Staffan Selander

Skrivelyst ikke er forbeholdt danskfaget, men ses som en ressource og kompetence til læring i og om alle fag og fagfelter. Denne bog præciserer pædagogiske principper til udvikling af skriftsproglige kompetencer på tværs af fagene, for hvordan tilrettelægges en skriveundervisning, så skribenten både støttes i sin lærings- og skriveproces og samtidig bevarer ejerskabet til sin tekst og interagerer i en faglig og social kontekst. Stilladserede skrive - og læreprocesser er derfor et centralt element i bogen, og der gives eksempler på og forskningsbaserede argumenter for, hvorfor det fx ikke er snyd – men et pædagogisk must – at undervise i alle skriveprocessens faser ved at bruge fx modeltekster. Der gives eksempler til pædagogisk praksis inden for de fleste fag i grundskolen og til forskellige klassetrin, da hvert fag – eller faggruppe – har sine specifikke karakteristika, som også må medtænkes i lærings- og skriveprocesserne.Antologiens målgruppe er lærerstuderende, lærere, læsevejledere, læsekonsulenter og alle andre, der professionelt beskæftiger sig med skriftsprog. Bogen er relevant såvel i tilrettelæggelsen og evalueringen af almenundervisningen som i specialpædagogiske tilbud. Antologien kan ses i forlængelse af antologierne Skrivelyst og læring (2011), Skrivelyst i et specialpædagogisk perspektiv (2012) og Skrivelyst i børnehaven (2012), Dansk Psykologisk Forlag.

Under de nära hundra år som nya generationer av lärarinnor (och efter 1958 även manliga lärare) kom att utbildas vid Falu folkskoleseminarium, omvandlades det svenska samhället i grunden. I denna antologi skildrar tio forskare hur synen på kunskap, undervisning och lärarskap tog form och förändrades i lärarutbildningarna i Falun mellan 1875 och 1970. Här finns berättelsen om underordning och disciplinering, men fram träder även starka gestalter som Valborg Olander och Anna Sörensen – lärarutbildare och rösträttsförespråkare – vilka medvetet försökte rusta en ny generation seminarister till självständiga och bildade lärarinnor. I boken möts didaktiska perspektiv på byggnader, pedagogiska rum och skolträdgårdar. Här riktas även blicken på de blivande lärarinnornas egna texter. Den avslutande delen fokuserar på efterkrigstidens seminarier och frågan om vilka spår av seminariekulturens kunskapssyn som ännu lever kvar i dagens utbildningslandskap. Denna bok bidrar med nya perspektiv på lärarutbildningens historia, och väcker frågor om lärarprofessionens villkor i vår egen tid – och i framtiden.

För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet. Varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne eller en text i ett nytt medium måste man på sätt och vis lära sig att läsa på nytt. Olika uttrycksformer, som bilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställer speciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter.I den här boken visar författarna hur man som lärare kan arbeta didaktiskt med texter för att ge elever stöd i att utveckla sina ämneskunskaper och förmågor att använda texter. Författarna visar också° hur man kan arbeta med elevernas eget textskapande och med bedömning av multimodala elevtexter.I bokens fo¨rsta del resonerar fo¨rfattarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap pa° olika vis. Utifra°n en modell fo¨r textanalys visar de hur man kan granska multimodala texter. I bokens andra del görs ett antal na¨rla¨sningar av texter i olika a¨mnen och i olika medier. Denna del kan ses som en resursbank fo¨r analys och planering av didaktiskt arbete med multimodala texter.I denna uppdaterade och omarbetade upplaga av Se texten! finns även ett nytt avsnitt om läromedelskunskap.Kristina Danielsson är professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet.

Drawing on extensive research over more than two decades, this book focuses on toys and games as resources for play. It analyses their functionalities as well as their symbolic meaning potentials, exemplifying how they are used in different contexts, such as home and preschool, and how these uses are regulated by parental, pedagogic and marketing discourses.Building on the work of semioticians such as Barthes, Baudrillard and Krampen, as well as on the social semiotics of Halliday, Hodge, Kress, and others, the book introduces a framework for the multimodal semiotic analysis of physical objects, and the ways in which they are digitally translated into words, images and sounds. It also introduces a multimodal framework with a focus on designs for and in learning. It then applies these frameworks to a range of toys and games for young children including teddy bears, dolls, construction toys, war toys and digital games. Throughout it shows how the toy and games industry contributes to changing the nature of childhood and the way children learn about the world.Accessibly written, the book will not only be relevant to students and scholars of multimodality and semiotics, but also to early childhood educators and parents of young children.

