Suzanne Osten

Vad betyder Ingmar Bergman i dag?Texterna i denna samling är skrivna av författare och filmare, för vilka Bergmans filmer på ett eller annat sätt gjort ett personligt avtryck. Alla skriver de om varsin film som slagit an och rört upp känslor, och om sin bild av Bergman. Här möts lust och hat, men även en uppmuntran för nya och gamla generationer att ta sig an verken.Medverkande: Jon Asp, Tomas Bannerhed, Stig Björkman, Mark Cousins, Kerstin Gezelius, Jan Holmberg, Lisa Langseth, Kristoffer Leandoer, Sofia Norlin, Suzanne Osten, Leif Zern och Jannike Åhlund. "Merparten av inläggen har en trovärdig positiv grundton och genomgående har texterna en stimulerande lättsamhet utan att förlora det minsta i djup och bredd. Boken innehåller personliga analyser av valda filmer och det är verkligen roligt och upplyftande att ta del av denna genomlysning av Bergmans filmskapande under många decennier. Det här är en liten pärla i den aktuella raden av Bergmanböcker." - Ingvar Engvén, BTJ

Det finns filmer man aldrig glömmer. När vi ser affischen kommer filmupplevelsen tillbaka. I den här boken kan du hitta din favorit. Riv ut och sätt upp den på väggen! Tavelboken innehåller ett urval av 50 filmaffischer från Folkets Bios första 50 år. Boken gör också nedslag i historien med minnen och anekdoter från filmare, kritiker och medarbetare. Bland andra Stefan Jarl, Eva af Geijerstam, Carl Johan De Geer, Marit Kapla, Håkan Lahger, Helena Lindblad, Göran Hugo Olsson, Suzanne Osten, Johan Croneman, Mia Engberg, Stina Gardell, Ester Martin Bergsmark och Gudrun Schyman medverkar med texter. Affischerna är tryckta på 300 g artboard-papper i formatet 21 x 28,5 cm.Folkets Bio grundades 1973 med syftet att bredda filmrepertoaren under paroller som yttrandefrihet, antiimperialism och för en folkets kultur. Redaktion och urval: Christina Höglund och Katrina Mathsson. Formgivning: Pär Wickholm.

"Min far utsatte mig för övergrepp hela min barndom och nu jobbar jag heltid med att hjälpa utsatta barn" Detta är min berättelse om det mörker som bor inom mig, jag vet hur det känns att ständigt oroa mig, hur det är att alltid vara rädd. Rädd att avslöja den hemlighet som jag har lovat både pappa och mig själv att hålla inom mig. Det finns inte en enda plats i vårt gula hus där jag inte har varit utsatt för ett övergrepp. Inte ett rum, inte en enda fri yta. Jag växer upp i ett hem av otrygghet. Jag blir tvungen att använda en stor del av mitt vuxna liv för att läka min barndom, för att vilja och orka leva. Jag får tag i en psykoterapeut som har kunskap i DBT, jag blir av med skammen och de dagliga flashbacks som plågar mig, nu börjar jag leva."MARIA LUNDBERG är idag utbildad socionom och har en magisterexamen i socialt arbete. Hon har arbetat tio år inom socialtjänsten. Nu arbetar hon som universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet, avdelning socialt arbete. Maria driver företaget Vara Barn där hon håller föreläsningar om socialtjänstens arbete, från orosanmälan till eventuell insats och sitter med i styrelsen för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna. Maria driver bloggen www.livetpasoc.wordpress.com Hon har medverkat i: Barnrättspodden, Brottsofferpodden, Podden psykoterapeuterna, samt TV4 NyhetsmorgonRecensioner :"Maria Lundberg växte upp med en alkoholiserad mamma och en våldsam pappa. När hon var tio år skilde sig föräldrarna och hon flyttade in hos pappan och hans nya fru. Nu började ett nästan sju år långt helvete då pappan utsatte henne för upprepade sexuella övergrepp. Hon placerades i fosterhem när hon var sexton år och när hon skulle fylla sjutton år vågade hon äntligen berätta om övergreppen. Pappan åtalades och dömdes till fängelse. Under hela sitt vuxna liv har Maria Lundberg försökt läka såren genom psykoterapi. Hon utbildade sig till socionom för att hjälpa andra drabbade och det är också denna målgrupp boken främst riktar sig till. Skam, ensamhet, tystnad dessa ord går som ett mantra genom hela boken." BTJ / Bibliotekstjänst--"Det här en viktig bok. Den handlar om vuxenvärldens svek, den handlar om avsaknad av kunskap. Om vikten av att att våga ställa frågan. Tack Maria för du orkade skriva boken och förklara det här på ett så lättillgängligt sätt. Fast jag önskar verkligen att du hade sluppit "Lena Stenwall

