Solveig Jülich

Bussarnas speciella form av mediematerialitet - deras "budskap" för att tala med McLuhan - blev tidigt en av utgångspunkterna för författarnas diskussion. Är bussarnas jämförelsevis anspråkslöst vardagliga kostymering en förklaring till att dessa till skillnad mot bilar och tåg har lämnat så få avtryck i tidigare historisk forskning? Hur kan vi kombinera perspektiv från aktuella forskningsområden för att skapa ny kunskap om bussarnas förmåga att i både konkret och symbolisk mening omskapa och sammanföra åtskilda tider och platser? Hur kan vi tänka med bussar för att analysera det mobilas och materiellas betydelse i skapandet och omvandlandet av den västerländska modernitetens berättelser om framsteg och civilisation? Dessa och många andra frågor väcktes under författarnas samtal om missionsrörelsens utställningsbussar, Mjölkpropagandans reklambussar, livsmedelshandelns rullande butiker på den svenska landsbygden, skärmbildsundersökningens röntgenbussar, blodbussar i Sverige och Finland, norska skolresor till Auschwitz, sightseeingbussar i Beatles Liverpool och turistresor i skuggan av Shanghais futuristiska skyskrapor.

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker framtid.

Tornbladinstitutet, internationellt uppmärksammat vid invigningen 1934 men numera ett anonymt tegelhus i Lund, öppnar dörren till en bortkastad historia. I källarrummen förvarades länge hundratals döda foster från människor och djur konserverade på burk eller skivade i mikroskopiska snitt. Hur kom samlingen till och vilka var de kvinnor som bidrog med foster till embryologernas forskning? Vad finns kvar av "preparaten" i dag? Hur förvaltas den här sortens medicinsk-historiska material? Embrylogiska rum är både en fotokonstnärlig dokumentation av en unik miljö och en idéhistorisk analys av en epok med en syn på kroppar och biologi som nu känns mycket avlägsen. Malin Thomas Nilsson är konstnär, fotograf och formgivare med Malmö som bas, utbildad vid Konsthögskolan i Malmö och Valand i Göteborg. Genom fotografi och broderi har hon i flera konstnärliga projekt utforskat hur människokroppen framställts inom medicinen. Solveig Jülich är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon var en av redaktörerna för den stora historiken om Kungl. Vetenskapsakademien, Kunskap i rörelse, som utkom på Makadam 2018.Ur Alexandra Borgs recension i SvD 5 februari 2023: "Boken, en tung foliant, är exceptionell, en särdeles lyckad sam­produktion där foto­grafen Malin Thomas Nilsson och idéhistorikern Solveig Jülich tillsammans gräver fram och dokumenterar i text så väl som i bild ett kulturarv i förskingringen. [...] Arbetet med boken har pågått i nära ett decennium. Det märks, på flera sätt. Framför allt i den gedigna grund­forskningen, i den omfattande, välskrivna essän samt i fram­ställningens smarta disposition och finurliga detaljer."

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier; press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-ROM som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.

Boken Lina Selander. Echo. The montage, the fossil, the sarcophagus, the x-ray, the cloud, the sound, the feral animal, the shadow, the room, and ”Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut” tar sin utgångspunkt i Selanders verk ”Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut” (2011). Men mindre en monografi om ett verk är Echo en bok som arbetar om och förlänger de motiv som den film- och fotografibaserade installationen tar som sina utgångspunkter. I nio texter och ett omfattande bildmaterial tematiseras centrala former i ”Lenin’s Lamp…”: montage, fossiler, sarkofagen, strålning, moln… ”Lenin’s Lamp…” utgör en generator förEcho, en bok som uppehåller sig i rymden mellan essä och film, dokumentation och reflektion. Echo, som är Lina Selanders andra bok på OEI editör, innehåller texter av Magnus Bremmer, Vendela Fredricson, Cecilia Grönberg, Magnus Haglund, Helena Holmberg, Solveig Jülich, Trond Lundemo, Frans Josef Petersson och Kim West och är formgiven av Plaquette. Selanders bok Around the Cave of the Double Tombs utkom 2010 på OEI editör.