Roger Säljö

Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det.Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är:• individens utveckling och den lärande hjärnan• lärande som erfarande, förståelse och samband• lärande, interaktion och teknologi• direkt och indirekt lärande• lärande, språk och kommunikation• lärande som reproduktion och lärande för framtiden• deltagande och demokrati.Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet.

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Boken introduserer ulike perspektiver på læring som er, og har vært, fremtredende i forskningen på, og i diskusjonene om, skole og utdanning de siste hundre årene. Denne 2. utgaven er oppdatert og har fått et nytt kapittel om læring i et fenomenologisk perspektiv.Måten vi oppfatter læring på, spiller en avgjørende rolle for hvordan undervisning planlegges, gjennomføres og evalueres. De forestillingene – eller metaforene – vi har for læring, danner utgangspunkt for hvordan læreplaner blir formulert, hvordan nasjonale prøver blir organisert, hva vi anser som god pedagogikk i klasserommene og andre læringsmiljøer, og hvilke forventninger vi har til barn og unge og – i vår tid – også til voksne. De perspektivene som blir presentert i denne boken, spenner fra behaviorisme og nevrovitenskap til situerte og sosiokulturelle tradisjoner.

Människan är en flexibel varelse och hon kan lära sig en mängd fysiska och intellektuella färdigheter. En del av det vi kan, snappar vi upp i vardagen i familjen, i kamratkretsen och genom olika fritidsaktiviteter, annat tar vi till oss genom undervisning och systematiskt organiserad utbildning. Ju mer komplext samhället blir, desto längre tid ägnar vi åt utbildning och lärande. Trots lärandets stora betydelse för individ och samhälle, är det svårt att hitta en entydig definition av vad lärande är. Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer introducerar olika perspektiv på lärande som är och har varit framträdande i forskning och diskussion om skola och utbildning under de senaste hundra åren. Hur vi uppfattar lärande spelar en avgörande roll för hur undervisning planeras, genomförs och utvärderas. De föreställningar om – eller metaforer för – lärande som vi lever med, blir utgångspunkter för hur läroplaner formuleras, hur nationella prov organiseras, vad vi ser som god pedagogik i klassrum och andra lärmiljöer och vilka förväntningar vi har på barn, unga och numera också vuxna. De perspektiv som presenteras i boken sträcker sig från behaviorism och neurovetenskap till situerade och sociokulturella traditioner. I denna andra upplaga har texten uppdaterats och ett kapitel om lärande ur ett fenomenologiskt perspektiv har tillfogats.

"Att lära genom att skapa hör framtiden till, och slöjden har här ett unikt bidrag att lämna till människors utveckling" skriver professor Roger Säljö i denna bok. Här beskrivs hur en pedagogiskt upplagd slöjdundervisning kan ta sig uttryck i ett modernt samhälle. Men också bakgrunden till att slöjd blev ett skolämne. Fjorton författare med god inblick i dagens skola och lärarutbildning beskriver utifrån sina egna erfarenheter och vetenskapliga rön olika pedagogiska slöjdverksamheter. Och de förklarar varför slöjd är viktigt för livet - nu och i framtiden! Denna antologi vänder sig till slöjdlärare, skolledare, lärarstudenter och andra intresserade. Innehåll: Inledning / Kajsa Borg & Lars Lindström Den materiella kulturen och vårt kunskapande / Roger Säljö Slöjdämnet efter millennieskiftet / Peter Hasselskog & Marléne Johansson Del 1: Slöjd som pedagogisk aktivitet "... slöjden såsom medel att uppfostra människor" / Lars Lindström Svensk skolslöjd - en internationell framgång / Hans Thorbjörnsson Slöjd för flickor och slöjd för gossar / Kajsa Borg Formsinnets fostran - Carl Malmstens bildningssyn / Per Hartman Metallslöjd - en historia för sig / Hans Persson Del 2: En verksamhet i tiden Slöjdcirkus - ett tält för lärande / Susanne Björkdahl Ordell & Kristin Boström Second hand, customizing och konsten att slakta en tröja / Anna-Stina Lindén Ivarsson Informationsteknik - ett redskap i slöjden / Inger Degerfält & Mia Porko-Hudd Del 3: Lärprocesser i slöjdIntuitionens roll i estetiska lärprocesser / Lars Lindström Kommunikation i skolans slöjdpraktik / Marléne Johansson Novis eller expert? Om bedömning inom slöjd och hantverk / Lars Lindström Provlapp eller sjal? Om relationer till slöjdföremål / Anna Ekström Sådan lärare, sådant lärande / Peter Hasselskog Kreativitet eller problemlösning - vad bedömer vi i slöjden? / Kajsa Borg Författarpresentation och fotografförteckning

