Pontus Lundkvist

DIY. Do It Yourself. Gör det själv. Ett subkulturellt uttryck som andas punk och sjuttiotal. Men i själva verket är DIY en politik utan slutdatum. Den hörs fortfarande i basgångar tunga som hangarfartyg, i dikter som är redo för slagsmål, och den löper genom trådarna i en perfekt T-shirt.I DIY berättar gräddan av Sveriges nya generation kulturutövare för Kristofer Andersson om vad som driver dem och varför de fortsätter att göra det de gör. Hundra personer musiker, fotografer, modeskapare, konstnärer, poeter beväpnade med kassettband, tyger och piratkopierade dataprogram.DIY är en hyllning till en kultur som vibrerar av liv. För det är så här: Sverige sjuder av motkultur. En motkultur som inte vill det duktiga och tillrättalagda. Som i väntan på den fasta anställning som aldrig kommer skapar sin egen verklighet. På egna villkor. Fotografen ARVIDA BYSTRÖM om att bryta mot normer, om kroppsbehåring och retuscherade bilder. Musikern KARIN DREIJER ANDERSSON om hur det fortfarande är »samma skit som vänds ut och in: patriarkatet, kapitalismen, liberalismen och individualismen«. Poeten AASE BERG om att växa upp i en familj utan kulturellt kapital, hatet mot samhället och våldsamma läsupplevelser. Producenten, chefredaktören och gaymorsan PETTER WALLENBERG om ilskan från uppväxten och om nödvändigheten i det alternativa familjeskapandet. Popduon REBECCA & FIONA om att bredda bilden av att vara vänster, om att vara ett inverterat Ace of Base och om behovet av att ha en åsikt.DIY innehåller också intervjuer med Anastasia Ax, Tommie X, Our Legacy, Kajsa Ekis Ekman, Häpna, Anna Hallberg, Pontus Lundqvist, Liv Strömquist, Erik De Vahl, Gisela Schink, Emotion, Lyra Ekström Lindbäck, Drop Out Orchestra, Min Stora Sorg, Kornel Kovacs, Gnucci, Fasaan Recordings och ett sextiotal andra.Boken är rikt illustrerad med över 400 färgbilder som de medverkande själva bidragit med självporträtt, arbetsmiljöer, konstverk, betydelsefulla platser och föremål, skiv- och bokomslag och formgiven av Lars Sundh.KRISTOFER ANDERSSON, född 1984 och uppväxt i Akalla utanför Stockholm, har skrivit om musik, mode, konst och litteratur sedan 2005. Han är i dag chefredaktör för bon.se och redaktionschef för tidningen Bon.

Galago, sedan nästan 30 år tillbaka Sveriges ledande tidskrift för alternativa serier, har blivit en serieantologi i bokform. I tre 200-sidiga volymer per år publiceras de bästa svenska och utländska serierna gjorda för en vuxen publik, tillsammans med tecknarintervjuer, rikt illustrerade noveller och diverse infall. I Galago volym 92 presenterar David Liljemark och Ruben Dahlstrand en lång originalserie om frijazz och förvriden sexualitet,Fabian Göranson låter sin kaosskapande apa löpa amok och Åsa Grennvall tränger djupt in i föraktets mekanismer. Numrets novell är en lång historia av New York-eleganten Jay McInerney, stilfullt illustrerad av Loka Kanarp. Pär Thörn skriver sinnesförminskande text och Frej från Slagsmålsklubben intervjuar Simon Gärdenfors om mastodontprojektet Simons 120 dagar. Dessutom: Mats Jonsson går runt i Stockholm med barnvagn! Liv Strömquist brinner! Italienarna är över oss! Och mycket, mycket mer.

I Det Grymma Svärdets näst sista nummer någonsin går tidskriften i kvav med flaggan i topp. Slagnumret är Pär Thörns fylliga intervju med Leif Elggren, men här finns även en serieversion av den AI-genererade dockpjäs som Pontus Lundkvist skapat i samarbete med Tom Karlsson, reportage från en UFO-kongress, en novell av Magdalena Nordin, ett reportage från en traktorpullingtävling i Ljusdal, en redogörelse för skitjobb i Göteborg, dikter samt serier av Svärdet-debutanterna Raqelle Jac, Louka Butzbach, Simone F Baumann och Omar Sheik. Och nya serier om Varulv Jones och hans söner!

