Rasmus Fleischer

Vi märker det som små skakningar i vår vardag. Plötsligt har alla facebook. Media maler på om sociala medier och cyberbrottslighet. Fildelning blir en valfråga. Ny teknik hör till stenåldern redan efter några dagar. Varenda person under tjugo förvandlas till en potentiell IT-tekniker, redo att rädda medmänniskor från krånglande mjukvara och datorhaveri. I skakningarna förs världen samman och delas på samma gång. Kontrasten mellan att i ena stunden vara inloggad på twitter, och i andra stunden prata med morföräldrar som vägrar köpa en dator, är fullständig. Teknikklyftorna, mellan de som kan och de som inte kan, tycks plötsligt lika oöverstigbara som de ekonomiska. Förändringen väcker nya politiska frågor med konsekvenser för den fördelningspolitiska debatt som så ofta stått i centrum för politiken. Nya problem uppstår och gamla förlorar i betydelse. Ett informationspolitiskt paradigmskifte är här.

Den här boken vänder sig till alla som jobbar eller vill jobba med konst och kultur. Den består av två slags texter som varvas med varandra. Dels intervjuer med tio erfarna kulturledare runt om i världen - verksamma i olika länder, i olika slags organisationer, inom olika konstarter och kulturformer - som berättar om liv och yrkeserfarenheter, motgångar och framgångar, dilemman och lösningar. Dels artiklar och essäer med ambitionen att ge perspektiv på några av de farvatten som dagens och morgondagens kulturledare har att navigera i: projektifieringen av samhället, balansen mellan bidrag och egenintäkt, hur argumentera för värdet i det man gör, hur hantera stress och konflikt, och utmaningarna från intersektionalitet, interkultur och digital domän. Teori och praktik blandas med och belyser varandra. Texterna utgör inspirerande exempel och tankeväckande perspektiv för läsaren att pröva mot sin egen erfarenhet.

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas. Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Häfte som ingår i RJ:s årsbok 2026.

Under 1900-talet blev konsumentprisindex (KPI) till ett allt mer oumbärligt redskap för att förstå och styra samhällsekonomin. Ändå har det aldrig varit helt givet vad detta index ska mäta, än mindre hur mätningen ska gå till i praktiken. Inte bara varupriser förändras över tid – även varorna själva. Priset på falukorv noteras minutiöst, månad för månad. Men noteringarna säger föga om hur mycket korv man får för pengarna, om det är så att köttmassan efter hand blandas ut med potatismjöl. Att följa prisutvecklingen på kläder har visat sig utstuderat svårt när skiftande modetrender betyder att klädbutikernas utbud ständigt byts ut. När en ny typ av produkt dyker upp på marknaden är det knappast självklart om dess pris ska anses vara jämförbart med något av de priser som tidigare noterats i statistiken. Det går helt enkelt inte att mäta inflation utan att värdera varors kvalitet. Men kvaliteten låter sig bara värderas subjektivt, med utgångspunkt i en föreställd konsument. "Varors värde" är den första historiska studien som klarlägger hur detta ”kvalitetsproblem” har hanterats i praktiken, i arbetet med att räkna fram Sveriges KPI. Boken väcker frågor om det ekonomiska vetande som vanligen tas för givet. Alternativa sätt att värdera kvalitet skulle kunna ge radikalt annorlunda berättelser om hur levnadsstandarden har utvecklats över tid. Samtidigt kastar "Varors värde" nytt ljus på 1900-talets konsumtionskultur: en högst konkret historia om wienerbröd, nylonstrumpor och bilavgaser. Daniel Berg är ekonomi­historiker inriktad mot konsumtions- och droghistoria under modern tid. Han disputerade på avhandlingen "Giftets värde" (2016) och hans senast utgivna bok är "Freud och kokainet" i "Bildningsboxen" (2022). Rasmus Fleischer är ekonomi­historiker och kulturskribent. Efter doktorsavhandlingen "Musikens politiska ekonomi" (2012) har han bland annat forskat om Spotify; hans senast utgivna bok är "Den svenska enhörningen" (2018).

När alla som vill kan publicera sig tvingas envar ständigt att tampas med överflödet. Distribution av litteratur, idéer, kritik och konst handlar inte längre, som ordets etymologi anger, om att ”fördela, dela ut” utan om att navigera i bortsållandets uppmärksamhetsekonomier. I vår fas av digitaliseringen har distributionen blivit många författares, konstnärers och redaktörers huvudverk och mardröm. I varsin personlig essä reflekterar idéhistorikern Viktor Andersson, ekonomhistorikern Rasmus Fleischer, sociologen Karl Palmås och poeten Magnus William-Olsson över hur distributionen av konst, litteratur och kritik kan tänkas och förstås i de sociala mediernas, aggregatorernas och algoritmernas epok.

