Stefan Helgesson

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Detta är en historia om litteraturer från hela världen. Den handlar om litterära texter som varit värdefulla i sin egen tid, som bevarats och traderats till nya generationer. Den handlar om litteratur som kommunicerar över tids- och kulturgränser ? litteratur som skrivits ned på palmblad, pergament eller papper, varit muntlig eller digital.Boken är indelad i fem makroepoker. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

Shaka från 1907–1910 är en av de äldsta och främsta afrikanska romanerna. Den rör sig i spänningsfältet mellan myt och verklighet och återberättar legenden om det ikoniska krigargeniet Shaka som grundade Zuluriket i sydligaste Afrika. För att kunna utropa sig till kung tvingades han offra nästan allt han älskade och trodde på, och hans beslut kom till sist också att besegla hans öde.Shaka utspelas mot den dramatiska afrikanska naturen såsom den var för två hundra år sedan, men den psykologiska granskningen av vad makt och passioner kan leda till är giltig för alla tider och platser.Boken utges med en inledning av professor Stefan Helgesson.

Kritik av det svarta förnuftet är en undersökning av hur föreställningar, fakta och fantasier om Afrika och begreppet "ras" har gett upphov till den mänskliga kategorin "svart". Med en till lika delar litterär som filosofisk kraft gör Mbembe en skoningslös kartläggning av rastänkandet genom historien. Samtidigt ger han glimtar av det som komma skall, det som innebär att tänka liv, att tänka kring vad som ger liv, kring vad som inte får offras. "Ras fungerar som en skenbild, skriver Mbembe, där insida och utsida förmodas vara ett och samma. Den är ett perverst komplex som grumlar tanken och lamslår i skräck, men som framförallt orsakar oändligt lidande. Och det är just denna ohyggliga paradox, nämligen att ras egentligen inte är något men samtidigt, genom att skapa fakta, har format hela befolkningars öden, som Mbembe med tålamod och briljans skärskådar i denna bok." (Ur Stefan Helgessons förord) Achille Mbembe beskrivs inte sällan som en av vår tids mest inflytelserika politiska teoretiker och en förgrundsfigur inom det postkoloniala tänkandet. Han är född 1957 i Kamerun och är verksam som filosof, historiker och statsvetare. Kritik av det svarta förnuftet är det första av hans verk som publiceras på svenska. Mbembe är professor vid Wits Institute for Social and Economic Research (WISER) vid Wits University i Johannesburg, Sydafrika.

An Open Access edition of this book is available on the Liverpool University Press website and the OAPEN library.This book sets out to understand how the meaning of ‘literature’ was transformed in the Global South in the post-1945 era. It looks at institutional contexts in South Africa (mainly Johannesburg), Brazil (São Paulo), Senegal (Dakar) and Kenya (Nairobi), and engages with critical writing in English, Portuguese and French. Critics studied in the book include Antonio Candido, Tim Couzens, Isabel Hofmeyr, Es’kia Mphahlele, Léopold Senghor, Taban Lo Liyong and Ngugi wa Thiong’o. By reading these intellectuals of the Global South as producers of theory and practice in their own right, the book attempts to demonstrate the contingency of what is her called the worlding of the concept of literature. ‘Decolonisation’ itself is seen as a contingent, non-linear process that unfolds in a recursive dialogue with the past. In a bid to offer a more grounded approach to world literature, a key objective of this study is therefore to investigate the accumulation of temporalities in institutional histories of critical practice. To reach this objective, it engages the method of conceptual history as developed by Reinhart Koselleck and David Scott, demonstrating how the concept of ‘literature’ is resemanticised in ways that dialectically both challenge and consolidate literature as a concept and practice in post-colonised societies.

