Roger Hansson

Att arbeta med teknisk och annan dokumentation innebär mycket mer än att beskriva en produkt, en utrustning, ett system eller en metod och hur man använder den. För en produkt som är så enkel att det är självklart hur man använder den behövs ingen dokumentation, men i alla andra fall behöver användaren dokumentation för att förstå hur produkten fungerar och kunna använda den på rätt sätt. Komplicerade produkter lever ofta länge och vidareutvecklas och förses med nya funktioner. Då måste även dokumentationen vidareutvecklas och uppdateras. Att hantera dokumentation för produkter som finns i flera varianter och på flera språk kräver att man organiserar arbetet på ett genomtänkt sätt. Vad ska man tänka på för att både få dokumentationen klar i tid och kunna arbeta vidare med den?Boken vänder sig såväl till teknikskribenter som till dokumentationsansvariga och dokumentationsbeställare. Den handlar inte om hur man skriver och hur man väljer verktyg utan om kringarbetet och de förutsättningar som måste skapas för att det ska gå att klara av dokumentationsarbetet på ett bra sätt. Både principresonemang och handfasta vardagstips tas upp.Roger Hansson är teknisk fysiker och har arbetat länge med datateknik men efter hand mer och mer med teknisk dokumentation och tekniska översättningar och har även undervisat på alla nivåer från nybörjarstadiet till universitet. Här delar han med sig av sina erfarenheter, inte i form av futuristiska visioner utan i form av råd i det konkreta vardags arbetet.EGRA är ett litet konsultföretag som arbetar med teknisk dokumentation och tekniska översättningar.

I alla tider har människor behövt räkna och mäta det de arbetat med, vare sig de sysslat med handel, hantverk, jordbruk, hushållning, transporter, krigföring, vetenskap eller annat. Likaså har det varit nödvändigt att kunna bevara information om mängder och antal genom någon form av bokföring, om det så bara varit som skåror i en trästav. Några självklara och enkelt fastställda måttenheter har naturen inte tillhandahållit annat än för tid i form av dygnet, månaden och året. Alla andra enheter är människoverk och fastställts mer eller mindre godtyckligt och med varierande grad av precision och stabilitet. Utgående från människokroppen finns måttenheter som tum, fot, handfull o.s.v., men vems tumme, fot och hand är det som har det "riktiga" värdet? Det har funnits måttenheter som stop, skäppa, uns, ort, fjärdingsväg, tunnland och många andra, men hur stora var de? Hur många kannor gick det på en åm? Vad var det för skillnad på uppstadsvikt och stapelstadsvikt? Och varifrån fick den för hela världen gemensamma metern sin längd? Genom tiderna och på olika håll har det förekommit många olika måttenheter. En del var väldefinierade, medan andra hade olika storlek på olika platser och i olika sammanhang. I en del fall går det inte längre att fastställa hur stora måttenheterna var. Det rådde ända fram till modern tid en väldig oreda när det gällde måttenheter och deras storlek. Upprepade försök har gjorts att skapa ordning, men det var först genom metersystemet som världen fick en universellt måttsystem. Den här boken är en översiktlig introduktion med inriktning på förklaringar, bakgrunder och sammanhang. Nutida och gamla måttenheter beskrivs och ställs i relation till måttenheterna i våra dagars internationella måttsystem. Även grundläggande frågor om mätteknik och standardisering tas upp. I slutet av boken finns förklaringar av alla facktermer. Boken vänder sig till en intresserad allmänhet utan specialkunskaper i metrologi, som är läran om mätning och mätteknik. Roger Hansson är teknisk fysiker med lång erfarenhet av datorteknik och programmering men även av undervisning, tekniska översättningar och dokumentationsarbete. Han var en av grundarna av Svenska datatermgruppen. Roger har också skrivit boken Om bokstäver och skrift och är en av författarna till boken Språk och skrift i Europa.

Om bokstäver och alfabet finns mycket att berätta. Den här boken handlar främst om bokstäverna i det latinska alfabetet, som är det alfabet de flesta europeiska språk skrivs med. Dessutom berättas även om andra alfabet som de kyrilliska och grekiska, d.v.s. om de alfabet som man oftast kommer i kontakt med i vår del av världen. Också de armeniska och georgiska alfabeten presenteras. Det finns språk som skrivs med hundratals och till och med tusentals skrivtecken, medan det för andra språk räcker med två eller tre dussin. Helt olika språk kan skrivas med samma bokstäver. I vissa fall skriver man samma språk med olika alfabet i olika sammanhang. Bokstäver betecknar språkljud, men det finns även bokstäver som aldrig ska uttalas. Det förekommer också att samma språkljud i samma språk skrivs med olika bokstäver i olika ord eller till och med i samma ord. Hur kommer det sig? Boken vänder sig till var och en som vill veta varför vår skrift ser ut som den gör och varifrån bokstäverna kommer. Läsaren behöver inte vara språkkunnig eller insatt i språklig terminologi. Alla termer som används i boken förklaras. Roger Hansson har arbetat länge som skribent, översättare och redigerare, främst med teknisk information. Genom åren har han samlat erfarenheter av de många komplikationer och detaljbeslut man ställs inför vid praktiskt arbete med olika typer av text. Roger var en av dem som grundade Svenska datatermgruppen och en av författarna till boken Språk och skrift i Europa.