Sven-Erik Brodd

Den här antologin vill ge en vidare bild av den kvinna som kanske är mest känd som en av de tre först prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, den första kvinnan som blev kyrkoherde och som grundare och ledare av S:ta Katharinastiftelsen. Boken vill göra den gängse bilden av Margit Sahlin mer mångsidig. Den bidrar till att lyfta fram sådant som inte varit känt utanför en trängre krets och tecknar bilden av en person som kom att spela en stor roll i Svenska kyrkan från 1940-talet fram till sin död 2003. I boken beskrivs hennes akademiska bakgrund som romanist, hennes komplicerade förhållande till högkyrkligheten, arbetet inom Diakonistyrelsen som församlingssekreterare och en drivkraft i den framväxande kyrkliga kvinnorörelsen, hennes livslånga längtan efter ett evangeliskt klosterliv, den pågående dialogen med kvinnorörelse och kulturliv och hennes internationella engagemang. Nya forskningsresultat ger nya perspektiv.

Vad händer med ett samhälle när den kyrka, som varit folkomfattande, istället hamnar i minoritet? Genom historien finns religion och andlighet med som en grundton i samhällsbygget. Men den grundtonen kan stämmas i olika tonarter, vilket påverkar den samlade klangbilden. Vilka blir följderna av att en tusenårig kristen samhällsreligion tonas ut? Hur blir den nya klangbilden, i samhället och i kyrkan? Bidragen i denna rapport reflekterar över vad det innebär att folkkyrkans tid som majoritetskyrka är över. Och hur den omvandlingen kan hanteras, för att i tillit kunna lämna det som haft sin tid.Allt har sin tid. Folkkyrka under omvandling ingår i Stiftelsen Sverige och kristen tro; skriftserien 31

Mitt under brinnande världskrig vigs John Cullberg (1895 1983) till biskop. Han är en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Redan under 1920­-talet startar Cullberg sin akademiska karriär och blir doktor i både filosofi och teologi och han förblir religionsfilosof livet ut. Efter att ha varit församlingspräst blir John Cullberg 1940 biskop i Västerås stift (1940 1962). Som biskop bekämpar han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stöder ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstar för att kvinnor ska få prästvigas och ger hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd. John Cullberg är samtidskritiker, både när det gäller kyrka och samhälle, och som uppmärksammad debattör drar han fulla hus. Cullberg kan kritisera vad han anser vara demokratins avigsidor men är också socialt engagerad i Sverige och utomlands. Han driver frågor om internationellt bistånd och är till exempel medlare i Cypernkrisen. Boken John Cullberg. Biskop, religionsfilosof och samtidskritiker är det första arbetet som presenterar en av de mest intressanta och komplicerade kyrkoledarna i Svenska kyrkan. I boken bidrar dryga dussinet författare till en spännande framställning av biskop Cullbergs insatser för Västerås stift, för Svenska kyrkan och för den världsvida kyrkan.Sven-Erik Brodd: Biskopen som filosof, kritiker och klerk. Libertas ecclesiae (Om ecklesiologi och politisk teori i John Cullbergs teologi). John Cullbergs bibliografi 1918 1975, med inledningJonas Jonsson: John Cullberg: Konturer av ett liv I. John Cullberg: Konturer av ett liv II. John Cullberg: Konturer av ett liv III. John Cullberg: Konturer av ett liv IV. John Cullberg: Konturer av ett liv VInga Sanner: John Cullberg och kulturidealismenBirgitta Brodd: John Cullbergs uppfattning om demokrati och dess utveckling. Debatten om John Cullbergs hållning till demokrati och nazismTorbjörn Aronsson: John Cullberg, Svensk tidskrift och högern i demokratins genombrottstidGunnar Weman: John Cullberg och gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstBo Hansson: John Cullbergs syn på verklighetKarin Johannesson: På jakt efter en skapelseförankrad kristologiJohan Cullberg: Pappa och familjenMikael Mogren: Arvet efter John Cullberg i Västerås stift