Nobelpristagaren V S Naipauls främsta romaner i vacker samlingsvolymRomanen Ett hus åt Mr Biswas [1961] blev V. S. Naipauls stora internationella genombrott. Det är berättelsen om Mohun Biswas, en hinduisk man på Trinidad som vill komma upp sig i världen men mestadels misslyckas. Han gifter in sig i den inflytelserika familjen Tulsi, men får inte del av familjens status, utan blir snarast mer hunsad. Hans mål i livet blir till sist att äga sitt eget hus. I Vid flodens krök [1979] fortsätter Naipaul sin illusionslösa skildring av den postkoloniala världen: Salim kommer från en gammal indisk köpmanssläkt. Han slår sig ner i ett icke namngivet afrikanskt land, i en icke namngiven stad vid flodens krök. Där får han på nära hålla uppleva vad som blir kvar när det forna kolonialväldet rämnar. Efter kolonialväldet samlar dessa två romaner vilka räknas till Naipauls allra främsta i en volym. I svensk översättning av Carl Sundell respektive Else Lundgren, med ett nyskrivet förord av författaren och litteraturvetaren Stefan Helgesson. V.S. NAIPAUL [1932-2018] var en brittisk författare, född på Trinidad och Tobago. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2001 »för att ha förenat lyhört berättande och omutlig iakttagelse i verk som dömer oss att se den bortträngda historiens närvaro«.»Knappast någon annan samtida författare kan tävla med V. S. Naipaul.« | New York Times Book Review

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verknings­medel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld - men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk.Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

Literature and the World presents a broad and multifaceted introduction to world literature and globalization. The book provides a brief background and history of the field followed by a wide spectrum of exemplary readings and case studies from around the world. Amongst other aspects of World Literature, the authors look at: New approaches to digital humanities and world literature Ecologies of world literature Rethinking geography in a globalized world Translation Race and political economyOffering state of the art debates on world literature, this volume is a superb introduction to the field. Its critically thoughtful approach makes this the ideal guide for anyone approaching World Literature.

Literature and the World presents a broad and multifaceted introduction to world literature and globalization. The book provides a brief background and history of the field followed by a wide spectrum of exemplary readings and case studies from around the world. Amongst other aspects of World Literature, the authors look at: New approaches to digital humanities and world literature Ecologies of world literature Rethinking geography in a globalized world Translation Race and political economyOffering state of the art debates on world literature, this volume is a superb introduction to the field. Its critically thoughtful approach makes this the ideal guide for anyone approaching World Literature.

Tredje boken i Benfica-trilogin »Antunes har ännu inte fått Nobelpriset. Men det är hög tid.« | Claes Wahlin, Aftonbladet »En av världens främsta prosaförfattare.« | Mats Gellerfelt, SvD »En författare som har full kontroll över varje aspekt av sin enorma talang.» | The Observer Álvaro står vid sin sons dödsbädd. Hans älskade Nuno kommer bara att bli tjugofem år gammal. Nuno, som är heroinberoende, ligger i koma med svår lungsot. Álvaro, filmregissör till yrket, har levt ett nomadliknande liv, helt styrt av sitt arbete. Han minns nu tiden med familjen, hur hans son föddes, och hur han efter skilsmässan från Claudia undan för undan tappade kontakten med sitt barn. Till tonerna av den legendariske tangosångaren Carlos Gardel, som han passionerat älskar, inser Álvaro att han kommit att upprepa sin fars och sin farfars stora misstag i livet.Carlos Gardels död är den fristående tredje delen i António Lobo Antunes hyllade »Benfica-trilogi«. Med sällsynt språkkraft, och utan att väja för tillvarons komiska och absurda inslag, riktar Antunes in sig mot ett av människans eviga livsvillkor: förhållandet till sin efterkommande. I översättning av Marianne Eyre och med ett nyskrivet förord av författaren och litteraturforskaren Stefan Helgesson. ANTÓNIO LOBO ANTUNES [f. 1942] deltog som militärläkare i Portugals krig i Angola. Efter hemkomsten till Lissabon började han skriva romaner, som ofta är ett slags uppgörelser med Portugals koloniala och fascistiska förflutna. Med sin särpräglade stil, en sällsynt explosiv variant av »medvetandeström«, räknas Antunes till Europas mest betydande romanförfattare. »Benfica-trilogin« - Betraktelse över själens passioner, Tingens naturliga ordning och Carlos Gardels död - hör till hans mest omtalade böcker. »Lobo Antunes hör till de av världens nu levande författare som kommer att betyda allra mest i framtiden.« | Harold Bloom »Conrads och Faulkners arvtagare.« | George Steiner »En av världens skickligaste psykologiska karaktärstecknare, oavsett språkområde.« | The New Yorker