Moderna Museet exhibition catalogue no. 416: Björn Lövin -The Surrounding Reality Co-publishers: Moderna Museet & Verlag der Buchhandlung Walther und Franz König Texts: Gitte Ørskou, Matilda Olof-Ors, Rasmus Fleischer, Maria Lind & Helena Mattsson. Curator: Matilda Olof-Ors Concept and Editorial Work: Matilda Olof-Ors, Jonas Williamsson & Peo Olsson Design: Jonas Williamsson Photography: Albin Dahlström, Mats B, Ayao Yamazaki. Print: Narayana Press. About the exhibition: Björn Lövin -The Surrounding Reality Moderna Museet 2.4 – 18.9 2022 Stockholm With carefully chosen details, Björn Lövin (1937–2009) built up fictional worlds, like film sets, which the visitor could step into. In the exhibition “The Surrounding Reality”, three of Björn Lövin’s extensive environments have been reconstructed. Then, as now, visitors can enter the environments themselves and experience the art from up close. None of Björn Lövin’s original environments were preserved after being presented in their respective exhibitions in the 1970s and 1980s. The environments that you can see now in the exhibition are thus reconstructions interpreting and recreating a similar atmosphere as when the works were first shown. Extensive and winding research has been required to build up the environments. Based on photographs, films and archive documents, objects have been identified. These are the three environments that you will encounter in the exhibition: Consumer in Infinity and “Mr P’s hoard”, L’image and C – The struggle for reality. Curator: Matilda Olof-Ors About Björn Lövin Björn Lövin expanded traditional art genres and was one of the first Swedish artists in the late 1960s to make spatial installations, called environments at the time. He was born in Falun in 1937. In his youth Lövin studied in Barcelona, later attending Stockholm University and Uppsala University to study education, scientific theory and information technology. Despite his lack of formal artistic training, he had his first exhibition at Galleri Mejan in 1970, an early version of the more comprehensive exhibition Consumer in Infinity and “Mr P’s Hoard” – two environments by Björn Lövin that was presented at Moderna Museet the following year. His large scale works were critical to totalitarian systems, ranging from the People’s Home (Folkhemmet) to the consumption society, which includes some and excludes others and attract by offering an image of safety, but at the cost of individual freedom. His first solo show at Moderna Museet was curated by Pontus Hultén and later included solo shows at Centre Pompidou in Paris, Liljevalchs and Kulturhuset in Stockholm and at Malmö Konsthall amongst others.

An innovative investigation of the inner workings of Spotify that traces the transformation of audio files into streamed experience.Spotify provides a streaming service that has been welcomed as disrupting the world of music. Yet such disruption always comes at a price. Spotify Teardown contests the tired claim that digital culture thrives on disruption. Borrowing the notion of "teardown" from reverse-engineering processes, in this book a team of five researchers have playfully disassembled Spotify's product and the way it is commonly understood.Spotify has been hailed as the solution to illicit downloading, but it began as a partly illicit enterprise that grew out of the Swedish file-sharing community. Spotify was originally praised as an innovative digital platform but increasingly resembles a media company in need of regulation, raising questions about the ways in which such cultural content as songs, books, and films are now typically made available online.Spotify Teardown combines interviews, participant observations, and other analyses of Spotify's "front end" with experimental, covert investigations of its "back end." The authors engaged in a series of interventions, which include establishing a record label for research purposes, intercepting network traffic with packet sniffers, and web-scraping corporate materials. The authors' innovative digital methods earned them a stern letter from Spotify accusing them of violating its terms of use; the company later threatened their research funding. Thus, the book itself became an intervention into the ethics and legal frameworks of corporate behavior.

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är journalist, tidigare kulturredaktör på Fria Tidningen och förläggare på Verbal förlag.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor).Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

"Boken som avslöjar allt" Veckans Affärer Ett svenskt bolag har i grunden förändrat hur människor världen över lyssnar på musik. Att Spotify lyser som den svenska företagshimlens klaraste stjärna står bortom allt tvivel. Men Daniel Ek och Martin Lorentzons skapelse har gjort misstag och brutit mot lagen, fått kritik, backat tillbaka, tagit efter andra, försökt på nytt och lyckats. De sagolika framgångarna till trots har Spotify aldrig gjort en enda krona i vinst. I stället har bolaget ständigt behövt uppfinna sig själva på nytt för att säkra ett fortsatt inflöde av riskkapital. Den svenska enhörningen berättar om Spotifys krokiga resa till musik- och techvärldens absoluta mittpunkt. * Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia.

> Står de stora IT-företagen idag för större integritetskränkningar än staten? > Hur frivilliga är vi egentligen när vi delar med oss av information i sociala medier? > Vad kostar integriteten rent samhällsekonomiskt? Vi hoppas att denna bok ska bidra till att svara på dessa och andra frågor och fördjupa debatten kring en av vår tids stora utmaningar. * * * När integritetsdebatten stod som hetast under 2008 och 2009 kunde man lätt få bilden att vi stod inför ett vägval mellan två starkt polariserade framtidsscenarier. Antingen skulle vi införa ett totalt övervakningssamhälle där statens tjänstemän granskar varje meddelande eller så var rikets säkerhet i grunden hotat och polisen skulle stå maktlös mot terror och kriminalitet. Några år senare kan vi se att ingen av mardrömmarna än så länge har slagit in och i den allmänna debatten lyser frågorna med sin frånvaro. Detta betyder dock inte att integritetsdebatten på något sätt är över. Nu när gränser mellan upp- och nedkopplad, privat och offentligt samt individ och grupp luckras upp är den viktigare än någonsin. Som en del i programarbetet kring digitala fri- och rättigheter ger vi därför nu ut denna antologi om integritet i en digital värld. I varsitt kapitel ger några av Sveriges inom sina discipliner främsta forskare, experter och debattörer sin syn på integritesfrågorna. * * * KAP 1: En ganska modern idé - Johan Norberg KAP 2: Köttdigitalism - Isobel Hadley-Kamptz KAP 3: Integritet och underhållning,anonymitet och öppenhet - Johanna Nylander KAP 4: Varför värna den personliga integriteten? - Robert Östling KAP 5: Är integritet en teknikfråga? - Nina Wormbs KAP 6: Kunskapens framtid och dataskyddets principer - Nicklas Lundblad KAP 7: Molniga tider: om integritetsdebattens förlamande dialektik - Rasmus Fleischer läs mer på www.digitalintegritet.se