Stefan Lindskog

I juli 2010 avgår G­ertrud Lennander med pension från tjänsten som Justitieråd vid Högsta domstolen. För att hedra hennes mångåriga och framstående gärningar har ett antal kolleger, vänner och lärjungar beslutat att tillägna henne en festskrift. Redaktionskommittén har bestått av Johan G­ernandt, Jan Kleineman och Stefan Lindskog. Festskriften ges ut inom ramen för verksamheten i Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL).

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg?Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter?Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt?Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter?Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor?Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler

Tillsammans med monografierna Kvittning (2024) och Preskription (2021) bildar Betalning en trilogi över penningkravsrätten. Böckerna täcker tillsammans i stort sett hela penningkravsrätten utom värdepappersrätten. Betalning skall ses som en första del i trilogin och tar sikte på penningförpliktelsens upphörande genom just betalning. Dessutom behandlas i framställningen besläktade frågor som berör penningfordringar och penningöverföringar. Denna fjärde upplaga har uppdaterats med många nya rättsfall och en hel del ny litteratur.

Tillsammans med Betalning (3 uppl. 2022) och Preskription (5 uppl. 2021) bildar Kvittning en trilogi över penningkravsrätten.Kvittning är ett sätt att infria en skuld men också ett sätt att göra sig betald för en fordring. I framställningen analyseras systematiskt de olika rättsliga problem som kan uppstå i samband med avräkning mellan fordringar, d v s kvittning. Vidare behandlas ett antal frågor som kan ha betydelse för rätten att kvitta, såsom t ex spörsmål rörande en fordrings stiftelsetidpunkt, vad som är massa respektive konkursfordringar, panträttsliga frågor m m. Särskild uppmärksamhetägnas åt sådana frågor som kan antas vara av stor betydelse för den praktiserande juristen, framför allt kvittning i konkurs.

Ideella föreningar är sedan lång tid den förmodligen vanligaste associationen i den svenska gemenskapen. Trots det och oaktat föreningslivets synnerliga samhälleliga betydelse, så finns det ingen lag om ideella föreningar. Sedan början av 1900-talet har gjorts flera misslyckade lagstiftningsförsök. Inte nog med det: Ideella föreningar är en tämligen förbisedd associationsform i rättslitteraturen, och rättsläget är i alltför många avseenden oklart.Denna bok syftar till att med ett konsekvent metodologiskt angreppssätt – som utgår från den allmänna associationsrätten – analysera vad som rent grundläggande gäller (eller i allt fall bör gälla) beträffande ideella föreningar. Det är en strikt juridisk framställning med fokus på vad som är rättsligt oklart och inte vad vi redan vet.

I 25 kap 13–20 a §§ aktiebolagslagen finns bestämmelser om tvångslikvidation av aktiebolag vars eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bestämmelserna är praktiskt viktiga. Det föranleder också många tillämpningssvårigheter.I denna framställning kommenteras bestämmelserna på djupet. Syftet är att i viss mån kritiskt pröva de är rättspolitiska överväganden som regelverket vilar på, men framför allt att ge en ingående handledning för rättstillämparen.

Tillsammans med monografierna Kvittning (2014) och Preskription (2021) bildar Betalning en trilogi över penningkravsrätten. Böckerna täcker tillsammans i stort sett hela penningkravsrätten utom värdepappersrätten.Betalning skall ses som en första del i trilogin och tar sikte på penningförpliktelsens upphörande genom just betalning. Dessutom behandlas i framställningen besläktade frågor som berör penningfordringar och penningöverföringar.Denna tredje upplaga har uppdaterats med många nya rättsfall och en hel del ny litteratur.

Börsrätt är ett allmänt begrepp för regleringen av värdepappersmarknaden. I Sverige började börsrätten utvecklas i samband med EU-inträdet i mitten av 1990-talet. Under senare år har den genomgått en omfattande och snabb förändring. Utvecklingen betingas bland annat av de många EU-rättsliga direktiv och förordningar som successivt arbetas fram, globaliseringen av värdepappersmarknaden, finansmarknadens kriser samt finansiell och teknisk innovation.För alla som på något sätt utsätts för den massiva utvecklingen på värdepappersmarknaden söker denna bok åstadkomma en sammanhållen plattform av information som utgångspunkt för praktisk tillämpning och utbildning. Läsaren får i denna femte upplaga såväl en uppdaterad presentation av de aktuella regelverken som en god inblick i praktik och systematik, genom bidrag från experter verksamma på värdepappersmarknaden. Exempel på börsrättsliga områden som beskrivs är:• notering, emissioner och prospekt• kontoföring, clearing och avveckling• information, insynspersoners rapportering och flaggning• tillsyn, övervakning och sanktioner• investerarskydd och minoritetsskydd• offentliga uppköpserbjudanden• återköp och incitamentsprogram • bolagsstyrning och hållbarhetsrapportering.Börsrätt vänder sig till ledande befattningshavare på börsbolag, advokater, revisorer, bolagsjurister och rådgivare som kommer i kontakt med börsrättsliga frågor samt till studerande på specialkurser på juristutbildningar, finansiell ekonomi och affärsjuridiska program.

Boken bildar tillsammans med monografierna Betalning (2 uppl 2018) ochKvittning (3 uppl 2014) en trilogi över penningkravsrätten, där preskriptionsinstitutetintar en central plats. Allmän preskription, d v s preskription enligtpreskriptionslagen, behandlas ingående. I fråga om specialpreskription behandlasendast vissa spörsmål som är av intresse från teoretisk eller praktisk synpunkt.Framställningen bygger på en analys av olika preskriptionsfall presenterade i ensystematisk ordning. Syftet har varit att göra framställningen lättillgänglig föratt tillgodose praktikernas behov av referenslitteratur på området. Den femteupplagan är uppdaterad med den omfattande rättspraxis som har tillkommitpå senare tid.

En probleminriktad kommentar till lagen om skiljeförande. Framställning är tänkt att fungera som en handbok i det praktiska rättslivet. Denna tredje upplaga ersätter den andra upplagan från 2012 som är föråldrad på grund av ny lagstiftning. Vidare har många nya rättsfall och en hel del ny litteratur tillkommit.

Verket är en djupkommentar till lagen om handelsbolag och enkla bolag och ska fungera som en probleminriktad handbok i det praktiska rättslivet. Det ska utgöra ett arbetsverktyg när t.ex. en domare eller en advokat söker en lösning eller ett argument för en lösning på en viss bolagsrättslig fråga. Den naturliga utgångspunkten är då att börja med lagtexten. Ger denna ingen eller endast begränsad ledning, ska kommentaren kunna konsulteras. Tredje upplagan av Lagen om handelsbolag och enkla bolag innefattar nya rättsfall och ny litteratur. Gjorda erfarenheter och diskussioner har föranlett tillägg och nyanseringar, en grundlig översyn har också skett.

En aktieägarminoritet kan få till stånd en särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper för en viss tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget. Granskningen ska utföras av en särskild granskare och bestämmelserna om detta regleras i aktiebolagslagen. Granskningsinstitutet har under åren aktualiserats i flera uppmärksammade fall och kommer även i framtiden vara ett viktigt instrument för små aktieägare när det gäller att få insyn i bolag.Boken är en handledning för granskare och för dem som allmänt vill veta mera om granskningsinstitutets skyddverkan enligt aktiebolagslagen.