Rafael Lindqvist

Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett komplext område som kräver samverkan mellan myndigheter, organisationer och individer. Förebyggande och hälsofrämjande processer är också av stor betydelse för ett hållbart arbetsliv.Boken består av tre delar. Perspektiv på rehabilitering – ger en beskrivning av förutsättningar för rehabilitering och hållbar arbetsmiljö, juridiska och medicinska perspektiv på sjukdom och arbetsförmåga samt komplexiteten gällande sjukskrivning. Aktörer i rehabiliteringsprocessen – fokuserar på ett flertal aktörer som har viktiga roller i arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Frågor rörande samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer behandlas också. Strategier för arbetsmiljö och rehabilitering – fokuserar på framgångsrika rehabiliteringsmodeller och arbetslivsinriktad rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa och problem från rörelseorganen. Ekonomiska perspektiv och hållbarhet gällande arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering belyses också. Rehabiliteringsvetenskap vänder sig till studerande, lärare och forskare på universitet och högskolor, myndigheter, företagshälsor och andra konsulter som arbetar med insatser som rör arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Boken kan även vara av intresse för ledare i offentliga och privata organisationer, skyddsombud och fackliga representanter.

Samhällsproblem är en presentation av tillståndet i det svenska samhället idag. Boken ger inte bara en belysning av olika sociala problem utan visar även på komplexiteten i de samhälleliga processer som ligger bakom dessa. Författarna är femton högt meriterade forskare och lärare vid universitet och högskolor i Skandinavien.Det har nu gått fem år sedan den sjätte upplagan kom och mycket har hänt i samhället sedan dess. Denna sjunde upplaga har därför reviderats i väsentliga avseenden och uppdaterats med aktuella forskningsresultat.Antologin är en idealisk introduktionsbok för studier i socialt arbete och sociologi. Den är också intressant för dem som på egen hand vill bilda sig en uppfattning om den svenska samhällsutvecklingen och de problem som uppkommit i dess spår.

De senaste årens förändringar i lagstiftning och organisation av våra välfärdssystem har gjort att de professionella har fått en allt viktigare roll, inte minst när det gäller att säkerställa goda levnadsvillkor för personer med funktionshinder. I ett samhälle där välfärdstjänsterna utförs av en rad olika lokala aktörer läggs också ett större ansvar på individen själv att göra anspråk på de rättigheter som lagstiftningen ger. Den här boken handlar om livsvillkor för personer med funktionsnedsättning på några centrala områden: arbete och försörjning, stöd i vardagen samt utbildning. Den berör också frågor om anspråk på delaktighet, inflytande, aktivt medborgarskap och mänskliga rättigheter för att hantera de funktionshindrande barriärer som samhället reser. Boken fokuserar till stor del på välfärdssystemets möjligheter och begränsningar relaterade till funktionshinder. Författaren uppmärksammar också den ökade betoningen på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och vad detta betyder för utformningen av de service- och stödinsatser som ges. En diskussion om olika socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder illustrerar hur dessa perspektiv har förändrats i förhållande till samhällsutvecklingen. I denna femte upplaga har samtliga kapitel i boken reviderats och uppdaterats vad gäller terminologi, utformningen av stöd- och serviceinsatser och relevanta policyförändringar. Ändringarna berör bland annat lagstiftning om rätt till sjukpenning, rehabilitering och sjukersättning samt regler på diskrimineringsområdet. Boken vänder sig till studerande på universitet och högskolor, framför allt inom socialt arbete, beteendevetenskap och vårdvetenskap. Rafael Lindqvist är seniorprofessor i sociologi, med inriktning funktionshinderforskning, Uppsala universitet.

Boken ger en presentation av olika socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder. Sådana perspektiv fokuserar på, och ger en fördjupad förståelse för, de livsvillkor som många personer med funktionsnedsättning har. Det kan gälla boende, sysselsättning, transporter, kontakter med hälso- och sjukvården samt välfärdsmyndigheter med mera - kort sagt, att kunna leva som en fullvärdig medborgare. Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder bygger på en omfattande genomgång av tidigare forskning, intervjuer och material från myndigheter och organisationer.Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder vänder sig till personer som studerar samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen, socialt arbete och vårdvetenskap samt personer som är yrkesverksamma eller föreningsaktiva inom funktionshindersområdet.