Tolv sagor om konst eller tolv konst-iga sagor?I den här ovanliga sagosamlingen berättar Martina Domonkos om konstverk som inte går att rama in och hänga på väggen. Vi möter den rebelliske John Latham, som äter upp en hel bok bara för att han hatar författaren. Marina Abramovic och hennes stora kärlek Ulay vandrar mot varandra på Kinesiska muren, bara för att efter tre månader inse att passionen dog på vägen. Joseph Beuys låser frivilligt in sig på ett galleri med en vild prärievarg, och Piero Manzoni bajsar i konservburkar för att trotsa sin stränge far. Här presenteras 20 konceptuella verk som ger idéer och öppnar upp till samtal om livet, kärleken, människan och konsten. Till varje saga följer information om verk och konstnär. Boken passar att läsas högt för alla, men kanske särskilt för barn mellan 7 och 14 år.Med förord av Suzanne Osten.Konstnärer i boken:Suzanne Osten, Aiweiwei, John Latham, Marina Abramovic, Piero Manzoni, Baronessan Elsa von Freytag-Loringhoven, Marcel Duchamp, Ulay, John Cage, Merce Cunningham, Robert Rauschenberg, Joseph Beuys, Alvaro Ugarte, Katalin Ladik, Francis Alÿs, Katie Paterson

Min historia ändras hela tiden. Det beror på varifrån jag ser mig. Från mitt nu, mina minnen av minnen eller är det själva tiden som förändrar vem jag är och blir? En bokförläggare vill ha mitt livs historia, ja han frågar mig om och om igen vad är din historia? Så inleds Suzanne Ostens memoarer. Hennes raka, ärliga, arga, snälla, fria berättelse om sitt liv. Det är berättelsen om en av vårt lands största regissörer, som på flera plan har omformulerat och omskapat vår teater, och vars unika sätt att tala till barn inte bara blev ny teater, det blev ny vetenskap.Det är en bok där alla jag ska med barnet, den unga, denmedelålders, den äldre Suzanne förstås men också skribenten, dramatikern, filmaren, författaren, forskaren, vetenskaparen och teaterchefen. Och mamman, modern, kvinnan, älskarinnan och hustrun. För att inte glömma några alter egon.SUZANNE OSTEN är känd som en av de ledande pionjärerna inom teater för barn och unga, även med stor uppmärksamhet internationellt. 1975 grundade hon en speciell avdelning inom Stockholms stadsteater för detta ändamål, Unga Klara, där hon verkade som regissör och konstnärlig ledare fram till 2014. "Det är ofta underhållande läsning (...). Och jag ser att orden är skrivna av en fantast med en outsinlig energi och upptäckarlusta." Landskrona Posten, Kalle Lind"Stor och tung rullar den läsaren runt, runt mellan barndom och teatermetod, mellan minnen och människor, mellan liv, uppror, åldrande. Varmt är det, hett rentav och undan går det. (...) Tillförsikt och mod, en punchline på Ostens teater." Expressen, Margareta Sörenson"Boken liknar heller ingen annan självbiografi. (...) Det är som att hon har dramatiserat sitt eget liv." Aftonbladet, Jan-Olov Andersson"Det är galet, sorgligt, ensamt och festligt om vartannat i denna uppväxt. (...) Suzanne Osten har varit och är en omvälvande kraft i svensk scenkonst men bokens kapitel två och tre handlar lika mycket om personlig utveckling, sexualitet, psykoanalys och relationer som om metoder och konstnärliga val. (...) Boken flödar över av ifrågasättanden, minnen, namn och visioner. Och vid horisonten hägrar faktiskt fortfarande idén om en mer jämlik och rättvis värld." Aftonbladet, Barbro Westling"Hon har levt ett rikt liv och berättar om det med sådan fart och fläkt att sidorna nästan vänder sig själva. Hon är en luftande, menar hon, och det känns som att det är med en luftandes energi hon skrivit biografin. Den är fylld av regiarbeten, människor, möten, resor, filmande, utforskande, undersökande, systerskap och skapande. Och fort fram går det. Viljan framåt är styrande och kampen mellan arbete och moderskap tycks alltid finnas där. Samtidigt värnar hon friheten, både för sig själv och sitt barn. (...) Suzanne Ostens självbiografi är ett välkommet tillskott bland andra biografier. Att läsa den känns lite som att lyssna till bruset av en vitamintablett som löses upp. (...) Det är underhållande, annorlunda och bildrikt. Både språkligt - då orden nästan dansar fram och det ibland blir som små dikter i texten när hon beskriver olika tillstånd och skeenden - och konkret med foton från barndom till ålderdom." Dala-Demokraten, Lena de Veen"Läsaren som vågar sig in i denna unika läsning belönas med en otrolig detaljrik och spännande inblick i en dramatikers liv, möten och uppdrag. Tack vare många privata bilder, tidslinjer och fördjupningar i de tre akterna frihet, jämlikhet och broderskap, blir detta en unik självbiografi." Mariestads-Tidningen, Birthe Wetter"Men att läsa boken är som att utan skyddsutrustning dyka på huvudet ner i en kalejdoskopisk samtid där Osten själv vränger sig ut och in, briserar och ständigt formar nya blixtrande mönster. (...) Självbiografin är färgstark, går i knallrosa och illgrönt. Fräsigt och spännande om decennierna på och omkring teatern och filmen, men också med svarta och skitiga inslag." Uppsala Nya Tidning, Lena Köster"I sin självbiografi blandar hon i rasande fart personliga minnen med beskrivningar av regiarbetet. I denna udda och intressanta levnadsberättelse skildrar Suzanne Osten privatlivet och konstnärskapet både vasst och egensinnigt. Blod, eld och passion är hennes signum." Gotlands Tidningar, Lena Torndahl"Hennes självbiografi består av tre akter och är lika full av egensinniga infall som hennes föreställningar. Här får vi läsa om barndomen och livet med den trasiga mamman på Stora Essingen, om de första stegen som regissör, om teatern hon grundade och blev fråntagen, om det aldrig sinande intresset för skådespelarna, om resorna, kärlekarna och synen på den egna kroppen och åldrandet. Brokigt, hoppigt, roligt och uppriktigt - som livet självt." Barometern, Anna Hedelius