"I stället för att mingla med bemanningsutsugare borde våra folkvalda ta en kopp beskt kaffe och läsa två texter ur detta magasin: Först Jonas Juuso och Karolina Dahls rysarbrevväxling om de bisarra och årligt försämrade villkoren i deras vårdjobb. Därefter Hanna Alfredssons serieberättelse om timanställningar. Jag får en knut i magen som håller i sig flera dagar. Alla måste läsa!" - Ida Therén, Aftonbladet "Få tidskrifter är lika bra som Det grymma svärdet på att bejaka tidskriftsformatets många möjligheter. När andra lägger fokus på pliktskyldiga temanummer ger man i DGS plats åt det ofärdiga, det rastlösa, det långa och vindlande. I #21 finns till exempel en chat mellan Pontus Lundkvist och Johannes Nilsson om den samtida vänstern, ett reportage om alternativa sociala medier av Magdalena Nordin och en härligt knastrig dagbokstext av Karolina Stenström. Ett andningshål, mitt i all torftighet" - Rebecka Kärde, Arbetaren

"Det grymma svärdet är jag också förtvivlat svag för. Det är en någorlunda riktig tidskrift fast med fanzine estetik. Fanzine som de gjordes på Gösta Bohmans tid, ni vet. Nej, okej, ni vet inte, men det var innan reklamindustrin kopierade ihjäl DIY-kulturen och drev de ursprungliga producenterna och brukarna in i permanent paranoia. Det grymma svärdet känns, mot bakgrund av Den stora kapitalistiska reaktionen, som en livboj. Eller som någon av de där indierockarna som samplar in vinylknaster i sina dammfria laserproduktioner." - Jonas Thentes bokblogg på dn.se 18 oktober 2011

"Det Grymma Svärdet samlar allt som inte får vara med i andra kulturtidskrifter och är en av de främsta företrädarna för en motkultur i det samtida tidskriftsutbudet." - Tidningen Kulturen "Ibland är det så befriande att läsa något som man inte begriper mycket av. Något som helt uppenbart är riktat till någon annan, någon med helt andra referensramar än de man själv, mer eller mindre medvetet, byggt upp kring sin läsning. När jag läser senaste numret av fanzinet eller boktidskriften 'Det grymma svärdet' drabbas jag av just den befrielsekänslan." - Helsingborgs Dagblad

Nytt år och nya dagar med Pontus Lundkvist. En väggalmanacka för hela familjen med fyra kolumner.

Det här är en samlingsvolym med alla tio nummer av fanzinet med samma namn som gavs ut i begränsade upplagor mellan 2007 och 2010. I synnerligen expressiv serieform skildras punkspelningar, punkturnéer, punkfestivaler, festkvällar och en massa annat. Med bonusmaterial och en mängd gästartister! Förord av Pontus Lundkvist. Katarina "Kattis" Mörk är född 1983 i Nykvarn och har, förutom i fanzin, medverkat i bl a Det Grymma Svärdet, Galago och Arbetaren.

2005 så gav Lystring ut boken "Fanzinerad - en bok om svenska fanzines nöstan bara mellan 1990-2005", med intervjuer med och presentationer av den tidens mest tongivande fanzine-utgivare. Nu, femton år senare, är tiden inne för uppföljaren, denna gång som ett tjockt nummer av tidskriften Det Grymma Svärdet. Fredrik Jonsson intervjuar Pär Thörn, Pär Thörn intervjuar Jonas Juuso, Henrik Bromander intervjuar Evelina Mohei, Evelina Mohei intervjuar Ane V, Ane V intervjur Tommy sundvall, Pontus Lundkvist intervjuar Lars Nilsson och Lars Nilsson intervjuar Kattis Mörk.... plus tio intervjuer till!

Pontus Lundkvist har tidigare gjort sig känd som satir- och serietecknare, fanzinist, nollbudgetfilmare, experimentmusiker, performance-artist och prosaförfattare. Detta är hans debut som poet.

