Sven-Eric Liedman

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan. Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer. Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre. Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg. Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Hemska gamla män styr världens öden, krig härjar i alla väderstreck och kunskapsnonchalansen frodas. Människan söker sig till de slappaste fördomarna och den mest utmanande likgiltighet för vad som är rimligt. Måste vi in i ett tredje världskrig innan förnuftet åter ska vakna? Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria, författare och DN-skribent resonerar om behovet av en ny upplysning, om vikten av läskunnighet och bildning och tar oss med tillbaka till rötterna, till tiden då den utopiska fantasin flödade och den ljusa upplysningen var självklar. Han utmanar oss till engagemang och konstaterar att när all världens olyckor, krig, hungersnöd och fattigdom har flugit ut ur Pandoras ask finns ändå en sak kvar i botten: hoppet.

Rasoul Nejadmehrs livsresa börjar i en nomadstam i sydöstra Iran, där ingen kan läsa eller skriva. Han visar sig dock ha läshuvud, får möjlighet att börja skolan en väg som så småningom leder till en doktorsexamen i filosofi vid University of London. I Tusen och ett liv skildrar Rasoul Nejadmehr sin uppväxt och sitt liv i Iran. Hans personliga berättelse lika allvarlig som humoristisk vidgas till en bred beskrivning av Persiens kulturhistoria och det moderna Irans politiska strider. Som lärare i en liten stad väcks hans intresse för samhällsfrågor. Han blir alltmer kritisk mot shahens regim och senare mot den islamiska republiken, vilket leder till politiskt engagemang. Han grips och tillbringar mer än sju år i mullornas fängelser utan rättegång, utan dom, men under ett ständigt dödshot. Redan i unga år finner han vägen till böckernas värld. Genom livet och genom åren i fängelse befinner sig Rasoul Nejadmehr i en fortlöpande dialog med Platon och Nietzsche, med Hannah Arendt, Immanuel Kant och med, inte minst, Zarathustra. Rasouls självbiografi är nog det mest spännande jag läst i den genren. Ett fantastiskt liv har blivit stoff för en fantastisk bok. Jag avundas er alla som ännu inte läst den. ur Sven-Eric Liedmans förord

Denna banbrytande bok tar dig med på en fascinerande resa genom idéernas historia! Den svenske forskaren Sven-Eric Liedman, en av vår tids främsta tänkare, utforskar här hur politiska idéer har format – och formats av – den ekonomiska och sociala verkligheten genom århundradena.Från Platon och Aristoteles till Romarrikets storhet och kristendomens inflytande, vidare genom medeltida maktkamper och upplysningens revolutionerande idéer, avslöjar boken hur tankeströmningar som liberalism, socialism och kapitalism växte fram. Du får följa dramatiken i Europas blodiga konflikter, se hur arbetarklassen reste sig, och förstå de filosofiska strider som formade vår moderna värld – från Hegel och Spencer till Marx och Keynes.Men boken stannar inte där. Den tar oss genom 1900-talets ideologiska stormar: revolutionerna i Ryssland och Kina, kalla kriget, kampen mellan socialism och kapitalism – och de globala rörelser som utmanade systemet. Vi möter socialdemokrater, kristdemokrater och liberala reformister, samt ikoniska frihetskämpar som Mahatma Gandhi och Frantz Fanon, som förändrade historiens gång.Och i vår egen tid? Liedman skärskådar dagens makthavare – från Gorbatjov till Xi Jinping och Narendra Modi – och granskar den pågående krisen för demokratin. Han utforskar också terrorismens rötter, feminismens revolutionerande kraft med ikoner som Angela Davis och Simone de Beauvoir, och miljörörelsens kamp i en värld där extremism och ojämlikhet hotar att slita isär samhällen.Med knivskarp analys och ett berättande som fängslar från första sidan, är detta en oumbärlig bok för alla som vill förstå vår tids stora idéer – och de krafter som kommer att forma framtiden.

