Roland Lysell

Minnen är vittnesmål från det förflutna och grundstenar för nuet. August Strindberg använde sitt liv som källa för sitt kreativa skapande. Det är ofta svårt att skilja hans liv från hans fiktion. På liknande sätt formas vår förståelse av Strindbergs verk mot bakgrund av våra egna liv. Den tjugoandra internationella Strindbergskonferensen hölls i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 2023. Tjugo bidrag från konferensen har samlats i denna volym. Några av de frågor som behandlas är historiska influenser i Strindbergs dramatik, minne och melankoli, minne och glömska, faderskap samt Strindbergs betydelse utanför Sverige. Åter visar sig hans liv och verk vara en nästan outtömlig källa för nya perspektiv på författarskapet. * * * The 22nd International Strindberg Conference took place in Stockholm at Kungl. Vitterhetsakademien from 31 May to 1 June 2023, centred around the theme “Strindberg and Memory” (Strindberg och minne). More than 40 scholars and translators hailing from various European countries (France, Germany, Greece, Italy, Lithuania, Poland, Romania, Russia, Spain, Sweden, Switzerland ), as well as from the USA, participated in the event. Over two intense conference days, 28 papers were presented, of which 20 are included in this volume. The topics covered in the presentations varied, ranging from the analysis of different themes in Strindberg’s work to the significance of translations. Scholars shared their experiences of working with Strindberg’s plays and explored his influence on other authors. Yet again, Strindberg’s work proved to be a remarkable source of inspiration for discussions and reflections encompassing both present and past ideas and concepts.

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823 År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius. Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck. Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer. Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.

"Även å den ödsligaste och osundaste sidan av Campagna di Roma, den åt Ostia till, [...] är luften så klar, att den i de skarpaste drag visar de fjärmaste föremål. De förtrollande konturerna och perspektiven det veka smältande fjärran det harmoniskt rödaktiga i luften, som utbreder sig över alla föremål vid solens upp- och nedgång..." (Per Daniel Amadeus Atterbom minns sin resa till Italien 1817--19)Konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter i norra Europa har längtat till Italien åtminstone från Goethe och framåt. Denna essäsamling ger ett brett perspektiv på den nordeuropeiska Italienbilden från sent 1700-tal till mitten av 1900-talet. Vi får följa såväl Goethe som H.C. Andersen och Georg Brandes på deras italienska resor, uppleva poeten John Keats sista dagar, se arbeten av målarna Gustaf Söderberg, Gustaf Wilhelm Palm, Carl August Ehrensvärd och Louis Masreliez, delta i salonger med aktrisen Emilie Högqvist, studera Colosseum genom arkitekten Gustaf af Sillén, höra romerska visor av Evert Taube och leva oss in i Percy Bysshe Shelleys dramatik, ta del av Selma Lagerlöfs förundran och August Strindbergs frustration. Sammantaget visar Luften så klar att den nordeuropeiska traditionen av Italienskildringar inte är så ensidigt romantiserande som historien vill göra gällande, utan i själva verket rymmer en stor komplexitet. Författarna är konst-, teater- och litteraturvetare verksamma i Sverige och Danmark.

En plats i tiden är fjärde volymen i Marcel Proust-sällskapets skriftserie som samlar texter och föredrag om Marcel Proust framförda för sällskapets medlemmar. Volymen innehåller bidrag av Stefan Eklund, Olle Svenning, Hans-Roland Johnsson, Owe Wikström, Kaj Falkman, Patrik Steorn, Roland Lysell, Kaj Schueler och Sverker Sörlin. I samband med utgivningen av En plats i tiden den 14 november 2013 uppmärksammar Marcel Proust-sällskapet att det är 100 år sedan första delen i På spaning efter den tid som flytt publicerades.

Sedan Freud startade sina seminarier i början av 1900-talet har psykoanalytisk teori haft en dynamisk utveckling, och idag utgör den ett vittförgrenat och dynamiskt fält.Professor Sven Åke Heed, tidigare verksam vid Institutionen för musik- och teatervetenskap, är en företrädare för denna inriktning och en mycket viktig inspiratör, inte minst i egenskap som handledare för doktorander. Som en bekräftelse på detta och som ett tack till Sven Åke Heed, hölls ett symposium under hösten 2008. Medverkande vid symposiet var personer verksamma vid institutionen, samt gästföreläsare som på olika sätt har anknytning till detta forskningsfält. Den inre scenen har sin utgångspunkt i föreläsningarna vid symposiet. Men syftet med denna bok är inte bara att ge exempel på forskning som har inspirerats av Sven Åke, utan också att den ska fungera i undervisning på såväl grundnivå som på mer avancerade kurser. Den ska väcka nyfikenhet och inspirera till fortsatta kreativa och angelägna forskningsinriktningar. Bättre kan inte ett arv inom vetenskapen förvaltas!

This volume is a contribution to the knowledge of Ibsen?s importance as a playwright today. It contains most of the papers that were presented during the symposium "Ibsen in the Theatre" which took place on 13-15 October, 2005 at Stockholm university. To the academic papers have been added the visions of two of the most important Ibsen directors in contemporary Scandinavian theatre: Hilda Hellwig and Terje Mærli.