Susanna Öhman

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence.The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle. In order to understand this crucial aspect of society, sociological risk theories and risk analysis must go beyond power and social inequalities, to incorporate an intersectional risk approach that takes into account gender, race and other critical perspectives. Their proposed framework will provide the tools to assess how risk is situated in different configurations of power, revealing cracks and openings in the weft of power and rethinking risk governance in contemporary society. By utilising an intersectional and nuanced analysis, the everyday understanding, practices and discourses of risk can be explored and better understood. This book will be of interest to scholars and students who value the importance of establishing interdisciplinary networks between risk theory, sociology, politics and more in order to study the contemporary world.

Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningar för risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form och med olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, förebyggande och beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen 2015, och hur dessa händelser har hanterats av olika grupper av professionella och av frivilliga. I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence.The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle. In order to understand this crucial aspect of society, sociological risk theories and risk analysis must go beyond power and social inequalities, to incorporate an intersectional risk approach that takes into account gender, race and other critical perspectives. Their proposed framework will provide the tools to assess how risk is situated in different configurations of power, revealing cracks and openings in the weft of power and rethinking risk governance in contemporary society. By utilising an intersectional and nuanced analysis, the everyday understanding, practices and discourses of risk can be explored and better understood. This book will be of interest to scholars and students who value the importance of establishing interdisciplinary networks between risk theory, sociology, politics and more in order to study the contemporary world.

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.