Roger Andersson

Främmande inflytande på svenska språket Konferensen Svenska språkets historia hölls för sextonde gången i Lund i november 2021. Det var tredje gången konferensen avhölls i Lund. Konferensen hade p.g.a. pandemin blivit uppskjuten inte mindre än två gånger, men när den äntligen hölls var den välbesökt av många konferenshungriga språkhistoriker. Tema för konferensen var Främmande inflytande på talad och skriven svenska, och för detta syfte hade vi tre plenarföredragshållare: Roger Andersson, Charlotta af Hällström-Reijonen samt Stefan Mähl. Dessa talade om latinskt inflytande, språkmöten i Finland respektive lågtyska och lågtyskt inflytande på svenskan. Dessa tre föredrag inleder denna konferensvolym. Konferensen var emellertid öppen även för föredrag utanför temat, och sammanlagt hölls ett fyrtital sektionsföredrag. Som vanligt har flera av föredragshållarna valt att inte skicka in ett artikelbidrag, eller i något fall dra tillbaka inskickade bidrag. Kanske är denna andel större denna gång p.g.a. att konferensen fick skjutas upp 1 ½ år. I denna volym presenteras utöver plenarföredragen 15 av sektionsföredrag, och de står i bokstavsordning efter plenarföredragen. Konferensen bekostades till största delen av Birgit Rausing Language Programme, och denna donation har också bekostat merparten av utgivningen av denna bok. När konferensen fick skjutas upp bistod Svenska Akademien beredvilligt med ett bidrag till fördyringarna av konferensen. Boken har genomgått bedömning av bidragen, och redigeringen har ombesörjts av Lars-Olof Delsing och Bo-A. Wendt i Lund.

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

Kallebäck och Skår är den fjärde delen i en serie böcker om samhällen som skapades i Örgryte men inkorporerades i Göteborg. Jordbruken var den huvudsakliga försörjningen som fortgått under många generationer men efter hand som fabriker, kommunikationer och bostäder övertog åkermarken tynade bondesamhället bort.

Denna antologi erbjuder olika perspektiv på medeltida pastoral praxis såsom den kommer till uttryck i kyrkans liv. Med särskilt fokus på predikan, liturgi, kyrkosång och fromhetslitteratur får vi genom de nio bidragen en inblick i hur kyrkan med olika medel sökte vägleda, varna, trösta och förmana de troende. Genom att fokusera på pastoral praxis belyser de medverkande kyrkans formulerade teologi i dess möte med det levda kyrkolivet. Boken är en festskrift till professor Stephan Borgehammar (f. 1958) som i januari 2025 som emeritus lämnar professuren i praktisk teologi vid Lunds universitet. Bidragen är författade av några av hans många kollegor, lärjungar och vänner. Redaktörer för volymen är Erik Bergman, Anna Minara Ciardi och Clara Nystrand.

Följ med på en fängslande resa genom hjärtat av Östafrika i memoaren ”Jag höll mitt löfte”. Författaren tar oss med från sina första stapplande steg som ung volontär i Tanzanias bush till rollen som rådgivare på nationell nivå och vidare. Genom decennier präglade av politiska utmaningar, humanitära kriser och personliga prövningar tar vi del av berättelser om kolerautbrott, krig och kampen för rent vatten. Med en orubblig beslutsamhet och ett hjärta fyllt av medkänsla navigerar han genom byråkratin i biståndsorganen och de ofta farliga terrängerna i sitt arbete.”Jag höll mitt löfte” är inte bara en memoar om mod och uthållighet utan också en inblick i de djupa kulturella och sociala förändringar som utspelade sig i Östafrika från 1970-talet och framåt. Från gripande naturbeskrivningar till intensiva möten med människor i nöd bjuder denna fascinerande bok på en rik palett av upplevelser och insikter. Upptäck hur viljan att hjälpa andra och tro på en bättre framtid kan forma ett liv fyllt av mening och äventyr.

Krokslätts utmark är den tredje delen i en serie böcker om samhällen som skapades i Örgryte men inkorporerades i Göteborg. Gårda och Krokslätt var två fabriksområden med bostäder i lägenheter. Utmarksområdet ovanför Mölndalsvägen gav möjlighet till egna hem men arbetarna kom inte bara från Örgryte utan också från Landala, Haga och Masthugget. Med tiden blev området attraktivt för alla samhällsgrupper och husen låg allt tätare. Roger Andersson är en 67-årig heltidsförfattare som började med en bok om Johan på Gårda (2013) och därefter fortsatt med böcker om municipalsamhällena Gårda och Krokslätt. Drivkraften är att berätta om samhällen som försvunnit och samtidigt med fakta och bilder ge en inblick i det historiska händelseförloppet.

This volume contains three essays presenting investigations on various aspects of previously unedited texts or text fragments in Old Swedish. In the first contribution, Ingela Hedström presents a medieval manuscript kept in the library of Vasaskolan in Gävle. The manuscript contains a large number of prayers and has perhaps been in the possession of a guild devoted to the cult of Our Lady’s Psalter. As well as an edition of the text, Hedström gives a historical introduction to this particular type of devotion. The second essay presents a previously very little known manuscript, containing accounts for the province of Uppsala in the year 1433. Dag Retsö provides the historical and political context while Ingela Hedström gives a critical edition of the text. Thirdly, Roger Andersson studies the coexistence of, and language change between, Latin and Old Swedish in a number of unedited religious manuscripts from the fifteenth century. Andersson discusses the causes for the language change and the discussion actualizes questions about the varying status of the vernacular in relation to the omnipresent Latin, and about to what extent the texts were communicated orally or in writing. Keywords: Old Swedish, manuscripts, philology, medieval prayers, medieval accounts, medieval sermons, bilingualism. Språk i boken: svenska

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet? Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

Krokslätt i Örgryte berättar om ett bortglömt samhälle mellan Mölndal och Göteborg. För 100 år sedan var det ett självstyrande område som med egna skatteintäkter och en lokal ledning arbetade för Krokslätts bästa. Örgryte landskommun bidrog samtidigt med skola, sjukvård och ordningsmakt. Några stora gårdar odlade fortfarande åkrarna och genomfartstrafiken på landsvägen garanterade intäkter genom affärer och krogar.

En karta över området, en karta över livet, en lägesbeskrivning över det som varit, det som är och det som kommer. Över hopp och längtan, över kärleken, över ljus och mörker, över tro, vetskap och det vi inte vet något om. Det handlar dessa texter om.

Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den? I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska - kan påverka livsmönster och människors levnadsvillkor. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum. * * *Författare: Eva Andersson, Roger Andersson, Urban Fransson, Mats Franzén, Lena Magnusson Turner, Irene Molina, Margareta Popoola, Per Strömblad, Sture Öberg.

European governments are now engaging in one of the largest exercises in social engineering that the continent has seen since the Second World War. Hundreds of thousands of asylum seekers and refugees in Europe are now being denied their basic right to choose where they live and are instead being compulsorily dispersed. Spreading the 'burden' is: · the first book-length study of dispersal policies; · explicitly comparative in nature and written by three national experts; · highly topical and controversial as the review of dispersal policies is under way in many countries; · a valuable case-study of how society deals with 'outsider' groups and space. The book is essential reading for national and local policy makers, those interested in human rights, social policy and refugee studies, as well as human geographers and sociologists.