Soren Kierkegaard

Die Tagebücher Kierkegaards sind eines der bemerkenswertesten Dokumente der Weltliteratur. Einer der geistvollsten und ideenreichsten, aber auch tiefsinnigsten Schriftsteller Europas, bedeutend als Dichter, als Philosoph und als religiöser Denker, hat in den 20 Jahren seines geistig aktiven Lebens - er wurde nur 42 Jahre alt - fast ständig, mit nur wenigen Unterbrechungen, das, was ihn bewegte und beschäftigte, Tagebüchern anvertraut. Aus einer Sammlung geistreicher und tiefschürfender Einfälle und eindrucksvoll geschilderter Beobachtungen entwickeln sich diese durch zwei seelische Katastrophen zu einem "ständigen Kommentar" seines inneren Erlebens, und wir erhalten so von diesem so unglaublich produktiven und reflektierten Denker einen die Wendungen seines Denkens und Empfindens verarbeitenden Einblick in seine innere Geschichte; die äußeren Tatsachen des Lebens spiegeln sich darin allerdings fast immer in einer durch intensive Reflexion verwandelten Gestalt. - Hayo Gerdes gibt uns dieses Dokument in einer Auswahl, die - zusammen mit den schon den "Gesammelten Werken" beigegebenen Auszügen - alles erfaßt, was für das Verständnis von Leben und Werk Kierkegaards wichtig sein könnte oder aber in sich bedeutungsvoll ist; eine derart umfassende Auswahl gibt es bisher sonst in keiner der großen europäischen Sprachen. In der Einleitung zum ersten Band erhalten wir eine sehr wertvolle Einführung in die Eigenart dieser Tagebücher, mit wichtigen Beobachtungen darüber, wie darin die eigenen Erlebnisse Kierkegaards verarbeitet und verwandelt werden, und daraus sich ergebenden Hinweisen auf Gefahren der Fehlinterpretation. Diese Einleitung sowie die den einzelnen Abschnitten beigegebenen Erläuterungen geben dem Leser alle die Hilfen, die zum Verständnis wie zur wissenschaftlich verantwortlichen Benutzung der Tagebücher erforderlich sind. - Der erste Band umfaßt mit den Jahren von 1835 bis 1844 die Zeit, in der Kierkegaard durch innere Katastrophen auf den Weg des eigenwilligen religiösen Denkers und Mahners geführt wurde, den er dann als seine Lebensaufgabe erkannte: zuerst die Zeit des jugendlichen Protestes gegen das strenge, bedrückende Christentum des Vaters, mit einer Protesthandlung im Jahre 1836, deren Schmerz er nie ganz verwunden hat, dann im Jahre 1838 das beseligende Erlebnis der Bekehrung und die Versöhnung mit dem Vater, schließlich 1840/41 die Verlobung mit Regine Olsen und deren Zerbrechen, ein aufwühlendes Geschehen, durch das der erste große Schub genialer dichterischer und religiöser Schriften ausgelöst wurde. - Copyright (c) 2004 by Grevenberg Verlag Dr. Ruff & Co. OHG, Simmerath

"Enten-Eller. Et Livs-Fragment udgivet af Victor Eremita" utkom d. 20 februari 1843 och blev SKs genombrott som författare. Boken är också SKs mest omfattande verk. Bara brottstycken av verket har tidigare varit översatta till svenska. Boken är ingående kommenterad. Innehåll: Första delen, innehållande A:s dokument Förord 1. Diapsalmata 2. De omedelbara erotiska stadierna eller det musikalis

"Enten-Eller. Et Livs-Fragment udgivet af Victor Eremita" utkom d. 20 februari 1843 och blev SKs genombrott som författare. Boken är också SKs mest omfattande verk. Bara brottstycken av verket har tidigare varit översatta till svenska. Boken är ingående kommenterad.

While ostensibly commenting on the work of a contemporary novelist, Kierkegaard used this review as a critique of his society and age. The influence of this short piece has been far-reaching. The apocalyptic final sections are the source for central notions in Heidegger's Being and Time. Later readers have seized on the essay as a prophetic analysis of our own time. Its concepts have been drawn into current debates on identity, addiction, and social conformity.

Translated from the Danish by Walter Lowrie, David Swenson, and Alexander Dru The Danish philosopher Kierkegaard is one of the master thinkers of the modern age, a defining influence on existentialism and on twentieth-century theology, and this brilliantly tailored selection from his vast and varied writings--made by the great English poet W.H Auden--is a perfect introduction to his work. Auden's inspired and incisive response to a thinker who had done much to shape his own beliefs is a fundamental reading of an author whose spirit remains as radical as ever more than 150 years after he wrote.

"Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift til de philosophiske Smuler. Mimisk-pathetisk-dialektisk Sammenskrift, Existentielt Indlæg af Johannes Climacus, udgiven af S. Kierkegaard" utkom d. 28 februari 1846 och var ursprungligen tänkt som den avslutande efterskriften till Filosofiska smulor men också som avslutning på Sören Kierkegaards eget författarskap. Efterskriften är ett huvudverk i det religionsfilosofiska tänkandets historia, och det står i centrum av Sören Kierkegaards författarskap. Verkets huvudtema är i korthet detta: hur kommer den oändligt intresserade, enskilda, existerande människan i ett förhållande till kristendomens budskap, och vilka följder har detta förhållande för människan? I verkets första del (band 1, s. 1-60) visas att dessa frågor inte kan lösas med hjälp av filosofin eller den historiska forskningen, medan det i den långt större andra delen (resten av band 1 och band 2, s. 1-312) visas hur människans förhållande till kristendomen är en ständig strävan i den jordiska existensen, som människan inte kan undfly, bara förhålla sig till på olika sätt som till en uppgift som bara har en enda riktig lösning. De rika tankeutvecklingarna i Efterskriften fortgår under en ständigt pågående uppgörelse med den äldre religionsfilosofiska traditionen, särskilt som den på Kierkegaards tid kom till uttryck i det hegelska, spekulativa tänkandet, en uppgörelse företagen med genial tankekraft, framförd med en djupsinnig humor som tvärt avlöses av ett skakande patos när problemen visar sig i djupaste allvar och kräver att den enskilda människan själv tar ställning till dem.

"Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift til de philosophiske Smuler. Mimisk-pathetisk-dialektisk Sammenskrift, Existentielt Indlæg af Johannes Climacus, udgiven af S. Kierkegaard" utkom d. 28 februari 1846 och var ursprungligen tänkt som den avslutande efterskriften till Filosofiska smulor men också som avslutning på Sören Kierkegaards eget författarskap. Efterskriften är ett huvudverk i det religionsfilosofiska tänkandets historia, och det står i centrum av Sören Kierkegaards författarskap. Verkets huvudtema är i korthet detta: hur kommer den oändligt intresserade, enskilda, existerande människan i ett förhållande till kristendomens budskap, och vilka följder har detta förhållande för människan? I verkets första del (band 1, s. 1-60) visas att dessa frågor inte kan lösas med hjälp av filosofin eller den historiska forskningen, medan det i den långt större andra delen (resten av band 1 och band 2, s. 1-312) visas hur människans förhållande till kristendomen är en ständig strävan i den jordiska existensen, som människan inte kan undfly, bara förhålla sig till på olika sätt som till en uppgift som bara har en enda riktig lösning. De rika tankeutvecklingarna i Efterskriften fortgår under en ständigt pågående uppgörelse med den äldre religionsfilosofiska traditionen, särskilt som den på Kierkegaards tid kom till uttryck i det hegelska, spekulativa tänkandet, en uppgörelse företagen med genial tankekraft, framförd med en djupsinnig humor som tvärt avlöses av ett skakande patos när problemen visar sig i djupaste allvar och kräver att den enskilda människan själv tar ställning till dem.

"Philosophiske Smuler eller En Smule Philosophi Af Johannes Climacus, udgivet af S. Kierkegaard" utkom d. 13 juni 1844. Filosofiska smulor är en liten bok. Den kan läsas på en kväll, men är trots detta en bok som ställer krav på läsaren. Klar och koncis till formen är boken fylld till brädden med med filosofiskt innehåll. Sören Kierkegaard väcker här den ena fundamentala filosofiska frågan efter den andra och kommer med sina lösningar, vilka ständigt vidgar läsarens perspektiv. Bokens huvudtema är förhållandet mellan filosofisk idealism och kristendom. Utgångspunkten tas i den platonska uppfattningen om hur människan skall ställa sig för att komma i rätt förhållande till den högsta sanningen. Gentemot denna uppfattning ställs i experimentell form den kristna uppfattningen, varefter konsekvenserna av denna uppfattning utvecklas och det klarläggs att förhållandet mellan filosofisk idealism och kristendom är ett totalt motsatsförhållande. Genom att klarlägga det principiella förhållandet tar Sören Kierkegaard ställning till det problem som Lessing först formulerade, om förhållandet mellan uppenbarelse och historia, och till det problem som särskilt hade blivit aktuellt genom Hegels inflytande, nämligen förhållandet mellan uppenbarelse och förnuft. Niels Thulstrup redogör i sin introduktion för de historiska förutsättningarna för bokens tillkomst, dess komposition och tankegång, pseudonymitetsproblemet och frågan om förhållandet till idealismen, och i korthet berättas om hur boken mottogs, dess senare betydelse m.m. Boken är även försedd med en kommentardel till hjälp för läsaren. Filosofiska smulor hör till Sören Kierkegaards viktigaste verk. Boken pekar fram mot Avslutande ovetenskaplig efterskrift, som har detta verk som sin utgångspunkt. Denna utgåva av Filosofiska smulor är den första fullständiga svenska utgåvan av detta verk.

Soren Kierkegaard's influence has been felt in many areas of human thought from theology to psychology. Nearly 100 of his prayers are gathered here, illuminating his own life of prayer and speaking to the concerns of Christians today. The second part of the volume is a reinterpret ation of the life and thought of Kierkegaard. Long regarded as primarily a poet or a philosopher, Kierkegaard is revealed as a fundamentally religious thinker whose central problem was that of becoming a Christian and realizing personal existence.

