Svante Nordin

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

The title of this book – “Prepared for Both: Lund University and the Surrounding World” – has been chosen to demonstrate the breadth of an old university since it was founded in 1666: in the past, just recently, and right now. The emphasis is on the last fifty years, the time that has passed since the university last celebrated its existence. It can be read as a survey of the last half-century, of how the university has lived up to the old motto on its seal – “Prepared for both” – but perhaps it also gives an idea of where it is headed. The book seeks moreover to capture some of the interaction between the university and the world around it, a perspective that is often lacking, but one which is needed to understanding the variegated history of the university. Besides the editors Gunnar Broberg and David Dunér, contributing authors are Katarina Bernhardsson, Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin, Jan Eric Olsén, and Johan Östling.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

I det grekisktalande området utvecklades för över 2500 år sedan en ny kunskaps- och livsform vars bärare kom att kallas filosofer. Dessa ägnade sig åt teoretisk verksamhet, ställde frågor lika mycket som de gav svar, förde och klädde sig på ett karaktäristiskt sätt och misstänktes ständigt för att inte helga gudarna. Vartefter samhällena förändrades över århundraden har filosoferna funnit nya roller; från de grekiska stadsstaterna till det romerska riket, genom kristendomens uppkomst och stängningen av de filosofiska skolorna, från det östromerska rikets sammanbrott till den klassiska kulturens renässans i Italien har nya generation av filosofer formulerat begreppen för verkligheten, den föränderliga och alltid samma. Filosoferna: Från filosofins födelse till den vetenskapliga revolutionen omfattar tusen år av tänkande. Svante Nordin skildrar här den västerländska filosofins uppkomst hos grekerna och dess meanderlopp fram till den vetenskapliga revolutionen, som på samma gång innebar filosofins största triumf och slutet för dess hegemoni. Boken är det fjärde och avslutande bandet i Nordins svit över filosofins historia.

För ett drygt sekel sedan var äventyraren och upptäckaren Sven Hedin (1865-1952) sin tids mest kände svensk i världen, en hyllad kulturprofil och storsäljande författare. Hedins böcker om strapatsrika upptäckts­ färder i Centralasiens berg och öknar lästes över hela världen, han var den siste svensken att bli adlad och han invaldes som ledamot av Svenska Akademien. Men trots dessa exceptionella bedrifter är det framför allt en av många ­ ifrågasatt v­änskapsrelation som kommit att överskugga Sven Hedins eftermäle. Denna mycket rikligt illustrerade antologi samlar några av Sveriges främsta kännare av Hedin. De beskriver hans livsverk som upptäckare, geograf, fotograf, författare och politisk aktör mot bakgrund av den historiska kontext som han verkade i. Vad var det som drev Hedin och hur mycket påverkade hans personliga relation till Adolf Hitler den svenska regeringens hållning under andra världskriget?

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner. Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.

Det avgörande politiska ledarskapet, konstaterar Henry Kissinger, verkar på gränsen till det politiskt möjliga. Det väger kännedomen om historien mot bilden av framtida mål, liksom bestående värden mot medborgarnas gemensamma strävan. Den människa som förmår detta kan också styra till synes givna historiska förlopp.I Ledarskap (Leadership, 2022) ger Kissinger sex analyserande porträtt av statsmän som lyft sina nationer till ny framtid. Konrad Adenauer gav Tyskland en förnyad etisk grund som europeisk nation. Charles de Gaulle förmådde genom sin personliga viljestyrka göra Frankrike till en av världskrigets segrarmakter. Richard Nixons insikt i utrikespolitikens ramar banade väg för avspänning. Anwar Sadats fredsvision befriade Egypten från krigens återvändsgränd. Lee Kuan Yews fokus på att nå det överlägset bästa skapade Singapores identitet. Och Margaret Thatchers orubbliga övertygelse om Storbritannien förde nationen ur dess nedgång. Henry Kissinger, som mött dessa sex ledare, ger oss inkännande porträtt av inte bara deras styrkor och drivkrafter, utan också av deras svagheter och misstag.Kissingers skildring ger inte minst läsaren inblick i hans egna bevekelsegrunder och mål, som en av världens tyngsta politiska beslutsfattare. Den svenska utgåvan innehåller ett förord av Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet. Henry Kissinger är en amerikansk statsvetare och diplomat som tjänstgjorde som nationell säkerhetsrådgivare och utrikesminister i Richard Nixons och Gerald Fords administrationer, och som rådgivare åt flera andra amerikanska presidenter. 1973 tilldelades han Nobels fredspris och han har även mottagit Presidential Medal of Freedom och Medal of Liberty. Kissinger undervisade i historia och statsvetenskap vid Harvard University i tjugo år och har skrivit ett flertal böcker om utrikespolitik och diplomati.