Kommunikation och information är idag digital, global och multi­modal, detta påverkar skola och lärande. I denna bok presenteras ett perspektiv som gör det möjligt att förflytta blicken och se lärande på ett delvis nytt sätt. Design för lärande bidrar till en djupare förståelse för de utmaningar som skola och utbildning står inför idag.Utifrån ett teoretiskt, multimodalt och designorienterat perspektiv ger boken flera olika exempel på kunskapsrepresentationen, lärresurser och lärande i olika icke-formella, semi-formella och formella lärmiljöer – med blicken riktad mot framtida lärmiljöer och nya kompetenser för ett hållbart samhälle. Design för lärande vänder sig till lärarstuderande, lärarutbildare och lärare i fortbildning, men också till lärare och forskare i didaktik, pedagogik, kommunikationsvetenskap och socialsemiotik.

Den här boken är resultatet av ett möte mellan en prisbelönad lärare och en utvecklingsorienterad forskare. Här diskuteras hur ett teoribaserat utvecklingsarbete kan leda till ett nytt didaktiskt tänkande – från klassrummet och samarbete inom kommunen till internationella projekt.Författarna ger flera konkreta exempel på hur man kan arbeta med undervisning och lärande för hållbar utveckling, med fokus på digitala resurser och internationell samverkan över ämnesgränser. De lyfter också fram hur man kan arbeta med skolans dubbla uppdrag: samskapande och inkluderande undervisning (demokratiuppdraget) respektive frågan om kunskapsfokus och nya bedömningspraktiker (kunskapsuppdraget).Boken kopplar samman utvecklingsorienterat, praktiskt didaktiskt arbete med ett teoretiskt perspektiv och utvecklingsinriktad forskning. Här visas hur lärare kan skapa dynamiska lärmiljöer med eleverna – utifrån deras förutsättningar. Men även skolledare ses som viktiga aktörer i ett designorienterat arbete för att skapa ett utvecklingsorienterat skoltänkande i större skala.Innovativ design för lärande kan användas både i lärarutbildning och vidareutbildning.Om författarnaMaria Glawe är leg. gymnasielärare i svenska och grundskollärare (åk 3–9) i svenska, svenska som andraspråk, historia och religion, speciallärare med specialisering literacyutveckling samt meriterad förstelärare. Hon har fått en rad utmärkelser för sin undervisning, bl.a. Guldäpplet 2018 och årets FN-lärare 2019. Staffan Selander blev landets förste professor i didaktik vid dåvarande Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, och är numera professor emeritus i didaktik vid Institutionen för data- och systemanalys vid Stockholms universitet. Under de senaste femton åren har han forskat och skrivit om design för lärande.

This open access book provides an introduction to multimodality and the role of multimodal texts in today’s education. Presenting a comprehensive framework for analysing and working with multimodal texts in disciplinary education, it serves as a tool for researchers and teachers alike. The second part of the book focuses on sample analyses of a variety of educational texts for different age groups and from different disciplines, including games and online resources. The authors also comment on the specific challenges of each text, and how teachers can discuss such texts with their students to enhance both their understanding of the content and their multimodal literacy. The book is intended for researchers in fields like education and multimodal studies, and for teacher educators, regardless of school subject or age group. With the combined perspectives on text analysis and implications for education, the book addresses the needs of teachers who want to work with multimodalaspects of texts in education in informed ways, but lack the right tools for such work.

I dagens mediebrus verkar uttryck för populism, faktaresistens och antidemokratiska ideologier bli allt vanligare. En viktig uppgift för skola och högre utbildning är därför att förse elever, studenter och lärare med kritiska analysverktyg så att de kan sovra i informationsflödet. Diskursanalys är ett sådant verktyg som förmår synliggöra hur språk och texter av olika slag, såväl tryckta som digitala, rymmer ideologier och makt. Diskursanalys uppfattas inte sällan som onödigt komplicerad och svårtillgänglig. Den här boken vill ändra på den uppfattningen. I boken medverkar tio forskare från olika akademiska discipliner. Samtliga har erfarenhet av diskursanalys från både undervisning och forskning. Bokens syfte är att visa hur diskursanalys konkret kan tillämpas på texter som knyter an till det utbildningsvetenskapliga området - lärobokstexter, läroplanstexter, digitala resurser och diskussionsgrupper samt medietexter - och hur detta kan utnyttjas i klassrummet. Boken riktar sig främst till studenter och lärare vid högskolor och universitet med intresse för diskursanalys med ett utbildningsvetenskapligt och didaktiskt perspektiv.