Doris Lessings mångfasetterade verk är högaktuellt och angeläget i vår tid. Med ämnen som motsätt­ningar mellan kvinnor och män, barns utsatta situation, rasism, terror­ism och miljöförstöring, och med ett avancerat litterärt formspråk, engagerar och utmanar hennes författarskap och tvingar till eftertanke - oavsett om man håller med om den världsbild och de problemlösningar som framträder eller inte. Texterna i denna antologi gör nedslag i Lessings omfattande produktion - från debuten med Gräset sjunger (1950) till självbiografierna Under huden och Vandra i skugga på 1990-talet - och kan förhoppningsvis såväl locka nya läsare till Lessings romaner, som få hennes tidigare beundrare att hitta nya infallsvinklar till välbekanta verk. Medverkande: Jenny Bonnevier, Anna Cavallin, Anneli Dufva, Stefan Helgesson, Birgitta Holm, Ingrid Holmquist, Ulrika Knutson, Ulrika Milles, Maria Olaussen. Redaktör för boken är Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap, fil.dr. i engel­ska. Medredaktör är Anna Cavallin, doktorand i litteraturvetenskap.

Considering the growing interest in South African Literature at the moment, this study looks at both the Anglophone literature of South Africa and the lusophone literature of Angola and Mozambique.Stefan Helgesson suggests that the prevalence of ‘colonial’ languages such as English and Portuguese in ‘anticolonial’ or ‘postcolonial’ African Literature is primarily an effect of the print network. Helgesson aims to demystify the authority of English and Portuguese by stressing the materiality of the print medium and emphasising the strong transnational and transcontinental vectors of southern African literature after the Second World War.

Medan 70-talets vänstervåg ebbar ut och man folkomröstar om kärnkraften bestämmer sig Peter och Solveig att bli biståndsarbetare. Äntligen ska de göra nytta, på riktigt. Men i det nyligen självständiga landet i Östafrika råder det brist på allt. Ett inbördeskrig bryter ut. När Solveig ger upp fortsätter Peter. Först med dottern Amanda, sedan ensam. Allt mer ensam. Leve fortsättarna är en roman om glappet mellan 70- och 80-tal, mellan frihet och tillhörighet, mellan den svenska vänsterns drömmar och en hård postkolonial verklighet. Men den handlar också om hur det alltid finns något, eller någon, som fortsätter.

Considering the growing interest in South African Literature at the moment, this study looks at both the Anglophone literature of South Africa and the lusophone literature of Angola and Mozambique.Stefan Helgesson suggests that the prevalence of ‘colonial’ languages such as English and Portuguese in ‘anticolonial’ or ‘postcolonial’ African Literature is primarily an effect of the print network. Helgesson aims to demystify the authority of English and Portuguese by stressing the materiality of the print medium and emphasising the strong transnational and transcontinental vectors of southern African literature after the Second World War.

In the 1980's, South African literary criticism was preoccupied with the issue of political responsibility, and various aspects of literary texts were largely ignored by the dominant critical debates of the time. By focusing on the predicament of literary writing in times of historical turmoil, ""Writing In Crisis"" investigates three central apartheid-era texts that attempt to engage a cultural form, and deviate from it at the same time. ""Writing In Crisis"" covers the critical literary debates of the period, and employs a close reading practice that is simultaneously informed by a nuanced understanding of post-colonial theory, and the ethical philosophy of Emmanuel Levinas.