"Gjentagelsen. Et Forsøg i den experimenterende Psychologi af Constantin Constantius" utkom i oktober 1843, samtidigt med Fruktan och bävan, och är i likhet med denna intimt förknippad med förlovningshistorien med Regine Olsen. Boken är en skildring av en kärlekshistoria mellan den unge hjälten, i vars drag man lätt igenkänner Sören Kierkegaard själv, och en ung flicka. Historien återberättas av förnuftsmänniskan Constantin Constantius, och den egentliga konflikten i boken utspelar sig mellan dennes obevekliga förnuftighet och hjältens fasthållande, trots allt förnuft, vid möjligheten av en upprepning, en upprepning som ska göra det möjligt för honom att återfå sin älskade. Det är hos Bibelns Job bokens hjälte finner den förebild för upprepningen han behöver. Job, som har mage att säga: om min sorg och mina lidanden lades på en våg så skulle de väga tyngre än all sanden i havet; Job, som mist förståndet av fasorna som drabbat honom, men som ändå inte drar sig för att "gå till rätta med Gud". Precis som hjälten själv hade Job "fallit ut ur det gemensamma", för att tala med Kierkegaard, men Jobs storhet består i att han för kampen ända till trons slut, varefter upprepningen inträder och han får allt tillbaka i dubbelt mått. Och precis som hjälten har sin motståndare i Constantin Constantius förnuftsetik och moral, så måste också Job ta upp kampen mot "vännernas" alla goda råd och uppmaningar att resignera. "Upprepningen är den nya filosofins viktigaste tema", skriver Kierkegaard. I denna bok formuleras problemet om upprepningen i filosofisk och teologisk kontext, men avbildad på Kierkegaards egen livshistoria, vilket gör boken lika roande som djuplodande. Denna utgåva av boken är den första fullständiga svenska översättningen.

"Frygt og Bæven. Dialektisk Lyrik af Johannes de Silentio" utkom den 16 oktober 1843, två månader efter Antingen-eller. Om Fruktan och bävan skrev Sören Kierkegaard själv så här i sin dagbok 1849, sex år efter bokens tillkomst: "Man börjar nästa rysa av det mörka patos som går genom denna bok aldrig var boken så allvarlig som den gången och ändå var mystifikationen just den att Fruktan och bävan reproducerade mitt eget liv." Bokens tema är den absurda tron, och dess hjälte är Abraham i Gamla Testamentet. Suspensionen av det etiska, mot bakgrund av Abrahams fruktansvärda offerhandling; kritiken av den hegelianska spekulationen och rationalismen; Kierkegaards egen förlovningshistoria - dessa är några av de teman som i boken vävs samman till en fascinerande uppgörelse med samtidens syn på religionen. Fruktan och bävan är en hörnsten för förståelsen av Kierkegaard som religiös tänkare. Att boken samtidigt är skriven med humor och språklig ekvilibristik så att läsningen blir något av en litterär lustupplevelse, gör förstås inte saken sämre.

Two works in one volume. Introduction by George Steiner; Translation by Walter Lowrie

Now recognized as one of the nineteenth century's leading psychologists and philosophers. Kierkegaard was among other things the harbinger of exisentialisim. In FEAR AND TREMBLING he explores the psychology of religion, addressing the question 'What is Faith?' in terms of the emotional and psychological relationship between the individual and God. But this difficult question is addressed in the most vivid terms, as Kierkegaard explores different ways of interpreting the ancient story of Abraham and Isaac to make his point.

Here is an engaging alternative to the more solemn introductions to Sren Kierkegaard that are currently available: The Laughter Is on My Side entices us into Kierkegaard's way of looking at the world. Skillfully clearing a path to the heart of Kierkegaard's writings for those who may be unfamiliar with the great Danish thinker, Roger Poole and Henrik Stangerup rearrange some of his most pleasurable and most readable passages to form an entertaining "text-narrative"--not a selection in the ordinary sense but an innovative presentation that tells a new story. The book replaces the inaccessible Kierkegaard of philosophical legend with an ironic, witty, shrewdly observant writer, writing for the amusement of writing, and not for the grimmer satisfactions of instructing or upbraiding. Above all, the Kierkegaard revealed by Poole and Stangerup becomes, in the deepest sense, our contemporary. Taking its title from the young Kierkegaard's nickname, "The Fork," the first section of the work is full of urbane and erotic materials and has much to say about his famous broken engagement to Regine Olsen. A section called "Women" will be of special interest to feminists, particularly the three discourses from the Symposium section of Stages on Life's Way. "The Midnight Hour" presents Kierkegaard's most anguished and existential passages: "Do you not know there comes a midnight hour when everyone has to throw off his mask? Do you think you can slip away a little before midnight in order to avoid this?" Lastly, "1848 : 1984" presents Kierkegaard as an incisive and relevant political thinker in a way that has never been attempted before.