Sven-Olov Wallenstein

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning.Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Swedish artists Mats Bigert and Lars Bergström first began their creative partnership in 1986, and have since become internationally recognized for a wide range of art projects ranging from large-scale sculptures and installations to performance and film. The duo are known for their analysis of current societal and environmental issues, often using humour as a tool. They tend to focus on scientific, climate-related and social issues, and the intersection between them. This detailed monograph covers their entire artistic oeuvre, from its very beginnings to the present moment a wealth of material that allows for an in-depth examination of their practice and its continuing relevance.

En bok om och till Aris Fioretos. Redaktör Cecilia SjöholmRedaktörsassistent Astrid GrelzOmslag Håkan LiljemärkerBegränsad upplaga: 250 exemplar Medverkande:Paul Auster Anna Bengtsson Magnus Bergh Bigert & Bergström Daniel Birnbaum Mirces Cartarescu Love Derwinger Kjell Espmark Magnus Florin Jörgen Gassilewski Durs Grünbein Gunnar D. Hansson Gabriel Itkes-SznapElfriede Jelinek Stefan Jonsson Mara Lee Claudia Lindén Arne Melberg Lothar Müller Ernst Osterkamp Daniel Pedersen Håkan Rehnberg Mikael van Reis Monika Rinck Hans Ruin Cecilia Sjöholm Sophie Tottie Jan Wagner Sven-Olov Wallenstein Ola Wallin Magnus William-Olsson

The significance of Jean-Fran ois Lyotard's innovative 1985 exhibition Les Immat riaux and the "curatorial turn" in critical theory.Forthcoming from the MIT Press

Aisthesis: Estetikens historia del 1 samlar centrala texter i det estetiska fältet från 1700-talet till 1940. För första gången föreligger en antologi på svenska som presenterar estetiken som en egen disciplin, representerad av filosofer och författare som Lessing, Kant, de Gouges, Baudelaire, Proust, Key, Duncan, Eisenstein, Simmel, Woolf med flera. Texterna föregås av inledningar, flertalet skrivna av antologins redaktörer Sara Danius, Cecilia Sjöholm och Sven-Olov Wallenstein.

Rasismen har muterat. Dess närvaro är omisskännlig, men tycks samtidigt allt svårare att tala om. Den senaste tiden har vi ägnat åt att finna nya och gamla frågor och svar, varianter av de som återaktualiserats efter förra valet. Hypotesen har varit att rasismens nya former ? och motståndet mot dem ? kanske är lättare att urskilja i ljuset av begrepp som biopolitik och begär.

Anna Ådahl/ IN DEPENDENCE. CROWDS,GESTURES ställer frågan om vad en konstnärsmonografi kan vara idag, dels genom en omfattande visuell presentation av material ur Anna Ådahls konstnärliga praktiker, dels genom att med utgångspunkt i dessa praktiker diskutera förhållandet mellan kollektiv och individ, mellan massa och mimesis, mellan film och gest, mellan förbehåll och förbehållslöshet, mellan montage och collage, mellan modell och rörelse i en serie essäer och anteckningar av Diana Kaur (red), Stefan Jonsson, Mara Lee, Federico Nicolao, Fanny Stenberg, Fabien Vallos, Sven-Olov Wallenstein, Kim West och Anna Ådahl.

»Och Ert tvivel kan bli en god egenskap, om Ni utvecklar det. Det måste bli kunnigt, det måste bli kritik. Fråga det så fort det står i begrepp att fördärva något för Er varför något är motbjudande, begär bevis av det, pröva det, och Ni kommer kanske att finna det rådlöst och förläget, kanske också upproriskt. Men ge inte efter, kräv argument och handla varje gång på detta sätt, uppmärksamt och kon­sekvent, och den dagen kommer då tvivlet från att ha varit något nedbrytande blir en av de bästa krafterna som arbetar inom Er – kanske den klokaste av alla dem som är i färd med att bygga Ert liv.« Poeten Rainer Maria Rilkes brev till den unge Franz Xaver Kappus har blivit ett av världslitteraturens omistliga mästerverk. Alla som funderat på att skriva poesi, som sökt tröst i poesi eller bara velat andas den kan i dessa brev finna samtidigt stränga och fria råd om hur man ska leva med dikten. Detta är en folkupplaga, tänkt att nå många läs­are i en värld där poesi inte bara behövs utan krävs för att vrida tiden rätt. Översättning av Helga Krook och efterord av Sven-Olov Wallenstein.

Robert Smithson (1938 – 1973) är en av efterkrigstidens mest inflytelserika konstnärer. Hans verk spänner över skulptur, fotografi, film och ingrepp i landskapet, med den gigantiska Spiral Jetty i Great Salt Lake som det mest kända exemplet, till essäistik och kritik. Under sin korta karriär förändrar han uppfattningen både om vad ett konstverk kan vara – av dess rum, tid och materia – och av hur det kan upplevas. Denna bok utgör den första heltäckande studien på svenska av Robert Smithson konstnärskap. Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola och chefredaktör för Site Zones. Han har publicerat en stor mängd böcker om samtida filosofi och estetisk teori, senast Adornos musik (2024).