”En människas biografi börjar långt före födseln och fortsätter långt efter döden. Den hänger ihop med natur och tid, den lever och dör beroende på väder och vind och vård. Den formas av föräldrar och av dem som minns eller föresatt sig att lyssna på vad som finns kvar, spåren i gräset eller i arkiven.” Gunnar Broberg, Mannen som ordnade naturen (2019) Den 9 november 2022 hölls ett minnesseminarium om idé- och lärdomshistorikern Gunnar Broberg (1942–2022) och hans forskargärning, arrangerat av avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Föredragen, som här ges ut under redaktion av David Dunér, Svante Nordin och Anna Tunlid, ger olika infallsvinklar på Brobergs bredd och mångsidighet, av hans betydelse som akademisk forskare men också av de avtryck hans forskning kom att sätta i den offentliga debatten.

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen. I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

När den amerikanske statsvetaren Samuel Huntingtons artikel Civilisationernas kamp ( The Clash of Civilizations ) publicerades för 30 år sedan uppstod en global debatt. Intresset blev så stort att den utvecklades till en bok. Uppståndelsen berodde på sprängkraften i Huntingtons tes. Världspolitiken var på väg in i en ny era där kulturella konflikter skulle bli de viktigaste. Efter kalla krigets slut väntade en civilisationernas kamp. Budskapet provocerade många som sett framför sig en mer fredlig och harmonisk utveckling efter kommunismens kollaps och demokratins utbredning. Huntingtons resonemang om en värld med konkurrerande kulturkretsar och civilisationer kallades fördomsfullt och okunnigt. Men utvecklingen har stärkt hans tes. Genom terrordåden den 11 september 2001, krigen i Afghanistan och Irak och i forna Jugoslavien började just konflikter mellan kulturer att dominera internationell politik. Det blev än tydligare när Kina och Ryssland alltmer kom in i bilden. Kriget i Ukraina har givit ytterligare aktualitet åt Huntingtons uppfattning att nya konflikter väntar. Debatten om Civilisationernas kamp är långtifrån avslutad. Boken som nu utkommer i ny utgåva, är nödvändig för att förstå vår samtid och framtid. Nyutgåvan har även ett reviderat förord av Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj iek och Aleksandr Dugin.Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Vid 1900-talets början finns en utbredd uppfattning om att filosofin befinner sig i kris. De förmoderna kunskapsformerna har förlorat sin ställning och de kulturella framstegens och det vetenskapliga samarbetets tid ska snart sjunka ner i det första världskrigets skyttegravar. Men istället för att innebära en tillbakagång kom krisen att leda till en genomgripande omvärdering och pånyttfödelse av det västerländska tänkandet.Svante Nordin berättar här om de filosofer som i konfrontation med det dramatiska 1900-talets omvälvningar grundlade århundradets nydanande tankeriktningar. Och som i frågan om kunskapens och vetenskapernas grundvalar också nödgades att inkludera frågan om filosofin själv.Filosoferna: Det västerländska tänkandet sedan år 1900 är en enastående översikt av vår tids filosofi och belönades med Stora fackbokspriset 2011. Boken utgör det första bandet i Svante Nordins svit över filosofins historia.»Filosoferna är en efterlängtad bok som bidrar till förståelsen av hela 1900-talet, med dess mörker och ljuspunkter. Den samtidsfilosofiskt nyfikne kan börja sin resa här, den redan påläste får ett efterlängtat historiskt sammanhang till idéerna.«- Olof Åkerlund, Sydsvenskan»Boken är unik i sitt slag, också internationellt, genom sin omfattning, detaljrikedom och breda språk- och traditionsurval.«- Hans Ruin, Dagens Nyheter

De filosofer som översköljdes av modernitetens första chockvåg försökte förstå, tolka och begreppsliggöra det moderna. De upplevde den amerikanska revolutionen 1776 och den franska 1789. De fick se hur den nya industriella och tekniska verkligheten, den globaliserade marknaden och vetenskapen förändrade den västerländska samhällsordningen i grunden. Och de fick anledning att fullständigt omvärdera allt som rörde livets utveckling, man och kvinna, historia och konst, gud och människa.Filosoferna: Den moderna världens födelse och det västerländska tänkandet 1776-1900 är berättelsen om de tänkare som inte bara försökte tolka världen, utan också förändra den. Med ojämförlig kringsyn och detaljrikedom skildrar Svante Nordin kampen om att formulera de nya tankeformerna och vokabulären som skulle komma att bestämma moderniseringens riktning och innebörd. Boken utgör det andra bandet i Nordins svit över filosofins historia.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden."Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