Är det smart att kommunicerar ut sin frus otrohet via informationstexterna i en katalog för katthjälpmedel? Bör man redan vid förlossningen sätta sitt barn i kö till Bruce Springsteens konserter? Bör man rasa över en lögn, bara för att den kunde ha varit sann? På detta och mycket mer har serietecknaren och författaren Pontus Lundkvist ett tydligt svar: Ja!I en samtid som ofta helt verkar sakna humor lyckas Pontus Lundkvist träffsäkert skapa stor underhållning. Skämtteckningar och bilder som tidigare publicerats i bland annat Aftonbladet och Galago samsas här med opublicerat material. Pontus Lundkvist (f. 1971) har i över 20 år medverkat i både kvällstidningar, magasin och fanzines. Han har gett ut fem böcker, varav denna är den tredje som samlar hans serier och skämtteckningar."Metanivån är hög. Både när det kommer an på hyllningar till äldre tiders strippar och skämtteckningar. [...] Pontus Lundkvist bär en absurdistisk tradition vidare in i gud vet vad." Jonas Thente, Aftonbladet

"Nummer 9 är en sedvanlig mischmasch av impressioner och recensioner av olika skribenter i olika genrer. Nummer 10 är redaktören Pontus Lundkvists vindlande biografiska medvetandeström som mynnar ut i det verkliga skeendet bakom den sistlidna sommarskandalen vars upprinnelse var en satirisk krönika som bland annat innehöll uppmaningen att skjuta en känd ledarskribent. Lundkvist beskriver turerna i det tumult han naivt drogs in i när han försökte dra satiren in absurdum och hans slutsatser är en bitter dom över ett blint, korkat medialt åsiktsmaskineri där amorteringarna på bostadsrätten, snarare än den politiska övertygelsen, avgör huruvida man som enskild kugge skall snurra åt höger eller vänster. Jag gör inte rättvisa åt Lundkvists betydligt mer mångbottnade analys av samtiden, han har mer att säga om den. Mycket mer." Jonas Thente, Dagens Nyheter "Noterar att den lilla litterära tidskriften Det Grymma Svärdet har nominerats till årets kulturtidskrift. Nedan följer några omskrivningar ur DGS nummer 10: ”Skitstormen Per”, ”Per Ukmunson”, ”Kär Ubmundsson”, ”Sur Pungmunsson”, ”Gud Spärrmongson”, ”Bär Plutmunsson”, ”Räv Fulhundsson”, ”Sfär Surbrunsson”, ”Gul Fruktstundsson”, ”Kukmunsson”, ”Runkstundsson”, ”Rundkuksson”, ”Bärs Glupmundson”, ”Per Gamentmuntorrson”, ”Perv Ersmundson”. Samma nummer av tidskriften hyllades av DN:s Jonas Thente, som beskrev upphovsmannen med meningen: 'Hans personliga, analytiska skärpa och litterära begåvning är ovedersägliga.' Det eventuella tidskriftspriset delas ut på fredag." Per Gudmundsons blogg, 24. september 2012

"Nummer sex är inte det bästa jag läst, men ett av de roligare (och maffigare) på sistone. Jag hade störst nöje av intervjuerna: Malga Kubiaks egenartade mailkorrespondens, Martin Helges djupgående och personliga intervju med Steso Songs, Sabina Ostermarks kompispeppiga dito med MAG, och Pontus frågestund med Kristian Olsson från Alfarmania (som lyckas med konststycket att både sprida en gnutta ljus och spä på mytbildningen kring sig själv och kanske framför allt Blood ov thee Christ-Harri). De delar där olika kulturaktörer får berätta mer fritt om sin egen verksamhet går lite upp och ner, men visst finns det fina guldkorn där med. Gillar t.ex. texten om Punkkarnevalen." - HS, bloggen Ny musik för hållbar utveckling