Sven-Eric Liedman iakttar med förundran och skärpa vår samtid, ser tillbaka på västerlandets historia och ger oss trots allt hopp om framtiden.”Från min utsiktsplats vid datorn blickar jag ut över ett hav av lysande ljusgröna, ännu vårfriska almlöv. Ibland sitter en pilfink och gungar ytterst på en av de tunna grenarna. Just nu klättrar en gröngöling längs stammen. Det är en lust att leva.Men hur kan det vara en lust när historien kanske snart tar slut och med den vår alltid lika uppfinningsrika och självförstörande mänsklighet? Säg det. Men så är det, och jag vet att jag som många andra kombinerar trivsel i det lilla livet med en skälvande oro inför det som händer i det stora.Hur kan vi hantera vår förvirring?”

I trettitre essays undersøker Sven-Eric Liedman aldringen, som er like ubegripelig som den er subjektiv. Hva betyr det egentlig å være bestefar? Hvordan resonnerer en eldre mann rundt døden, sinnet eller lykken? Og hvordan kan språket, lesningen, dannelsen og kjærligheten forenes med det å bli gammel? «Mange har skrevet om alderdommen, men få av dem er over åtti. Vanligvis er de omtrent seksti. Da skriver man ikke helt fra innsiden, men forestiller seg snarere hvordan det er å bli eldre. Er man åtti eller mer, er man rutinert pensjonist. Det betyr imidlertid ikke at man vet hvordan alle andre har det. Det jeg kan gjøre, er å levere et personlig vitnesbyrd om hvordan det er å bli gammel. Formen jeg har valgt er essayet, med sin uregjerlige frihet, sine raske kast, øyeblikksbilder, korte resonnement, refleksjoner. Kanskje det finnes noe overskuelig i selve det uoverskuelige.»

Under hela covid-pandemin förde psykoanalytikern Per Magnus Johansson dagbok. Hans anteckningar publicerades i tre böcker. Nu utkommer de i en samlad volym, med nyskrivet efterord och förord av Sven-Eric Liedman. "Pandemin är en mycket viktig kollektiv erfarenhet. Denna erfarenhet måste bearbetas på ett sådant sätt att vi kan gå vidare med större klarhet. Man kan inte göra detta på bättre sätt än genom att eftertänksamt läsa Per Magnus Johanssons dagsedlar och veckobrev." Ur Sven-Eric Liedmans förord.Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

What is the nature of the 'laws' that Marx and Engels sought to formulate for the development of capitalism? How to understand and judge Engels's attempt to formulate a general philosophy and worldview? These are the questions highlighted in this magnificent work that situates Marx and Engels's writing against the background of the entire nineteenth-century world of scientific problems, from physics to historiography. One of the major contributions to scholarship on Marx, Engels and nineteenth-century science, Liedman's work is here presented in English translation and with a new preface by the author.

"Många har skrivit om ålderdomen. Sällan är de över åttio; det vanligaste är sextio eller däromkring. Då skriver man inte riktigt inifrån utan föreställer sig snarare hur det är att bli äldre. Den som är åttio eller mer än redan rutinerad som pensionär. Inte för att man vet hur alla andra har det. Det jag kan göra är att avlägga ett personligt vittnesbörd om hur det kan vara att bli gammal. Formen för detta vittnesbörd är essäns bångstyriga frihet, med snabba kast, ögonblicksbilder, korta resonemang, reflektioner. Kanske finns det en överskådlighet i själva oöverskådligheten."

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv. I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.Förord av Sven-Eric Liedman

I De förtrycktas pedagogik utarbetar Paulo Freire en pedagogisk metodologi för frigörelse. Hur kan vi utveckla en pedagogik där människor lär sig tillsammans som subjekt, utan den tradtionella idén om en lärare som gör insättningar av kunskap i eleverna, löper som en röd tråd: att tillsammans problematisera i stället för att dominera. Genom att arbeta med medvetandegörande kan vi skapa frigörelse för de förtryckta istället för den avhumanisering som traditionell undervisning innebär. Vi kan kämpa för ett utökat varande för alla.De förtrycktas pedagogik publicerades för första gången 1968 och har fått ett enormt inflytande inom den kritiska pedagogiken. Det här är den första översättningen direkt från det portugisiska originalet till svenska. Denna svenska översättning, med förord av Sven-Eric Liedman och Patricia Lorenzoni, gör Freires pedagogik tillgänglig för en ny generation lärare, studenter, folkbildare och andra som är intresserade av frigörande pedagogik.