I den här boken behandlas olika former av välsignelse: i Gamla och Nya testamentet, i den aronitiska välsignelsen, och i kyrkohandboken. Frågan om välsignelsens materialitet tas upp. Här beskrivs vattenvälsignelse, välsignelse i mässan, i konfirmationsgudstjänsten, i vigselgudstjänsten och i begravningsgudstjänsten. Vidare kan man läsa om kyrkoinvigningar och avsakralisering av kyrkorum, välsignelse av hus och hem, av anläggningar, av husdjur, av palmsöndagens palmkvistar och av oljor och om bordsbönen som välsignelsehandling. Boken avslutas med ekumeniska och kyrkorättsliga perspektiv och pastoralteologiska reflektioner.

Liturgiska handlingar och heliga ting förutsätter i stor utsträckning varandra. Den materiella aspekten av gudstjänstens riter sträcker sig över byggnader, interiörer, textilier, redskap, instrument, konst och informationsbärare, såsom böcker och inskriptioner. Tanken på helighet som kopplad till konkreta fysiska objekt har varit en känslig och invecklad fråga i vissa kristna konfessioner. Trots detta kvarstår faktum att de föremål som utgör nödvändiga materiella betingelser för gudstjänstfirande i de flesta samfund tillmätts speciell betydelse. Inte sällan har sådana föremål efter hand också kommit att räknas till kyrkornas kulturarv och på så sätt fått stor betydelse för människor även långt utanför den ursprungliga liturgiska situationen. I denna volym behandlas materiella aspekter på gudstjänsten från medeltiden och framåt. Perspektiv finns både från väst- och östkyrkan, och från protestantiska frikyrkorörelser. Utöver de fem tematiska artiklarna finns två andra liturgivetenskapliga bidrag samt en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur på årsbokens områden.

Gudstjänstlivet i Sverige präglas av spänningar och överlappande möten, av konvergenser och divergenser. Medvetet upprätthållna särtraditioner interagerar med bruk där olikartat idégods kan ge upphov till nya och innovativa gemensamma praktiker. Årsbokens fem artiklar belyser friktionen mellan det sammanstrålande och det särskiljande. Studierna tar sig an kontroversiella och oväntade historiska konvergenser, men ger också utrymme till divergerande tendenser. Bland de behandlade konvergenta och divergenta gudstjänstuttrycken återfinns Andra Vatikankonciliets liturgiska konsekvenser i romersk­katolska kyrkan liksom dess avtryck i Svenska kyrkan, receptionen av Östkyrkliga ikoner i Svenska kyrkan, firandet av den så kallade Ökenmässan i ekumeniska sammanhang idag, samt strömningar och debatter rörande de svenska frikyrkosamfundens gudstjänstmusik under de senaste femtio åren. Volymen innehåller en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik, samt utförliga minnesteckningar över Lars Eckerdal, Karl Johan Jocke Hansson och Ragnar Holte.Årsbok för svenskt gudstjänstliv 98, 2023

Det talas påfallande lite om bikten i Svenska kyrkan, ett sakrament som nära nog fallit i glömska. I den här boken sägs något om hur det kommer sig och vad man skulle kunna göra åt det i församlingarna. Bikten har över tid fått många namn: botens, försoningens, förlåtelsens, återupprättelsens och omvändelsens sakrament. Den berör inte bara enskilda människor utan påverkar också synen på vad det är att vara kyrka. Prästen, ofta med hjälp av diakonen, är viktig för bikten. Men det är genom församlingens användning av bikten i praktiken, på ett öppet sätt mitt i vardagslivet, som den blir till hjälp och glädje för kyrkans folk. Sven-Erik Brodd är präst, teol. dr och professor em. Gunnar Weman är biskop, teol. dr och ärkebiskop em.