Ett kärleksprojekt. En storm, en viskning och ett skrik: Alla har gett allt och lite till. Om man heter Barbro Lindgren, Bob Hansson, Sara Schwardt, Suzanne Osten eller Zara Ragnvaldsson spelar ingen roll – 136 röster med 140 texter har bidragit till ett mäktigt körverk. Ami Andersson och Tove Folkesson, Kalmar läns regionförfattare, har varit redaktörer och inspiratörer. Calle Thoor, formgivare/musiker verksam på Öland, har skapat en vacker och stilren bok. Boken kom till genom ett projekt inom Litteraturnod Vimmerby, som är sedan 2019 Region Kalmar läns plattform för litteraturutveckling. En litteraturutvecklare med ansvar att leda verksamheten har anställts liksom Sveriges två första regionförfattare. Regionförfattarnas konkreta uppgift har varit att tillsammans med regionens invånare skapa en antologi med samtida berättelser. Körverk för 136 röster är resultatet av detta arbete. Den innehåller lyrik, poesi, noveller, essäer, och så mycket annat. Olika människor, som har en koppling till Kalmar län, samlas med sina vitt skilda världar och olika litterära uttrycksformer i en spännande bok. Den är kanske en antologi, som knappt kan kallas antologi, så annorlunda är den. Läs mer på www.baseboforlag.se!

Boken utgår från att estetiken har en kraft. De estetiska uttrycksformerna ger alla medborgare, även de yngsta, möjlighet att kommunicera om både det lilla och det stora, det nära vardagliga och det övergripande existentiella. Hur kan det få plats i förskolans verksamhet? I boken får vi olika exempel på hur det kan ske och ­vilka konsekvenser det får för innehållet i den pedagogiska verksamheten.Boken kan med fördel användas i grundutbildning av förskollärare. Den kan användas som underlag för utveckling av förskoleverksamhet och förskollärares kompetensutveckling. Den är också ange­lägen för politiker, tjänstemän, rektorer och vårdnadshavare som är intresserade av förskoleverksamhet.

Romateatern på Gotland har sedan starten 1989 spelat William Shakespeares pjäser för en bred publik i den natursköna Roma klosterruin, känd som en av Sveriges vackraste utomhusscener. I augusti 2017 arrangerades teaterns tredje Shakespearesymposium, i syfte att bygga ett levande och vitalt nätverk av pågående samtal för dem som på olika sätt intresserar sig för William Shakespeares dramatik och tankesätt. Under symposiet träffades scenkonstnärer och forskare från flera områden för att diskutera ämnet Shakespeare och galenskapen . I denna antologi samlas manuskript och reflektioner av de medverkande tillsammans med bilder från symposiet och den unika klosterruinen.

