Rita Carelli

Ailton Krenak (f. 1953) är en av Brasiliens mest kända tänkare. Hans aktivism bidrog till att landets konstitution 1988 fick ett kapitel om urfolkens rätt till sina landområden. Därmed skyddas livsviktiga ekosystem i Amazonas mot exploatering, även om attackerna mot skogen och floderna fortsätter. Krenaks civilisationskritik riktas mot en tidsålder som ständigt accelererar tiden och ett kapitalistiskt system som drivs av ständig tillväxt och exploatering. Alternativet är en vändning med en helt annan syn på människan och hennes plats i naturen. Konsten att mötas visar vägen mot en värld av affektiva allianser, mångfald och återskogning. Urtida framtid. Hälsningar till floderna: Ur en urtida, ursprunglig tid kom en bild till mig. Jag såg sju eller åtta barn som färdade på en flod i en kanot. Barnen paddlade i taktfast rytm och deras åror snuddade lätt vid vattenytan, lugnt och harmoniskt. De levde i en barndomskänsla som deras stam Yudja-folket har gett ett namn: att leva nära den arkaiska tiden. Floderna, dessa varelser som har levt och formats i så många olika världar, talar till mig och säger att om vi kan tänka oss en framtid så är den urtida, eftersom den redan är här. Och jag tror att alla varelser som vi kan föreställa oss som framtida är våra samtida reskamrater, även de som är oförglömliga och kommer från förr i tiden. För tidens gång blir till sist en distraktion, om vi vill göra inkännande observationer av planeten. Men eftersom vår planet är Pacha Mama och saknar gränser, så spelar det ingen roll om vi befinner oss över eller under Rio Grande; vi är överallt, eftersom våra förmödrar och förfäder, floderna-bergen, existerar i allt. Ailton Krenak

Minha fam lia Enaun a hist ria da autora Rita Carelli, que passou parte de sua inf ncia na aldeiaind gena dos Enauen -Nau , no estado do Mato Grosso. De todas as descobertas que Rita fazentre os ndios, cujos costumes e cultura s o bem diferentes daqueles a que estava habituada, uma em especial chama a sua aten o: os pap is sociais r gidos estabelecidos para homens emulheres. A menina se v ent o em um impasse: prefere brincar, nadar no rio e jogar futebol -atividades reservadas aos meninos - a realizar as tarefas pr prias das mulheres. quando elatoma a decis o de desafiar as regras e fazer parte do grupo dos meninos. Mas essa experi ncian o durar para sempre, e voltar a participar das atividades das meninas mostra-se algo bastantedif cil. Um livro que aborda, de maneira sens vel, quest es como a dos pap is sociais, da divis odo trabalho, da diversidade cultural e dos diferentes modos de vida.No posf cio, a escritora e antrop loga Betty Mindlin, que acompanhou a trajet ria da autoradesde sua inf ncia, nos conta: "Em um povo extraordin rio e com m e e pai extraordin rios, Ritamergulhou no mundo ind gena e guardou uma compreens o que talvez poucos profissionaissejam capazes de atingir. Foi uma experi ncia marcante, que ficou sob a sua pele para sempre.Na espontaneidade de crian a, ia vivendo como os da sua idade, aprendendo as mesmas regrasde comportamento, que sem querer, como o livro conta, contestou de repente". Completa estaedi o um texto da antrop loga Ana Paula Ratto Rodgers, especialista nos Enauen -Nau , noqual explica um pouco de suas tradi es e de seus costumes.As belas ilustra es, criadas por Anabella L pez, misturam as linguagens da pintura e dacolagem, exploram contrastes e trazem detalhes importantes da tribo, como as tatuagens nabarriga das mulheres, a forma das casas e a dimens o do p tio.