Stig Linde

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär.Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige i det lokala och regionala sammanhanget? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i en tydlig relation till nutida forskning och konkreta exempel.En av den demokratiska rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera skyddet av mänskliga rättigheter som dessa definieras i lagar och konventioner. Regeringsformen, liksom flera internationella instrument, tillförsäkrar medborgarna ett på många områden starkt rättighetsskydd. Detta är ett uttryck för vad som brukar kallas rättssäkerhet. Den enskilde ska bland annat åtnjuta skydd mot det offentliga styrets maktutövning. Grundläggande principer är allas likhet inför lagen och möjligheten att få sin sak prövad i rättvis rättegång. Ur förordet av Anne Ramberg

Vem styr det civila samhället i Sverige? Denna viktiga gemensamma del av samhället, skild från staten och marknaden, framställs ofta som en motvikt till den maktordning som gäller i politik och näringsliv. I rörelser som idrottsföreningar, intressegrupper och trossamfund kan strukturerna tyckas mer tillåtande och inkluderande. Men vad vet vi egentligen om det civila samhällets interna hierarkiska ordning eller dess elitskikt?Bokens författare argumenterar för att det skapats en maktkoncentration till ett fåtal aktörer i föreningsliv och organisationer. Tecken finns på att ledarna också tillsätts i urvalsprocesser som inte tryggar representation och mångfald. Skribenterna synar maktstrukturer genom att analysera sammansättningar, karriärstrukturer och elitmobilitet. I fallstudier belyser de hur nätverk, historiska skeenden och ledarideal formar elitskiktet.Kan det civila samhället existera utan påverkan från strukturer där redan privilegierade premieras? Med ett rikt empiriskt material lämnar boken ett viktigt bidrag till förståelsen av det civila samhällets roll för att främja solidaritet, tillit och demokrati.

Berättelsen om Stora Sköndal rymmer ett stycke fascinerande svensk historia som inleds vid förra sekelskiftet – och utvecklingen fortgår än idag. Det började med en utbildning av diakoner för män, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare, och med ett av landets första vårdhem för epileptiker. Författarna ger de stora dragen, men låter oss också möta enskilda öden. Vilka var de första diakonerna? Vad hade de för bakgrund och var i samhället kom de att verka?

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Omsorg och kärlek, empati och omtanke är grundläggande inslag i mänskliga relationer. Vi känner igen dem som autentiska uttryck i en personlig relation. Men vilka möjligheter har barmhärtighet och medmänsklighet att komma till uttryck i institutioner som är uppbyggda av lagar, regler och principer? Med andra ord, kan barmhärtigheten institutionaliseras, eller är en medmänsklig livshållning förbehållen personliga relationer? Detta är bokens ärende att utreda. I 1900-talets socialpolitik har begreppet barmhärtighet blivit misstänkliggjort. Det har förknippats med en välgörenhet där den barmhärtiga gärningens objekt var en tacksam men undergiven mottagare. Hellre talar vi idag om rättighetsbärare. Bokens författare belyser barmhärtighetsidealet ur olika perspektiv och vill därmed bidra med en fördjupad och breddad diskussion om dess existensberättigande i dagens samhälle. Författarna hämtar sina exempel från diakoniinstitutioner, biståndsverksamhet och församlingarnas omsorgsinsatser, från historien och idag. Frågorna berör dem som arbetar i människovårdande yrken, men också oss alla som lever med vardagliga medmänskliga åtaganden. Det gäller både våra nära relationer och mötet med en tiggande människa på gatan. I boken medverkar Elisabeth Christiansson, Per Eckerdal, Mats J. Hansson, Stig Linde och Linnea Lundgren.

Det utvärderas som aldrig förr i både offentlig och privat sektor och det finns ett otal utvärderingsmodeller. I denna informativa introduktionsbok går Hanne Kathrine Krogstrup igenom ett stort urval av dessa modeller med rikliga hänvisningar till forskningen i ämnet.Boken beskriver, bedömer och ger en översikt över en rad utvärderingsperspektiv och utvärderingsmodeller.Klassisk effektutvärderingEvidensTeoribaserad utvärderingBidragsanalysPrestationsmätningarInteraktiv utvärderingSamarbetsutvärderingDeltagande utvärderingUppbyggnad av utvärderingskapacitetModellerna representerar ett brett spektrum av internationellt utvecklade utvärderingsmodeller som redan används eller har potentiella användningsmöjligheter. Boken vänder sig till studerande i socialt arbete, sociologi, pedagogik och statsvetenskap samt alla som sysslar med utvärdering i sitt yrkesliv. Boken inleds med en introduktion av det svenska utvärderingsfältet skriven av Verner Denvall och Stig Linde, professor respektive universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Denna antologi bygger på resultat från en befolkningsundersökning om attityder till Svenska kyrkan (och religiösa organisationer) som alternativa välfärdsutförare. Antologin innebär en väsentlig breddning och fördjupning kring en av Sveriges mest komplexa framtidsfrågor som rör relationen mellan välfärdens organisering och den ökade religiösa synligheten i det sekulära Sverige.