Petter Sandgren

Hur marknadsskolan splittrar Sverigeär en iakttagelse av den svenska kräftgången mellan olika utbildningssystem och bildningsideal samt olika rättvise- och frihetstankar. Det är också en skildring av hur skolan håller på att förvandlas från en samhällsbärande institution med ett demokratiskt och socialt ansvar till en konsumentprodukt som vilken annan. Med dagens marknadsskola har eleven gått från medborgare till att bli en check.Fokus i den här distinkta historieskrivningen ligger dels på skolans roll i den sociala uppdelningen av människor, dels på förhållandet mellan det allmänna och det enskilda. Det långa historiska perspektivet är viktigt om vi vill försöka förstå dagens svenska marknadsskola.Hur marknadsskolan splittrar Sverigeär skriven utifrån en tro på skolans viktiga roll för såväl den enskildes som hela samhällets utveckling. En bok om en alltmer splittrad skola är därmed också en bok om ett alltmer splittrat Sverige. ”Insikten att en splittrad skola föder ett splittrat samhälle har djupa historiska rötter. Om det är något det historiska perspektivet kan bidra med i försöket att besvara frågan om vad en bra skola är, så är det att en bra skola har setts som en skola som enar människor.”Petter Sandgren, slutkapitlet Petter Sandgrenär legitimerad gymnasielärare, filosofie doktor i historia vid European University Institute i Florens och lektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Sandgren är även tidigare styrelseledamot för Stiftelsen Lundsbergs skola.

Få skolformer är så omgivna av mytbildning som internatskolor, från Thomas Hughes klassiker Tom Brown s Schooldays till Jan Guillous Ondskan och vidare till J.K. Rowlings Harry Potter-serie. Den uppmärksamhet som på senare tid riktats mot de svenska internatskolornas system med så kallad kamratuppfostran har fått många att fråga sig var idén med internatskolor kommer ifrån och vad skolornas ideal bygger på. I denna banbrytande studie reder historikern Petter Sandgren ut förhållandet mellan fiktion och verklighet. I boken argumenterar Sandgren för att elitens internatskolor måste förstås utifrån ett globalt och historiskt perspektiv. Historien om de två pojkarna som år 2013 blev brända med ett strykjärn av en grupp äldre elever vid Lundsberg används därför som en ingång till en större berättelse: historien om den globalt sammanflätade framväxten av elitens internatskolor och hur det svenska folkhemmet fick sina egna versioner av dessa skolor. Historien tar avstamp i de mönsterbildande internatskolorna Eton, Harrow och Rugby och spårar sedan hur den engelska förebilden spritts inom det Brittiska samväldet och vidare till usa, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Sverige och andra länder.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.