Boken handlar om hur sociala rättigheter och skyldigheter förändrats som ett resultat av de senaste årens aktiverings- och socialpolitik riktad till långvarigt sjuka. Temat berör det sociala medborgarskapets innebörder i den rådande välfärdspolitiken – en politik som lägger allt större ansvar på den enskilda individen. I boken berör författaren de reformpolitiska och organisatoriska utmaningar som aktualiseras av att allt fler personliga och sociala problem medikaliseras, dvs. tolkas och åtgärdas i en medicinsk kontext – samtidigt som långvarigt sjuka personer också förväntas delta i aktiveringsåtgärder och öka den egna motivationen och arbetsförmågan. Vad innebär detta för de anställda i sjukförsäkringssystemet och för de sjukskrivna? Med hjälp av intervjuer, offentligt material från statliga myndigheter, lagstiftning och rättsfall där sjukdom och arbetsförmåga bedöms, framträder bilden att den enskilda individen själv förväntas ta ansvar för sin försörjning och välfärd.

Boken presenterar olika bidrag till kunskapsutvecklingen när det gäller samverkan för hälsa och välfärd. Det handlar om teoretiska bidrag såväl som forskningsresultat och praktiska erfarenheter av samverkan. Boken behandlar samverkan mellan olika professioner och organisationer inom hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete, vård och omsorg för äldre, psykiatri och miss­bruksvård, arbetslivsinriktad rehabilitering, stöd till utsatta barn och ungdomar samt samverkan på olycksplatser. Genomgående behandlas olika teoretiska frågeställningar i samband med organisering, ledning, utveckling och utvärdering av samverkan. Dessutom behandlas en rad principiella frågor om välfärdssystemets utveckling och betydelsen av samverkan för att möta de komplexa behoven i det postindustriella samhället.Ett stort antal forskare från det svenska nätverket för forskning om samverkan medverkar i denna bok. Det finns även bidrag från norska och danska forskare inom området. Det är forskare från olika vetenskapliga discipliner. Dessutom medverkar personer med praktisk erfarenhet av samverkan.Om samverkan vänder sig till studerande vid universitet och hög­skolor samt till personer som är praktiskt verksamma inom hälso- och sjukvård och andra välfärdsområden, där gränsöverskridande samverkan blir ett allt viktigare inslag i verksamheten.

Under 2000-talet har det skett en markant förändring i synen på socialt arbete. Det är idag en självklarhet för socialarbetare att utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vad är egentligen tillförlitlig och relevant kunskap inom detta fält och hur ska man förhålla sig till kunskapsbegreppet?I denna uppdaterade och omarbetade utgåva får läsaren reflektera över olika typer av kunskap: den akademiska, den som produceras i det direkta klientarbetet och den som skapas i forskningsmiljöer ute på verksamhetsfältet. Författarna diskuterar och analyserar kunskapsteorier och kunskapsbildning samt belyser frågan om hur man kan tillämpa kunskap i det dagliga arbetet. Sammantaget ger antologin perspektiv till debatten om evidens inom socialt arbete.Boken riktar sig främst till studerande vid socionomprogram, masterutbildningar och fristående kurser i socialt arbete, men även till yrkesverksamma inom socialtjänst, social omsorg och hälso- och sjukvård.Björn Blom, Stefan Morén och Lennart Nygren är professorer i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Bokenskapitelförfattare är forskare, lärare och experter inom socialt arbete och angränsande ämnen.

Arbetsrehabilitering äger rum i ett kraftfält där olika och delvis motstridiga intressen kolliderar. En av socialpolitikens viktigaste uppgifter är att skilja dem som kan försörjas av stöd och bidrag från dem som måste försörja sig genom att arbeta. Genom rehabiliteringsåtgärder som är riktade till långvarigt sjuka och arbetslösa skapas och upprätthålls en sådan gränsdragning. Dessa program grundas därför i hög grad på föreställningar om arbetsmoral och arbetsetik. De många organisationer som verkar inom rehabiliteringsfältet har dessutom ofta olika regler, arbetsmetoder och inriktning. I denna bok visar Rafael Lindqvist hur arbetsrehabilitering utformats i ett historiskt perspektiv - som en del av den s k arbetslinjen - samt vilka konflikter dagens arbetsrehabilitering inrymmer. Här diskuteras också förutsättningar för en ökad samverkan över organisationsgränser som kan ge personalen ökade möjligheter att hantera sina uppgifter. Boken är därför av intresse inte bara för samhällsvetenskapliga forskare utan även för fältets praktiker.

Denna bok ger en ingående skildring av den svenska sjukförsäkringens utveckling från en folkrörelse av frivilliga sjukkassor till ett generellt välfärdsprogram. Författaren behandlar olika orsaker till denna omvandling och vilka aktörer som varit pådrivande. I centrum står också frågorna om försäkringssystemets effektivitet och legitimitet.