. Att freda IT mot virusangrepp, att bevaka upphovsrätt eller hantera skatter enbart med hjälp av skriven lag är inte möjligt. Lagarna kompletteras eller ersätts av andra mekanismer. Ofta träder tekniska system i förgrunden. Lagstiftningstekniken är samtidigt outvecklad. Utbildningen är obefintlig. Lagberedningar rekryteras enligt rutiner etablerade då andra förutsättningar gällde. Arbetet tar ringa hänsyn till utvecklingen av analytiska metoder. Preciserade anvisningar saknas. Effekterna av ny lagstiftning följs sällan upp. Lagstiftning är mot den bakgrunden ett arbete om lagarnas framtid. Grundtesen är att samhällets omvandling i högre grad måste återspeglas i lagarnas utformning. Risken är annars att lagstiftningen förlorar sin praktiska verkan. Framställningen utgår från rådande uppfattningar om lagarnas rationalitet. Därtill beskrivs generella lagstiftningsproblem. I centrala avsnitt inventeras utvecklingslinjer med fokus på möjlig metodutveckling. Konsekvenserna av olika vägval diskuteras. Boken vänder sig till lagstiftare, jurister och alla som har att förlita sig på lagstiftningen för att nå eftersträvade resultat. Peter Wahlgren är professor vid Stockholms universitet.

Juridisk skrivguide innehåller skrivråd för jurister och juridikstuderande. Boken är metodorienterad – strategier för arbetsekonomisk produktion av juridiska texter varvas med talrika exempel. Strukturering av material, citat- och hänvisningsteknik samt utformning av litteratur- och källförteckningar behandlas utförligt. Boken presenterar enhetliga kriterier för bedömning av juridiska texter och i separata avsnitt lämnas råd om hur värderingar respektive korrigeringsanvisningar kan utföras. I checklisteform ges därtill detaljerade förslag på hur utseendemässig formatering av juridiska texter kan ske på ett effektivt sätt. I denna fjärde upplaga har framför allt rekommendationerna rörande hänvisningar till utländskt och elektroniskt publicerat material reviderats. Peter Wahlgren, Wiweka Warnling-Nerep och Pål Wrange är professorer vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.