Shirin Ahlbäck Öberg

Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, om styrning och kontroll av för­valtningen, och hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna?Politik som organisation är en uppskattad lärobok som nu ges ut i en sjunde omarbetad upplaga. I denna upplaga har bland annat ett kapitel om etik i offentlig förvaltning tillkommit. Boken, som ger en problemorienterad översikt över ett antal områden inom den statsvetenskapliga analysen av den offentliga förvaltningen, är tänkt som en introduktion i ämnet.Sjunde upplagan

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen?Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar.I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen.Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus för två hundra år sen har forskning och vetenskap gjort bevisligen världen bättre. Kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet har utgjort nyckel till denna exempellösa framgång. Akademins framgång har dock inte vilat på en demokratisk-politisk logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där forskarna i sitt sökande har drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort. Men i dagens projektsamhälle med sina krav på en kortsiktig resultatleverans framstår akademins sätt att fungera som provocerande. Hur kunde det bli så och vad gör vi åt det? I denna bok söker ett antal engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän svar på dessa frågor. De är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen, denna utveckling får inte fortsätta! Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle. Vi måste försvara de värden som akademin står på sedan lång tid tillbaka - inte för att de är traditionella, utan för att de är de modernaste vi har.