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper"."Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

Karl Marx has fascinated and inspired generations of radicals in the past 200 years. In this new, definitive biography, Sven-Eric Liebman makes his work live once more for a new generation. Despite 200 years having passed since his birth, his burning condemnation of capitalism remains of immediate interest.Now, more than ever before, Marx's texts can be read for what they truly are. In addition to providing a living picture of Marx the man, his life, and his family and friends - as well as his lifelong collaboration with Friedrich Engels - Sweden's leading intellectual historian Sven-Eric Liedman, in this major new biography, shows what Karl Marx the thinker and researcher really wrote, demonstrating that this giant of the nineteenth century can still exert a powerful attraction for the inhabitants of the twenty-first.

Karl Marx och Sigmund Freud -- aktuella, kontroversiella. Ständigt dödförklaras de för att i nästa ögonblick åter hamna högst upp på dagordningen. Deras inflytande på eftervärlden har varit enormt men också motsägelsefullt. Varför fortsätter de att engagera oss? Varför är de fortsatt aktuella? Med lätt och sakkunnig hand tecknas här ett panorama över två av historiens mest inflytelserika personer.

Paul Lafargues berömda pamflett Rätten till lättja (Le droit á la paresse) i nyöversättning av Marie Berthelius och med efterord av Sven-Eric Liedman. Paul Lafargue (1842-1911) var utbildad läkare men utövade nästan inte läkaryrket alls utan var främst verksam som politisk aktivist och socialistisk författare. Han var svärson till Karl Marx, gift med Marx dotter Laura. Idag är han främst ihågkommen för sin både klarsynta och rabiata pamflett Rätten till lättja. Lafargue ifrågasätter sin tids syn på arbete. Det är rena vansinnet, menar han, att folket kämpar för rätten till åtta timmars arbetsdag. Alltså åtta timmars träldom, exploatering och lidande, när det är fritid, glädje och självförverkligande man borde kämpa för - och så få timmars slaveri som möjligt. Automationen, som redan på Lafargues tid hade nått långt, skulle utan vidare kunna reducera arbetstiden till tre eller fyra timmar per dag. Därmed skulle en stor del av dygnet återstå för sådant som vi egentligen vill göra - umgås med vänner, koppla av, njuta av livet, idka lättja. "För att kunna komma till insikt om sin egen styrka måste proletärerna förkasta den kristna, ekonomiska fritänkarmoralens fördomar. De måste hitta tillbaka till sina naturliga instinkter och proklamera Rätten till lättja - tusen och åter tusen gånger ädlare och heligare än de lungsiktiga 'mänskliga rättigheterna' som kokats ihop av den borgerliga revolutionens eteriska advokater. De måste avhålla sig från mer än tre timmars dagligt värv, för att under resten av dygnet lata sig och frossa." "Aristoteles dröm är vår verklighet. Våra eldsprutande maskiner med armar av stål fullgör outtröttligt och lydigt, till förmån för en underbar och outsinlig fruktbarhet, sitt heliga värv av sig själva. Och likväl förblir kapitalismens stora filosofers sinnen genomsyrade av fördomen om lönearbetet: den värsta formen av slaveri." Maskinen är mänsklighetens frälsare, menar Lafargue, men bara om den arbetstid den frigör blir till fritid. Så kan det bli, så borde det bli, men så har det sällan blivit. Den tid som frigörs blir vanligtvis omgjord till ytterligare arbetstimmar, ytterligare timmar av slit och släp. Att arbeta alltför många timmar per dygn är ofta nedbrytande, att arbeta ganska få timmar kan vara mycket vederkvickande och berikande och leda till allmän förkovran, hälsa, glädje, tillfredsställelse. Lafargues funderingar var intressanta och stridbara då och är ännu mer tänkvärda idag, när möjligheterna att förverkliga dem är ännu större. Resurserna finns, allt som behövs är att den politiska viljan vaknar. Paul Lafargue är en författare för vår tid. Hans evigt unga pamflett Rätten till lättja har kanske aldrig träffat så mitt i solar plexus som just nu. Paul Lafargues pamflett Rätten till lättja. Översättning Marie Berthelius, efterord Sven-Eric Liedman. ISBN 978-91-7742-472-7. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 96 sidor.

