René León Rosales

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit.Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Rasism har långtgående konsekvenser för människors livsvillkor och för samhällets demokratiska grund. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift. I denna bok undersöks frågan om att mäta rasism från en rad teoretiska och historiska synvinklar och ett konkret förslag presentas på hur rasismens effekter för olika befolkningsgrupper skulle kunna mätas: Balingsholmsmodellen. Denna modell kan användas för att undersöka hur rasism inverkar på människors livsvillkor på nationell och regional nivå.

Nya Småland undersöker på olika sätt frågor om entreprenörskap, in- och utvandring samt förhållandet mellan landsbygd och stad. Tre teman kännetecknar såväl den gängse, som den historiska förståelsen av Småland. Projektet undersöker frågor som: Vad händer i övergången från glasbruksort till turistort? Hur kan en region som avfolkas, samtidigt växa och föröka sig? Hur kom centrum att hamna på en åker? Hur ser relationen ut mellan Småland och Minnesota idag? Känner konstnärer och formgivare till den kunskap och potential som finns inom den småländska industrin? Genom att ställa dessa frågor och komma med olika infallsvinklar i dialog mellan internationell samtidskonst och lokal kunskap börjar vi närma oss en uppdaterad bild av Småland. I den här boken presenteras även det pärlband av utställningar som ägde rum 2019-2020 och processerna som ledde dit. Genom texter som reflekterar kring de konferenser, seminarier, residens, workshops och internationella samarbeten som skett i Småland under de senaste fyra åren lyfter boken fram en modell som stödjer långsiktiga relationer och samtidigt tillåter experiment. Den synliggör och engagerar lokala aktörer och lyfter fram samtidskonstens roll i Småland. Nya Småland är ett samarbete som initierats av fyra konstinstitutioner, tre regioner och ett universitet. Med bidrag av: Abraham Hurtado, Anders Sunna, Ane Graff, Ane Hjort Guttu, Ann Mirjam Valka, Anna Ekman, Axel Stratschnoy, Behazad Khosravi Noori & René Léon-Rosales, Caroline Mårtensson, Cecilia Järdemar, Center for Land Use Interpretation, Cristina Bogdan, Curatingpublicspace, Dan Karlholm, Elna Svenle, Éric van Hove, Freddy Tsimba, Frida Sandström, Greece is For Lovers, Joanna Sandell, Jonatan Habib Engqvist, Juan Pedro Farba Guemberena, Katja Aglert, Katr na Neiburga, Lela Pierce, Maria Lantz, Markus Vallien, Mike Bode, Olav Fumarola Unsgaard, Peter Aronsson, Petri Saariko, Runo Lagomarsino, Stine Marie Jacobsen, SUPERFLEX, Åsa Jungnelius. Redigerad av Jonatan Habib Engqvist. Boken ges ut av Arvinius + Orfeus Publishing i samarbete med Linneaus University Press. www.nyasmaland.se

"Det är inte betongen som gör oss till dom vi e, det är vi som gör betongen till mer än sten. När vi talar om Orten syftar vi mer på gemensamma erfarenheter än på ett geografiskt område – vår gemensamma erfarenhet av att befinna oss långt från normen. Både som icke-vita men även som arbetar- och underklass, det är ju vi som hamnar i stadens utkanter, eller 'förorterna'. Med Ortens konstfestival vill vi lyfta våra erfarenheter och vår kultur." – Pressrelease från Pantrarna för upprustning av förorten inför konstutställningen Ortens Konstfestival i Göteborgs Frihamn 2016Ortenrörelsen är det samlande namnet på den mobilisering som nu sker i stigmatiserade bostadsområden runt om i hela Sverige. För mer än hundra år sedan ställde den svenska arbetarklassen krav på rösträtt och anständiga livsvillkor. Vid sidan av fackföreningar och politiska partier skapades också en folkbildande och kulturpolitisk rörelse som syftade till att ge upprättelse och ingjuta mod i de grupper som vid denna tid kämpade för att bli en del av samhället. I dag höjer förortsvärlden sina röster och ställer krav på fördelningspolitik och på att bli betraktade som fullvärdiga medborgare. På ett motsvarande sätt som i början av det förra seklet sker det idag parallellt med de politiska kraven en organisering runt sökandet efter den kunskap och bildning som kan stärka självkänslan och ge vägledning åt kampen för ett rättvist samhälle. Denna bok handlar om bakgrunden till och framväxten av denna nya förortsmobilisering, Ortenrörelsen.Ove Sernhede är senior professor vid Göteborgs universitet. Johan Söderman är professor vid Göteborgs universitet. René León Rosales är forskningsledare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?* * *I boken medverkar följande författare:Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration. Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer. Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete. Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik. Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar. Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism. Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser. Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism. René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser. Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet. Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser. Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering. Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Det här specialnumret är ett temanummer om hur kampen om förorten förs i vår samtid; om förorten, levd som föreställd, och spänningen där emellan. I detta nummer: Magnus Dahlstedt, Lisa Kings & Nazem Tahvilzadeh, ”Platskamp: inledande reflektioner” Magnus Dahlstedt & James Frempong, ”Stå upp för orten. Ungdomar, utanförskap och förortsdrömmar” René León Rosales & Aleksandra Ålund, ”Aktivism som platskamp. Självpositionering och medborgarskapande inom den svenska förortsrörelsen” Lisa Kings, ”Betydelsen av brobyggare. Det etablerade civilsamhället och förortsrörelsen” Nazem Tahvilzadeh & Lisa Kings, ”Att göra kaos. Om förortspolitiken som urban styrregim och demokratiskt spel” Vanja Lozic, ”Att lära av det lokala och experimentera. Resilienstänkande i brottsförebyggande arbete” Magnus Dahlstedt & Christophe Foultier, ”Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet”

Ett interkulturellt perspektiv handlar om att skapa förutsättningar för en kultur av demokratiska, inkluderande möten. En kommunal organisation behöver verka för detta på flera sätt. Dels genom ett medvetet fokus på bemötande och mellanmänskliga relationer, dels genom att granska och utveckla strukturer i organisationen. Skriften presenterar på ett överskådligt sätt bakgrunden till det interkulturella perspektivet och ger exempel på hur detta perspektiv kan integreras i en kommunal vardagspraktik.

Vad vill Atay bli när han blir stor? Varför kan inte Ted koncentrera sig på lektionerna? Vad är det bästa med skolan för Deniz? Varför vill inte Walter ha sina Converse-skor i skolan? I denna bok möter vi pojkar i årskurs 6 i en skola i norra delen av Botkyrka. Genom att följa vardagslivet i skolan, lektioner och raster, fotbollsspelande och framtidsdrömmar, har René Leon Rosales studerat de villkor som både möjliggör och begränsar vilka elevpositioner pojkarna kan iscensätta. En bok om pedagogiska praktiker, maskulina normer samt samhälleliga förutsättningar och ideal. En bok om pedagogiska praktiker, maskulina normer samt samhälleliga förutsättningar och ideal. René Leon Rosales är etnolog, verksam vid Mångkulturellt centrum och Södertörns högskola. Vid framtidens hitersta gräns är hans doktorsavhandling.