Sara Kristoffersson

Akt Förlag grundades 2022, vars första utgivningen var en adventskalender i bokformat för vuxna. Nu följer förlaget upp sin utsålda succé och ger ut en ny Adventskalender konst & litteratur, den här gången är temat tradition. 24 samtida och etablerade forskare, författare, konstnärer, musiker, poeter och skådespelare har alla bidragit med varsin text och eller konstverk på nämnda tema, som de tolkat fritt. Varje dag, 1–24 december, öppnas dagens lucka genom att sprätta upp boksidans framkant.Medverkande: Susanna Alakoski, Marit Bergman, Helene Billgren, Ingrid Carlberg, Aris Fioretos, Jens Fänge, Sara Gordan, Line Gordon, Carl Hammoud, Moa Herngren, Kati Knox, Sara Kristoffersson, Ann-Helén Laestadius, Stefan Lindberg, Bosse Lindquist, Marie Lundquist, Khashayar Naderehvandi, Andreas T. Olsson, Ingela Olsson, Victor Galaz Rodriguez, Ann-Sofi Sidén, Jerker Virdborg och Liselotte Watkins.

Åren 1968 1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades. Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser. Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

Vintern 2021 blåser det upp till storm på Konstfack i Stockholm. Plötsligt blir en gammal industrihall som i åratal tjänat som utställningssal på den prestigefulla högskolan en nationell debattfråga. Det verkar kanske internt och småttigt, för på ett plan handlar allt om ett namn. Om ett ord och en färg. Men under ytan synliggör bråket om Vita havet viktiga frågor om identitetspolitik, värdegrunder och vad som händer när våra myndigheter och deras anställda allt oftare behöver förhålla sig till aktivism. När studentkollektivet Brown Island väcker frågan om att döpa om utställningssalen Vita havet eftersom namnet uppfattas som kränkande går en av skolans professorer ut i en debattartikel och ifrågasätter det rimliga i att se namnet som ett uttryck för rasistiska strukturer. Hennes artikel leder till en namninsamling bland skolans lärare och snart är det uppenbart för Sara Kristoffersson att hon står helt ensam mitt i turbulensen utan att riktigt förstå varför. En mot fyrtiofyra. Vad hände med sakargument, förnuft och kunskap? Är det rimligt att vi låter känslor, upplevelser och inte sällan politiska uppfattningar styra inte bara namn på undervisningsrum, utan i förlängningen alltmer av hur våra myndigheter och institutioner arbetar? Hela havet stormar är Sara Kristofferssons egen berättelse om Vita havet-debatten. Det är en naken fallstudie inifrån en myndighet, som ställer frågor av principiell vikt för oss alla. Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter.

Laurinska, det palatsliknande huset med torn på Mariabergets kant, är ett signum i Stockholms horisont. Bakom den pampiga fasaden ryms generationer av kända och okända liv. I boken blir huset ett mikrokosmos – en spegel av 130 år av social och kulturell förändring i en stad där människor och tid ständigt rör sig.

I början av 1970-talet började en grupp konstnärer arbeta med textiltryck på Konstnärernas Kollektivverkstad i Stockholm, de flesta med bakgrund från Konstfack. Så bildas 1973 Textilgruppen med en rad kända namn, 44 medlemmar bestående av 41 tjejer och tre killar. Här berättas gruppens händelserika historia – om medlemmarna, utställningarna, uppdragen, arbetet med att höja textilkonstens status etc. Så här skriver Sara Kristoffersson, journalist och professor, bl.a. i sitt förord: »Boken om Textilgruppen – som haft totalt 87 medlemmar – berättar om hur ett gäng konstnärer gick samman för att förändra och påverka. Det handlar om tillkomst och verksamhet, gemenskap och solidaritet, men också om oro och konflikter i gruppen. Längs vägen fördes en kamp för att höja materialets värde och gruppen banade väg för kommande generationer. Det är kort sagt ett stycke svensk textilhistoria.« Om författarna Medverkande: Sara Kristoffersson, Annette Fahlsten, Louise Waldén, Hedvig Hedqvist, Gunilla Lundahl, Kerstin Wickman – alla med stor fackkunskap.

"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset. Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-PostenVart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset. Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

Gemla Fabrikers i småländska Diö är Sveriges äldsta möbelfabrik och har upplevt det mesta av den svenska möbelindustrins utveckling, framväxt och fortlevnad. I boken Konsten att tämja trä: Gemla och den svenska möbelindustrin skildras, initierat och kärleksfullt, människorna och livet på bruksorten, det gedigna hantverket att böja massivt trä med ånga, företagandet samt produkterna och deras formgivare, från mitten av 1800-talet till våra dagar. Det är en historia präglad av ödesdigra bränder, konkurser och en allt hårdare internationell konkurrens men också av passionen för hantverket, traditionen och det lokala. Här finns bland annat historien om böjträteknikens ursprung av Kerstin Wickman, essäer om design- och kulturhistoria av Sara Kristoffersson och nedslag i svensk industrihistoria av Anders Houltz. Det är också berättelsen om bruksorten Diö, där människorna, hantverket och platsen porträtteras av Petter Eklund.

Sara Kristoffersson’s compelling study provides the first sustained critical history of IKEA. Kristoffersson argues that the company’s commercial success has been founded on a neat alignment of the brand with a particular image of Swedish national identity – one that is bound up with ideas of social democracy and egalitarianism - and its material expression in a pared-down, functional design aesthetic. Employing slogans such as “Design for everyone” and “Democratic design”, IKEA signals a rejection of the stuffy, the ‘chintzy’, and the traditional in both design practices and social structures.Drawing on original research in the IKEA company archive and interviews with IKEA personnel, Design by IKEA traces IKEA’s symbolic connection to Sweden, through its design output and its promotional materials, to examine how the company both promoted and profited from the concept of Scandinavian Design.

This dissertation deals with the Italian design group, Memphis, and the Italian Anti-Design Movement. Both of these have problematized, though in different ways, norms of good design as well as the concept of design as such.