En bok med titeln Prästgårdsteologi när prästgårdarna säljs och teologin sägs stå lågt i kurs vad är det? Prästgården är här en symbol för församlingspräster med utrymme för både studier och församlingsvård, där altare och skrivbord hör samman. Boken lyfter fram tjugo församlingspräster som var verksamma under perioden 1950 2000 därför att de har något att säga 2020-talets kyrka. Några präster har skrivit utmanande prästmötesavhandlingar, andra har mest skrivit i församlingsblad, en del har skrivit mycket, andra nästan ingenting alls. Någon har skrivit detektivromaner, en annan många psalmer. Gemensamt har de bidragit till förståelsen av hur man bygger församling och vad det innebär att vara kyrka i världen: Alf Corell | Ragnar Ekström | Carl Strandberg | Carl Greek Henrik Ivarsson | Margit Sahlin | Axel Rappe | Pehr Edwall Gunnar Rosendal | Rune Klingert | Evert Palmer Lars Lindhagen | Per-Olof Sjögren | Lars Ekblad | Erik Beijer Tage Bentzer | Sven-Oskar Berglund | Anders Frostenson Barbro Westlund | Karl-Gunnar Ellverson Boken avslutas med några reflektioner och jämförelser mellan Svenska kyrkan och det svenska samhället under 1900-talets andra hälft och läget på 2020-talet, inte utan konstruktiv kyrkokritik. Sven-Erik Brodd är teologie doktor, präst och professor emeritus. Gunnar Weman är teologie doktor, biskop och ärkebiskop emeritus.

I den här boken möts olika perspektiv på gudstjänsten i Svenska kyrkan. Bilder av hur det var förr i tiden ställs mot hur det är eller skulle kunna vara på 2000-talet. Teologi och praktik förs samman till en helhet och författarnas egna erfarenheter presenteras som konkreta pastorala förslag. Boken är rikt illustrerad och bidrar till kunskapen om historien och den nutida gudstjänsten. Den är en grundbok om olika former av liturgiskt liv i Svenska kyrkan.

Efter två förödande världskrig på 1900-talet kom världen att få genomlida en motsättningarnas utdragna förlängning i form av vad vi benämner kalla kriget. Rötterna till det finns i de politiska spänningar som uppstod när det kommunistiska bolsjevikpartiet tog makten i Ryssland. Efter andra världskriget blev motsättningen mellan öst och väst påtaglig, ohjälpligt bitter och total. I en värld präglad av den svåra motsättningen hade stater och kyrkor att forma en självförståelse och träffa sina val. Innan murarna föll är ett bidrag till förståelsen av denna konfliktfyllda tid. Olika forskare kartlägger kyrkornas internationella arbete och bidrar med insiktsfull orientering om Svenska kyrkans internationella relationer. Andra forskare redogör för hur Svenska kyrkan i Sverige påverkades av och reagerade på kalla krigets olika förhållanden. Här visas också på den debatt som kyrkliga ställningstaganden gav upphov till. Författarna till Innan murarna föll har haft en klar ambition att med sina olika bidrag medverka till en bättre förståelse av den tid som vi benämner kalla kriget.

Den kyrkliga kartan i Sverige ritas ständigt om. Det ökar behovet av en ny bok om kristen gudstjänst. Den här boken tar sin utgångspunkt i dagens Sverige och den mångfald av gudstjänsttraditioner som förekommer. Utifrån vetenskapliga förhållningssätt till studiet av kristen gudstjänst presenteras här romersk-katolska, östkyrkliga, Svenska kyrkans, äldre frikyrkligheters och pentekostala gudstjänsttraditioner. Bokens olika författare behandlar gudstjänstens grundordning, dess aktörer och miljö och ger historiska tillbakablickar för att förklara dagens gudstjänster. Tematiska tvärkapitel om delaktighet, rumslighet, materialitet, musikaliska synvinklar och ekumenik är tänkta att uppmuntra till jämförande studier av de olika traditionerna. Författare: Stephan Borgehammar, Sven-Erik Brodd, Ninna Edgardh, Anders Ekenberg, Sune Fahlgren, Stina Fallberg Sundmark, Joel Halldorf, Britt-Inger Johansson, Mattias Lundberg, Mikael Löwegren och Mikael Sundkvist

Två omtumlande föredrag om protestantismens situation i vår tid. Håller delar av den att fjärma sig från det vi numer kalla "Den stora kyrkliga traditionen"? Prof S-E Brodd och prof O Tjørhom är två av Nordens ledande teologer i ekumenik.