Vilka politiska beslut sanktioneras när människor mäts i volymer och sägs komma i strömmar? Vad gör det med oss när vi ska investera i våra barn och se till att ha plus på kärlekskontot? Vad gör det med vår trygghet på arbetet när vi omskrivs som anställningsbara? Nyliberal ordlista är en politisk och poetisk stridsskrift som vill synliggöra hur den nyliberala ideologin förändrat språket och styr våra ordval. Ordlistan varvas med nio texter skrivna av författare som reflekterar kring ords härkomst och mening och hur de används i dag. De riktar alla sökljuset mot de politiska beslut och moraliska ställningstaganden som sanktioneras genom språkliga förskjutningar. Medverkande skribenter: Liban Abdule, Dimen Abdulla, Aase Berg, Athena Farrokhzad, Gabriel Itkes-Sznap, Mara Lee, Jila Mossaed, Felicia Mulinari och Suzanne Osten. Redaktörer: Hanna Alvage, Elin Lilleman Eriksson och Saga Gärde.

IMPRO är en handbok om improvisationsteater som teaterkonst, pedagogik och livsstil. Den är indelad i fyra delar ? »status«, »spontanitet«, »att berätta med teater« och »mask och trans«. Keith Johnstone beskriver ett stort antal användbara och stimulerande övningar och tekniker. Resultatet är en idébok som på ett fascinerande sätt utforskar den spontana kreativa processen. »IMPRO är en nyckelknippa. Och det är genialt och ickemoraliserande att beskriva det som sker inom människan som nödvändiga funktioner och försvar, och samtidigt förlösa vår kreativitet när vi öppnar med dessa nycklar.« ur Suzanne Ostens förord »Med stor respekt läser jag nu om IMPRO och förundras över hur unikt och före sin tid han lägger fram sina tankar om den skapande människans vedermödor. Han är en av få teatergurus som verkligen påverkat teatern, först i västvärlden och numera över hela klotet.« ur Martin Geijers förord? »IMPRO är en så rik och stark bok att den nästan känns outtömlig. Man kan komma tillbaka till den gång på gång och ständigt hitta nya infallsvinklar.« Kent Hägglund, kulturskribent och lektor i drama Keith Johnstone, född 1933, är en brittisk regissör, dramatiker och pedagog. Efter några år som lärare och dramatiker tog han över manusavdelningen på Royal Court Theatre i London i slutet på 1950-talet. Där kom han att spela en avgörande roll för den nya framväxande dramatiken ? som blev en viktig del av de anti-auktoritära och kreativa kulturella strömningarna som dominerade under kommande decennier. Johnstone började då också skapa en mängd olika övningar och ?games? på Royal Courts teaterstudio för att bejaka spontanitet och historieberättande improvisationer hos både dramatiker och skådespelare. På 1960-talet grundade han teatergruppen The Theatre Machine, som gav improviserade föreställningar och turnerade runtom i Europa. På 1970-talet flyttade Keith Johnstone till Kanada där han arbetade som var teater- och dramalärare på University of Calgary och grundade the Loose Moose Theatre. Johnstone har publicerat två böcker om improvisationsteater: Impro från 1979 och Impro for Storytellers från 1999. Även om hans namn främst förknippas med Teatersport är hans inflytande på dramatiker, skådespelare och pedagoger, inte minst i Sverige, närmast oöverskådligt. IMPROVISATIONSSTUDION Improvisationsstudion Förlag ger ut böcker om improvisationsteater ? både svenska och internationella i svensk översättning. Impro - improvisation and the theatre av Keith Johnstone är förlagets första publikation. Förlaget är en del av Improvisationsstudion, som ger underhållning och utbildning inom teater och improvisationsteater. Studion utgår från teaterns arbetsmetoder med skådespelarträning, sceniskt berättande och improvisationsteater.

Mitt urval - nio pjäser av de 75 uppsättningar som spelats på Unga Klara åren 1975-2009 - bygger på mina möten med texter kring ett barndomsbegrepp där jag har försökt att ringa in den svenska samtiden. / Suzanne Osten De nio pjäserna: Prins Sorgfri av Per Lysander och Suzanne Osten efter en saga av Eva Wigström Medeas barn av Per Lysander och Suzanne Osten fritt efter Euripides Medea Paddakvariet av Eva Ström Hitlers barndom II av Niklas Rådström Flickan, mamman och soporna av Erik Uddenberg efter en bok av Suzanne Osten Gränsen av Suzanne Osten Underjordens leende av Lars Norén I lusthuset av Jane Bowles i översättning av Staffan Holmgren Pyret av Nils Gredeby baserad på Winnicotts The Piggle