I början av 1600-talet påbörjas den intellektuella revolution som ska sätta Europa i rörelse. Med kraft breder bland annat den cartesianska ”nya filosofin” och den nya vetenskapen med dess empiriska och matematiska metoder ut sig. Fram växer den mekanistiska världsbild som ersätter den teleologiska aristotelismen och möjliggör den moderna vetenskapen. Tyngdpunkten i Europas intellektuella liv flyttar från renässansens Italien till Frankrike, England, Tyskland, samtidigt som nationalspråken ersätter latinet.Svante Nordin presenterar här de ”nya filosofer” som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen och därmed öppnade dörren till vår moderna värld.Filosoferna: Vetenskaplig revolution och upplysning 1650–1776 är en mästerlig krönika över den sprudlande intellektuella miljö som såg gamla dogmer ge vika för det frimodiga och metodiska kunskapssökande som skulle komma att förändra människans livsbetingelser i grunden. Boken är den tredje delen i Nordin svit över filosofins historia.

Axel Törneman (1880-1925) var aktiv som konstnär mitt under den moderna konstens genombrott. Trots sin relativt korta levnad hann han både uppleva och vara en del av de dramatiska kulturella skiften som präglade 1900-talets början. Med Törneman som portalfigur kartlägger denna antologi de tidiga konst- och idéströmningar som idag samlas under begreppet modernism. I hans måleri finns nämligen viktiga nycklar till förståelsen av modernismens utveckling i såväl Sverige som Europa. Genom att växla mellan den biografiska närläsningen och det större, internationella sammanhanget blir Törnemans liv och verk ett sätt att koppla samman modernismens mångbottnade rötter. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.

Har du hört att ord kan utgöra våld eller att vetenskap är sexistisk? Har du läst att vissa människor inte borde utöva yoga eller laga kinesisk mat för det är kulturell appropriering? Eller fått höra att det kan vara hälsosamt att vara överviktigt, att det inte finns något sådant som biologiskt kön eller att bara vita människor kan vara rasistiska? Är du förvirrad av dessa idéer och undrar över hur de så framgångsrikt lyckats utmana det västerländska samhällets sunda förnuft?Helen Pluckrose och James Lindsay berättar hur tillämpad kritisk teori, den dogmatiska lära som ligger till grund för dessa idéer har utvecklats – från det rudimentära ursprunget i fransk postmodernism och Frankfurtskola till dess förverkligande inom aktivistiska akademiska discipliner. Idag kan dessa teorier kännas igen lika mycket genom deras manifestationer, som t ex cancel culture, deplatforming och uthängning i sociala media, som av dess principer, vilka alltför ofta omfamnas som oproblematiska självklarheter i media: kunskap är en social konstruktion, vetenskap och förnuft är verktyg för förtryck eller all mänsklig interaktion handlar ytterst om förtryckande maktutövning, och ord är farliga.Författarna varnar för den okontrollerade spridningen av dessa idéer sprungna ur motupplysningen, eftersom de utgör ett hot – inte bara mot den liberala demokratin – utan även mot moderniteten i sig och dess humanistiska och vetenskapliga landvinningar. Samtidigt som de erkänner behovet av att ifrågasätta självgodheten hos dem som anser att vi redan skulle ha uppnått ett rättvist samhälle fullt ut, visar Pluckrose och Lindsay hur aktivisterna ofta gör betydligt mer skada än nytta. Inte minst för just de marginaliserade grupper som de påstår sig företräda. Författarna gör också reda för den alarmerande inkonsekventa och intoleranta moral som förespråkas.Endast genom en korrekt förståelse av dessa idéers innehåll och framväxt kan de som värdesätter vetenskap, förnuft och konsekvent liberal etik, med framgång utmana denna destruktiva och auktoritära ortodoxi inom akademin och samhället i stort

Tanke och dröm skildrar den svenska kulturdebatten, från Strindbergsfejden i början av 1900-talet fram till nutid. Persongalleriet är brett: författare och poeter, politiker och vetenskapsmän, teologer och filosofer, journalister och konstnärer. Resultatet är ett oundgängligt standardverk över den moderna tidens svenska idéhistoria. SVANTE NORDIN är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till en lång rad böcker. Han har vunnit Stora Fackbokspriset och varit nominerad till Augustpriset.