"Det är nog dags för en rejäl dementi på temat att just folkmord, våldtäkter och lemlästade barn ägnar sig inte de nya moderaterna åt. posted by Carl Bildt at 13:43" Det utrikesministern bloggar om är serien Golfarupproret av Pontus Lundkvist som slogs upp stort av kvällspressen strax före valet 2006. "Det här är för djävligt", kommenterade Sven-Otto Littorin. Vad ministrarna kommer att säga när de läser Pontus Lundkvists prosadebut Okända djur kan man bara drömma om. Det är en roman i originalpocket där två röster talar; den första gör tappra försök att berätta en historia medan den andra, tillhörande ett slags verbal UNA-bombare i samhällets utkant, agiterar i en obändig vrede mot överheten. I Okända djur utkämpar den gränslösa vulgariteten en tvekamp med något som nästan är vackert, något som nästan, nästan närmar sig poesin. Vi får heller inte glömma bort att nämna att Pontus Lundkvist är den svenska vänsterns roligaste man. Pontus Lundkvist är född 1971. Han har tidigare medverkat med serier i Galago och krönikor i Ordfront Magasin. Hans illustrationer har förekommit på ett antal punkiga skivomslag och flyers samt i boktidskriften Subaltern. Han är även verksam som nollbudgetfilmare, noise-musiker, performanceartist och medlem i popgruppen Testbild. På annat förlag har han givit ut Mina Ögon!! Mina Ögon!!! 1987-2006 och Det grymma svärdet.

PRESS-CITAT: Det är en på många sätt märkvärdig bok, lika svår att redogöra för som ett deliriumanfall." Martin Bergqvist, Västmanlands Läns Tidning Hur viktig är den här boken?, frågar Pontus Lundkvist i förordet till Mina ögon!! Mina ögon!!! (Lystring), antologin med så gott som allt som publicerats i hans snart tjugoåriga fanzine med samma namn: För mänskligheten i övrigt vore det förmätet att anta att den kommer att ha någon avgörande betydelse På sin absoluta höjd är den här boken dubbelt så viktig som en Jan Guillou-bok. Det är underbart med ärligt menad ödmjukhet men han tangerar också något intressant. Vad är viktigt? Vad är högt och vad är lågt? Vad är egentligen bra och varför? Glöm inte att det är flera hundra gånger lättare att komma in på t.ex. Teaterhögskolan är vad det är att komma in på en genomsnittlig dokusåpa, säger Lundkvist retoriskt. Själv skriver han som ett geni som tycks besatt av att med grammatik och redigering maskera sina texter till något mycket fulare och sämre än vad de egentligen är. Allt material i Mina ögon!! Mina ögon!!! är återgivet i faksimil. Det är teckningar, klipp och klister och alltför långa, pratiga och snurriga betraktelser av ovidkommande personliga hjärnspöken. Det är en på alla sätt fullkomligt oviktig bok. Det går inte att lägga den ifrån sig." Patrik Svensson, Sydsvenska Dagbladet Utgångspunkten är en anarkistisk punkattityd som fullständigt avspeglas i framställningen, språket och relationen till samhället. Alltsammans kan ibland gå över gränsen och kännas aningen pubertalt men allteftersom mognar och breddas texterna. (...) Detta är en späckad bok full med energi, humor och kreativ galenskap som möjligen kan vara en kultbok för inbitna fansinläsare, och visst är det intressant att möta en relativt okänd subkultur." Mats Linderoth, Btj Pontus Lundkvists fanzine råkar vara något av det charmigaste man kan tänka sig, så när han nu samlar sina texter i bokform bör du givetvis stötta underjorden." Patrik Wirén, Upsala Nya Tidning Pontus Lundkvists samlingsverk av Mina ögon!! Mina ögon!!! är en överdådigt matig katalog över 20 år av provokationer, klippklistra och jävlaranamma. Det är inget man tar sig igenom på en eftermiddag, men väl återkommer till igen och igen." Jonas Lindkvist, Yelah.net Läsaren får del av ett gediget livsverk, minst sagt." Kristian Borg, Stockholms Fria Tidning I all sin opposition är Mina ögon!! Mina ögon!!-boken ett outtömligt vattenhål. Jag har den liggande på nattygsbordet och återkommer till den i vederkvickande men intensiva entimmespass. Mer än så pallar jag inte med i taget." Björn Berglund, Ergo