Att ge plats för att bearbeta motsättningar och konflikter är en viktig del av skolans uppdrag. Skolan är en av de viktigaste arenorna för byggandet av framtidens samhälle, och därför behöver ungdomar få resurser och verktyg för hur de ska hantera och förhålla sig till den mångfald och de åsiktsskillnader som präglar dagens samhälle och som de möter i medier och andra vardagliga sammanhang.I antologin Känsliga frågor, nödvändiga samtal diskuteras hur lärare kan bemöta känsliga frågor samt hur dessa frågor förstås i aktuell forskning och relaterar till skolans styrdokument. I både skola och samhälle kan frågor som berör yttrandefrihet, klimatförändringar, genus, rasism, migration, populism och religion, men också civil olydnad, artificiell intelligens, mänskliga rättigheter och resursfördelning skapa häftiga reaktioner och ibland konflikter. Oavsett vad vi tycker i dessa laddade frågor är det nödvändigt att vi lär oss bygga våra resonemang på vetenskapligt belagd kunskap och att vi kan skapa ytor där olika åsikter kan diskuteras i skolan. Bokens målgrupp är främst lärare och lärarstudenter inriktade på grundskolans senare år och gymnasiet.

Lärande skola bildningär en grundbok som belyser skolans historia och framväxt i ett internationellt perspektiv, och som även ger en god inblick i det som idag utgör vårt svenska skolsystem.Här finns bland annat kapitel om utbildningens/skolans framväxt i ett historiskt perspektiv, läroplansteori och didaktik, den lärande människan, skoljuridik, kunskapsbedömning i svenskt och internationellt perspektiv, utbildningspolitik, mångkulturalitet, social segregation och genusfrågor.I denna femte utgåva av vår klassiker har tillkommit ett nyskrivet kapitel om skoljuridik och kapitlen om utbildningssociologi, mångkulturalitet, genus och framtidens skola är reviderade. Vi har även tagit hänsyn till den explosiva utveckling som sker inom digitala medier och det hälsotänk som numera finns även i skollagen: dessa aspekter är nu integrerade i ett flertal kapitel.Lärande skola bildningär indelad i fem sektioner:• Skolan formas och blir till• Lärande och undervisning• Utbildning och den kulturella reproduktionen• Utvärdering, bedömning och resultat• Politisk styrning och skolans ledningI denna bläddringsbara folder kan du läsa mer om Lärande, skola, bildning och antologins betydelse för lärarutbildningen och den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK. Du kan även läsa en kort intervju med redaktörerna för boken, där de delar med sig av sin syn på framtiden. Vill du hellre skriva ut foldern hittar du en utskrivbar version här: Lärande, skola, bildning_folder.pdfArbetet har utförts under redaktion av Ulf P. Lundgren, professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet, Roger Säljö, professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och Caroline Liberg, professor emerita i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Övriga författare är verksamma inom lärarutbildningen och närliggande forskningsområden.Sagt om boken:”Det är en viktig bok inom området som erbjuder en god grundkunskap om den svenska skolan och det utbildnings- vetenskapliga fältet. Med sin bredd och djup saknar den motsvarighet inom området.”Marie Leijon, BTJ-häftet nr 19, 2020

Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummetDenna antologi med bidrag från forskare och lärare verksamma i grundskola och på universitet redovisar olika perspektiv på och möjligheter med utomhuspedagogik. Lärande och särskilt upplevelsebaserat lärande, lärmiljöer och villkor för barndom är innehåll som återkommer i flera av bokens kapitel som även behandlar • lärmiljöer för att utveckla det kulturella minnet• utomhuspedagogikens teoretiska bakgrund• villkor för barns naturkontakt i den segregerade staden• staden och dess berättelser• pedagogiska möjligheter i arbetet med grundläggande färdigheter i matematik och svenska • miljö och hälsoaspekter på barns utevistelse • var går gränsen för vad som är utomhus.Boken riktar sig i huvudsak till studenter och verksamma inom utbildningsfältet.

Människan är en flexibel varelse och hon kan lära sig en mängd fysiska och intellektuella färdigheter. En del av det vi kan, snappar vi upp i vardagen i familjen, i kamratkretsen och genom olika fritidsaktiviteter, annat tar vi till oss genom undervisning och systematiskt organiserad utbildning. Ju mer komplext samhället blir, desto längre tid ägnar vi åt utbildning och lärande. Trots lärandets stora betydelse för individ och samhälle, är det svårt att hitta en entydig definition av vad lärande är.Den här boken introducerar olika perspektiv på lärande som är och har varit framträdande i forskning och diskussion om skola och utbildning under de senaste hundra åren. Hur vi uppfattar lärande spelar en avgörande roll för hur undervisning planeras, genomförs och utvärderas. De föreställningar om – eller metaforer för – lärande som vi lever med, blir utgångspunkter för hur läroplaner formuleras, hur nationella prov organiseras, vad vi ser som god pedagogik i klassrum och andra lärmiljöer och vilka förväntningar vi har på barn, unga och numera också vuxna. De perspektiv som presenteras i boken sträcker sig från behaviorism och neurovetenskap till situerade och sociokulturella traditioner.Roger Säljö är professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för det av Vetenskapsrådet finansierade Linnécentret om lärande och medier vid Göteborgs universitet.

