Svante Weyler

Leon Weintraub föddes den 1 januari 1926 i det judiska fattigkvarteret i Lódz . I december 1939 tvingades familjen att bege sig till det av tyskarna upprättade Getto-Litzmannstadt. Han överlevde koncentrationslägren Auschwitz-Birkenau, Gross-Rosen, Flossenbürg och Natzweiler-Struthof. Efter kriget studerade Leon Weintraub medicin i Göttingen och blev specialist i obstetrik och gynekologi på den första kvinno- och förlossningskliniken i Warszawa. Han kom till Sverige 1969 på grund av den polska kommunistregimens antisemitiska kampanj som tvingade flertalet judar att emigrera. I denna bok berättar han om sitt liv för den polska journalisten Magda Jaros. Den som inte blir rörd av Leon Weintraubs berättelse om sitt liv har ett hjärta av sten. Men det var nog egentligen inte för att röra våra hjärtan som Leon beslöt sig för att tacka ja till den polska journalisten Magda Jaros fråga om han inte kunde tänka sig att sätta sig ner jämte henne för att berätta. Det är han liksom för rationell för. Det var för att hålla minnet vid liv. ur Svante Weylers förord

Jag fick en chock när jag insåg att kvinnor under de senaste 2000 åren inte utövat något politiskt inflytande. Vår kultur hämtar sina rötter ur den antika, och liksom den är den byggd på ett hierarkiskt system som utesluter kvinnan från makt och inflytande. Kulturen skapade en jakt efter materiella värden och skapade ett samhälle som blev alltmer tomt och meningslöst. Jag tror att vår drift till självförstörelse hämtar sina rötter ur detta. I Kassandra, som är den sjätte titeln i Lind & Co:s klassikerserie Palmserien, utgår Christa Wolf från myten om det trojanska kriget för att berätta om kvinnans roll i historien. Kassandra var sierskan som förutsade Trojas fall. Ingen trodde henne och när hon envisades fängslades hon. Christa Wolfs bok är uppdelad i två delar, den första är en episk berättelse om Kassandra, den andra är en kommenterande del som bygger på föredrag som Christa Wolf höll på universitetet i Frankfurt.CHRISTA WOLF (1929 2011) är en av de viktigaste tyska efterkrigsförfattarna. Från 1962, då hon slog igenom med romanen Der geteilte Himmel som handlar om Tysklands delning, var hon verksam som författare i DDR. Efter murens fall framkom att hon varit inofficiell medarbetare åt Stasi mellan 1959 och 1962. Wolf blev även själv övervakad av Stasi 1969 1989. I sina senare böcker skildrar hon tiden i DDR och efter murens fall. Lind & Co har tidigare givit ut Landet som icke är.

En bok om hur böcker blir till och om litteraturens förmåga att göra livet lite större.Svante Weyler har varit förläggareför några av Sveriges mest lästa och älskade författarskap, liksom förNobelprisbelönade författare som Imre Kertész. Efter att hårdnackat ha undvikitatt blicka tillbaka började han en dag återvända till böckerna som format honomfrån ungdomen och framåt. I en sorts memoar från sidan möter vi utöver förläggaren själv bland annat författare som PO Enquist, Hilary Mantel,Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Imre Kertész, Marlene van Niekerk, LennartHagerfors, Marilynne Robinson och deras historier "En oändligt sympatisk bok och en elegant utförd lovsång till läsandet som livsform"Johan Svedjedal, Dagens Nyheter "Uppriktig berättarlust som entusiasmerar ... för alla dem som tvivlat på att litteraturen kan förändra liv, och för alla oss andra redan trosvissa som behöver påminnas om det" Martin Lagerholm, SvD Ur Böckernas inledning: "Jag har i hela mitt liv undvikit att se mig om. Undvikit klassträffar, med något enstaka undantag undvikit att återvända till platser, undvikit att se om filmer, och aldrig frivilligt läst om böcker. Jag har alltid varit mest intresserad av det som ännu inte finns. Så händer saker med en, man blir äldre. Det gamla börjar sända ut ett slags förföriska signaler: vi väntar in dig, gamle man. En dag hade pulsen sjunkit tillräckligt för att jag skulle våga och vilja lyssna till signalerna. Jag började läsa om. Jag har ingen talang för att skapa, ingen talang för att tro, länge, länge saknade jag till och med talang för att ens känna igen vemodet när det kom krypande som en morgondimma vid fel årstid. Jag har älskat rationalitet, upplysning, ljus, lycka. Och ja, sanning. Jag har alltid använt böcker för att förstå världen, oftare skönlitteratur än sakprosa. Sakprosan kan förklara delar av världen, detaljer, skeenden. I bästa fall hjälper den en att lösa problem. Skönlitteraturen ägnar sig, när den är som bäst och viktigast, åt meningen med världen. Det är den knepigaste frågan, den kan man vara upptagen av ett helt liv. Jag har inte varit det hela tiden, förstås, men nästan, och mer och mer för varje år och dag."

I svensk politik spottas det ständigt mot mittcirkeln. Det talas om "den tomma mitten". Knappt någon politiker verkar vilja vara där och de sociala mediernas polariserande logik tvingar ut debatten på kanterna. Backa aldrig, erkänn inga misstag, kompromissa absolut inte. Mitten och allt som är förknippat med den verkar närmast vara något föraktat i vårt land. Men är det verkligen så? Det där sättet att tänka, tala och debattera ligger förstås inte bara långt ifrån hur vi människor egentligen fungerar. Det är också något helt annat än vad folk faktiskt vill ha. I själva verket befinner sig de flesta svenska väljare just i mitten den är full av människor. Det är bara de politiska partierna som lämnat den. Med samförstånd och halvvägsmöten som utgångspunkt hoppas Per Svensson & Svante Weyler nu kunna påverka valdebatten. Mitten : En måttfull stridsskrift i polariseringens tid är en bok i fyra delar: Den börjar biografiskt, med författarnas egen politiska utveckling och livsväg från mitten till mitten. Därefter tittar den närmare på mitten som ideologiskt projekt, tanken om allmänningarna och det gemensamma, med den svenska skolan som praktiskt exempel. Sedan studeras mittens filosofi , med Isaiah Berlin som ledsagare. Slutligen landar vi i mittens politik i praktiken där måttfullheten och institutionernas långsamhet råder. Mitten : En måttfull stridsskrift i polariseringens tid är en blandning av berättelser, analyser och agitation. Den utkommer i maj 2022.

Kulturpolitiken står inte högt på politikernas dagordning, inte ett ämne som hamnar i partiledardebatterna eller i någon större utsträckning blir föremål för journalisternas frågor. Samtidigt påverkar kulturpolitikens i hög grad våra liv. Såväl direkt som indirekt sätter kulturpolitiken sin prägel på samhället och det demokratiska livet. Många av dagens politiska konflikter har kulturella dimensioner. Kulturpolitiken rymmer i dag såväl nya som gamla som nya ideologiska konflikter.Kulturpolitikens liv efter döden är en bok om att återuppliva en progressiv och vitaliserande kulturpolitik. Den innehåller texter om konstens och kulturens roll, bildningsuppdraget i vår tid, minskad ojämlikhet och minskade kulturella klyftor, kulturarvet i en global värld, public serviceuppdraget och kultur i digitaliseringens värld.Medverkande bland andra: Evin Ahmad, Calle Nathansson, Jonna Sima, Håkan A Bengtsson, Gunilla Kindstrand, Svante Weyler och Pelle Snickars.