Behöver du mer kunskaper om programmering? Den här boken visar med många illustrativa exempel vad programmering i skolan kan vara, och hur du som lärare, lärarstudent eller fritidspedagog kan komma i gång med programmering. På ett enkelt och inspirerande sätt går författaren igenom grundläggande begrepp inom området och visar att du kan börja där du är, oavsett förkunskaper.Det som är unikt är att författarna lyfter olika teoretiska perspektiv som förankras i aktuell forskning om programmering och lärande. Genom de olika kapitlen sätts programmering i relation till datalogiskt tänkande, problemlösning, mönsterigenkänning, logiskt och kreativt tänkande. Boken innehåller också ett kapitel skrivet av engelska lärarutbildare i programmering som presenterar egna erfarenheter av att implementera programmering i den engelska skolan.Författarna presenterar även misslyckanden och det kollektiva prövandet som något att lyfta och diskutera. Att göra "fel" kan faktiskt vara den viktigaste källan till insikt.Sagt om boken"[...] I boken fokuseras på programmeringens grunder – i ljuset av datalogiskt tänkande – och diskuteras hur pedagoger kan hantera programmeringens utmaningar. Den första programmeringen kan även ske helt utan digitala hjälpmedel – unplugged – med hjälp av material som finns i skolan. [...] En saklig, innehållsrik bok, bra inkörsport till den programmering som i höst ska finnas på schemat i svenska skolor." Marianne Ericson, lektör, BTJ-häftet nr 13, 2018. Lektör Marianne EricsonRecensenten Christofer Danielson i Tidningen Grundskolan (2018-09-26) hoppas att boken ska läsas av inte bara lärare och fritidspedagoger utan även skolledare och huvudmän, så att digitaliseringen av skolan kan ske på ett genomtänkt sätt och med rätt förutsättningar. Han tycker att texten är lätt att hänga med i och har många bra hänvisningar och konkreta exempel om hur datalogiskt tänkande kan användas i undervisningen.Om författarnaAnna Åkerfeldt är universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse berör frågor kring lärande, undervisning och bedömning i digitala lärmiljöer.Susanne Kjällander är universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon har forskat om digitala lärmiljöer i snart 15 år.Staffan Selander blev landets första professor i didaktik 1996 vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Han är nu senior professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, och har i sin forskning varit inriktad på kunskapsrepresentationer och design för lärande.

I Didaktiken efter Vygotskij – Design för lärande ger författaren en helhetsbild av didaktiken och diskuterar hur vi idag kan förstå lärande och undervisning. Boken bidrar med nya perspektiv och frågor som gör att var och en som läser den kan utveckla sin egen praktiska verksamhet – och sitt eget tänkande. Genom att vrida och vända på det invanda visar författaren hur det går att få syn på nya innebörder och skapa nya, fruktbara begrepp och metaforer för ett förändringsarbete inom lärande.Boken är uppdelad i två delar. Den första delen beskriver lärande utifrån historiska och teoretiska perspektiv. Den andra delen beskriver några av de utmaningar som vi står inför och hur design för lärande och multimodalitet kan bidra till att se på lärande på nya sätt.Didaktiken efter Vygotskij – Design för lärande vänder sig till såväl lärarstuderande som studenter inom olika områden där kommunikation och lärande behandlas. Den ger också en utmärkt teoretisk grund för den som vill orientera sig i modern didaktik.Sagt om bokenInspirerande och perspektivöppnande, skriver Harold Göthson, senior rådgivare för Reggio Emilia Institutet, reggioemilia.se. Boken passar särskilt alla lärare som söker en dialog mellan sin praktik och teorierna, men också politiker och många andra som vill något med skolan idag, tycker han." [...] Den är teoretisk såtillvida att den beskriver didaktiken historiskt och övergripande liksom denna nya design för lärande och multimodal kommunikation. Läsaren kan lämnas undrande över hur denna didaktik skulle kunna göras praktisk i klassrummen, men dylika funderingar är rimligen det frö som författaren vill så hos målgruppen: lärarstudenter och andra med intresse för ämnet. Boken tarvar läsvana och den har såväl notapparat som register." Publiceras i BTJ-häftet nr 15, 2017. Lektör Linus Björk.Om författarnaStaffan Selander blev landets första professor i didaktik 1996 vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Han har sedan år 2008 arbetat vid Stockholms universitet, där han nu är professor emeritus i didaktik vid Institutionen för data- och systemvetenskap.

Handledning spelar en allt viktigare roll i mötet mellan teoretisk utbildning och praktisk yrkesutövning. Den studerande ska genom praktik och handledning bli en självständig yrkeskollega. Hand­ledaren har ett stort ansvar för att skapa goda betingelser för nyutbildades inträde i yrket. Att kunna handleda kan ses som en särskild kompetens hos personer med gedigen erfarenhet inom ett yrke.Professionell handledning lyfter fram handledningens olika moment och utvecklingsfaser, liksom olika aspekter av de yrkesmässiga och personliga relationer som utvecklas under en god handledning. Boken tydliggör också skillnaden mellan handledning och andra processer såsom coaching, konsultation, psykoterapi, undervisning och arbetsledning. I denna tredje, utvidgade upplaga har aktuell litteratur och nya perspektiv inom handledningsforskning tillkommit.Professionell handledning vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare, men även till andra personer som deltar i handledning som en del av sin utbildning eller yrkesutövning. Även en erfaren handledare kan finna boken relevant då den samlar handledningens olika aspekter i en överskådlig framställning.