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv. I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur. Förord av Sven-Eric Liedman

”Upplysningens program var avförtrollningen av världen” menade två av 1900-talets centrala filosofer, Adorno och Horkheimer. Kan man tala om en återförtrollning i vår samtid? Vilka motberättelser finns till det som brukar benämnas ”avförtrollningen av världen” – det moderna, byråkratiserade, sekulariserade västerländska samhället – som värderar vetenskap, teknik och rationalitet på bekostnad av existentiella idéer, känsla och intuition? I essäer, samtal, intervjuer, konstprojekt och skönlitteratur medverkar filosofer, idéhistoriker, kritiker, författare och konstnärer: Jonna Bornemark, Sven-Eric Liedman, Victor Malm, Johan Heltne, Viola Bao, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Klara Kristalova, Johannes Heldén, Uljana Akca, Clara Gesang-Gottowt, Johanne Lykke Holm, Rasha Alqasem, Ann-Marie Hermelin och Sarra Anaya med flera.

Den moderne verdens idéhistorie er en bred fremstilling av de siste århundrenes store omveltninger i Europa og verden. Den anerkjente svenske idéhistorikeren Sven-Eric Liedman byr her på en unik blanding fortellerglede og kunnskap. De store perspektivene i politikken, filosofien, vitenskapen, økonomien og religionen avløses av overraskende og underholdende resonnementer rundt for eksempel klokken og multiplikasjonstabellen. Boken har vunnet den prestisjefylte Augustprisen for årets beste svenske fagbok. Juryen begrunnet valget slik: «I boken I skuggan av framtiden gir Sven-Eric Liedman et bredt og vel underbygd bilde av modernitetens idéutvikling i et historisk perspektiv, i skarp kontrast til den overfladiskhet som ofte forekommer i dagens debatt. Ut fra spennende nye innfallsvinkler bidrar Liedman med verdifull og tankevekkende innsikt om så vel vår samtid som oss selv».

I biografin Karl Marx – en biografi. Tecknar Sven-Eric Liedman en ny bild av kapitalismens främste kritiker Marx. Han fullbordade aldrig Kapitalet, sitt viktigaste arbete, trots att han arbetade med det i flera årtionden. I boken klargörs både likheter och skillnader mellan Marx och hans efterföljare.När Muren revs och Sovjet och dess imperium föll samman trodde många att Karl Marx därmed skulle förlora all aktualitet.Men så blev det inte. Tvärtom har han åter kommit i centrum i en tid av skenande kapitalism. Det är som kapitalismens främste kritiker han lever vidare, inte som den avlägsne anfadern till Sovjetkommunismen. Marxismen är inte hans verk; ett lämpligare namn är engelsismen, efter Friedrich Engels, hans vän, välgörare och medarbetare. Marx själv slog sig inte till ro med några färdiga resultat. Han fullbordade inte Kapitalet, sitt viktigaste arbete, trots att han arbetade med det i flera årtionden. Ständigt var han redo att tillägna sig nya tankar och nytt material.Samtidigt är det han som gett den mest levande, fortfarande träffande bilden av det moderna, kapitalistiska samhället där ”allt som är fast förflyktigas”.Bilden av Marx har i grunden förändrats genom de senaste årtiondenas internationella forskning och inte minst genom den stora kritiska utgåvan av hans skrifter, brev och anteckningar.Det är denna nya bild som Sven-Eric Liedman förmedlar i Karl Marx – en biografi. Men därutöver rymmer boken flera egna resultat. Det gäller både Marx syn på politikens roll och möjligheter i samhället och flera av hans grundläggande begrepp som dialektik och alienation. Inte minst klargörs både likheter och skillnader mellan Marx och hans efterföljare.