Att omvärlden och den kultur en människa lever i har stor betydelse för hennes sätt att lära och utvecklas är de flesta lärare och pedagoger medvetna om. Men hur ser egentligen samspelet mellan lärande och omvärld ut? Och vilken inverkan har traditioner, förväntningar och den kommunikativa miljön på lärandet? Det är frågor av detta slag som Roger Säljö tar upp i Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv, den första boken på svenska som tar upp detta fascinerande ämne. Genom att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv och börja långt tillbaka i mänsklighetens historia då kunskaper och tekniker började utvecklas på allvar, växer så småningom fram en bild av människans möjligheter och begränsningar som är både tankeväckande och samtidigt manar till handling i enlighet med de observationer som presenteras. Vad var goda läs- och skrivfärdigheter för femtio år sedan och vad krävs idag? Hur lär man i samhällen som inte använder skrift eller andra tekniker för att kommunicera? Hur formas vi av språk, teknik och kultur? Vår hjärna har inte blivit större eller mer väloljad under de senaste årtusendena, men det har inte hindrat vår förmåga att utveckla kunskaper och tekniker på ett häpnadsväckande sätt. Lösningen på denna gåta är att vi utvecklar och bevarar en del kunskaper och insikter i huvudet och kroppen, och andra delar förlägger vi i alltmer sofistikerade redskap utanför oss själva. Som en följd av denna rastlösa utveckling ändrar sig hela tiden våra sätt att lära och tänka.Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment. Denna tredje upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den andra upplagan.

Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan.I denna upplaga har vissa förändringar gjorts. Vi har fått en ny skollag som trädde i kraft 2011. Skollagen och dess förarbetens skrivningar om arbete med skolans elevhälsa har infogats. Det har också skett en utveckling vad gäller nya neurovetenskapliga diagnoser. En rad nya sådana har föreslagits under de senaste åren och börjat användas i skolan. Vi har tagit med exempel på detta. I princip förändrar denna utveckling inte den tematik vi belyser om hur skolsvårigheter förstås och bearbetas i skolan. Alla dessa nya diagnoser fullföljer den etablerade traditionen av att förlägga skolproblem inuti de barn som inte platsar.Boken vänder sig till alla som arbetar med elevhälsa i skolan. Många läsare har under åren tagit till sig innehållet i Att platsa i en skola för alla. Denna nya upplaga av boken tar upp det faktum att elevhälsans uppdrag ytterligare har förstärkts i den nya skollagen med dess krav på utredning och dokumentation. Dessutom ska elevhälsan arbeta förebyggande hälsofrämjande. Hur kan skolan arbeta med detta komplexa uppdrag? Många väljer att fördjupa sig tillsammans med kollegor i elevhälsoteamet och i lärarrummet. Till sin hjälp har läsaren samtalsguiden/studiehandledningen längst bak i boken. Författarna ger också en bakgrund och vidgar perspektivet samt föreslår nya verktyg och tankemodeller för detta viktiga arbete. Att platsa i en skola för alla har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.

En av de stora utmaningarna för hälso- och sjukvården idag är att möta människor som måste lära sig leva med sjukdom. Alltså blir det en av personalens viktigaste uppgifter inom vården att hjälpa patienten hantera sin sjukdom på bästa sätt, men för att uppnå detta räcker det inte med att ge information till patienterna. Det är heller ingen tillräcklig förklaring att patienterna är dåligt följsamma, om de inte följer råden eller ordinationerna. I boken framförs ett annat perspektiv på den så kallade följsamhetsproblematiken. Den gemensamma utgångspunkten för de olika kapitlen är att se mötet mellan vårdpersonal och patient som en situation för lärande. Om vården ses som en plats där hälsoproblem ska lösas, där människor ska lära sig hantera sina sjukdomar och skador samt förhindra att det uppkommer nya problem med hälsan, behövs, förutom olika ämnes- och professionskunskaper, även kunskaper om hur människan lär. Samtliga författare till boken har en ämnestillhörighet inom pedagogiken och är förtrogna med pedagogisk forskning inom samhällets olika hälso- och sjukvårdsinstanser. Flera av författarna har dessutom en vårdprofession. I boken används olika pedagogiska teorier för att belysa och analysera de lärande möten som ständigt uppstår i vården.

Mennesket er et nysgjerrig og lærenemt vesen med en fantastisk evne til å utvikle kunnskaper. Men hvordan lærer vi? Tradisjonelt sett har det kun vært to perspektiver på læring. Det ene ser mennesket som et tomt kar som fylles med kunnskap utenifra. Det andre ser menneskets læring som noe som bestemmes av indre, medfødte forutsetninger.I denne boka gir Roger Säljö oss et tredje, sosiokulturelt, perspektiv på læring. Han tegner et spennende bilde av det lærende mennesket som i dynamisk samspill med omgivelsene utvikler kunnskaper. Vår evne til å bygge og bevare viten har vi fordi vi utvikler redskaper som bærer kunnskapene og erfaringene videre. Slike verktøy er ikke bare tekniske oppfinnelser som forandrer verden rent fysisk, men like mye symbolske og kognitive redskaper som språk, bilder, skrift og lover. Utviklingen av kulturelle redskaper gjør at vår måte å arbeide, kommunisere og leve på endres. Som en følge av dette igjen endres vår måte å lære og tolke verden.