Theodor W. Adornos musikfilosofi löper parallellt med den moderna musikens utveckling från andra Wienskolan och framåt. Som elev till Alban Berg var han nära förtrogen med komponerandets praktiska sida och som filosof i en tradition från Kant och Hegel ställde han sig frågan om hur samtidens konst återspeglade samhällets motsägelser, men också bar på ett utopiskt löfte. Efter andra världskriget skulle Adorno bli allt mer kritisk mot den samtida musiken. Framför allt i sina monografier över Gustav Mahler och Alban Berg, och sina analyser av den »informella musiken«, försökte han hitta en annan väg in i det moderna som visar på traditionens komplexa och mångtydiga karaktär. I Adornos musik analyserar Sven-Olov Wallenstein de centrala texterna i Adornos musikfilosofiska författarskap, deras motsättningar och inre spänningar, och visar att de är lika sammansatta och öppna som den tradition till vilken han alltid bekände sig.

De indiskreta juvelerna utkom första gången 1748 och är Denis Diderots första roman. Diderot sade sig ha skrivit den på bara två veckor för att bevisa för sin flickvän att han kunde överträffa de billiga kärleksromaner som dominerade den parisiska bokmarknaden. Denis Diderot (17131784) hör till den franska upplysningens främsta namn. Han är framför allt känd som huvudredaktör för den stora Encyklopedin. Hans Johansson har översatt, skrivit noter och förord. Professor Sven-Olov Wallenstein har skrivit ett efterord.

»På grekiska skulle apokalypsis översätta ord som härletts från det hebreiska verbet gala. Jag hänvisar här till uppslag från André Chouraqui, men utan att från dem hämta någon auktoritet, och jag återkommer till dem. Men jag måste redan nu förvarna er: jag tror att de historier och gåtor gällande översättning jag ska tala om, och som jag kommer att snärja in mig in i av skäl än allvarligare än min inkompetens, inte har något slut.« Apokalypsen samlar två av Jacques Derridas texter om apokalypsen och tre artiklar av Immanuel Kant om alla tings slut och den förnäma tonen i filosofin. Här föreligger dessa samtliga fem texter i översättning av Sven-Olov Wallenstein, som också skrivit inledning och efterord.

»En text är en text bara om den för den första blicken, för förste bäste, döljer lagen för sin sammansättning och reglerna för sitt spel. En text förblir för övrigt alltid oförnimbar. Men lagen och reglerna söker inte skydd i en otillgänglig hemlighet, det är bara så att de aldrig utlämnar sig i nuet åt något som kan kallas en varseblivning i strängare mening « Platons apotek är Jacques Derridas analys av farmakon, det som både kan tjäna som gift och läkemedel. Jan Stolpe har reviderat sin tidigare översättning av texten inför denna nyutgåva. Anders Lindström och Sven-Olov Wallenstein har skrivit ett nytt efterord.

»När jag här talar om dialog måste jag medge att jag använder ett ord som av otaliga goda eller dåliga skäl, ch jag ska inte trötta er med att återge dem, under lång tid kommer att förbli främmande för min vokabulär, likt ett främmande språk som skulle kräva omsorgsfulla översättningar med många förbehåll. Och då jag preciserar vad som avses med »inre dialog« gläder jag mig åt att redan ha låtit Gadamer tala i mig.« Den oändliga dialogen innehåller två texter om Paul Celan: Jacques Derridas »Vädurar. Mellan två oändligheter, dikten« och Hans-Georg Gadamers text om Celans diktsvit »Andningskristall«. Båda är översatta av Sven-Olov Wallenstein, som också skrivit ett efterord.

Den sista bilden: Det moderna måleriets kriser och förvandlingar publicerades första gången 2002. Här presenteras den i reviderad nyutgåva, med ett nyskrivet efterord. Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola och chefredaktör för SITE Zones.

Den tyske poeten Rainer Maria Rilkes texter om skulptören Auguste Rodin samlas här i översättning av Ulf Claësson. Filosofen Sven-Olov Wallenstein har skrivit ett omfattande efterord om Rilke, bilden och tinget.

Essäer om måleriet gavs ursprungligen ut som appendix till 1765 års Salonger. Texten är Diderots första försök att formulera de principer som väglett honom som kritiker. Här tydliggörs de spänningar som genomsyrar alla Salongerna: mellan moralens krav och närheten till livet i dess komplexitet, mellan den konstnärliga formens självständighet och den uttryckta tankens prioritet, mellan geniets frihet och naturens ordning. Men det är inte fråga om någon färdig systematik: Diderots reflektioner förblir öppna, hans essäer är endast ett steg på vägen i ett tänkande statt i konstant förvandling. Denna reviderade översättning av Yvonne Sandberg är försedd med ett efterord av Sven-Olov Wallenstein om Diderot och konstkritiken.

Matematikern och upplysningsta nkaren Jean Le Rond d Alembert hade tillsammans med Denis Diderot det redaktionella ansvaret fo r den monumentala Encyklopedien, till vilken han fo rfattade mer a n tusen artiklar samt en inledning. Ha r beskriver han Encyklopediens plan, metod och filosofi pa ett sa uppslagsrikt sa tt denna hans Inledning fra n 1751 blir en introduktion inte bara till det verk som Voltaire en ga ng kallade fo r »ett Babel« da r »det goda, det onda, det sanna och det falska, det allvarliga och det la ttsamma, allt a r blandat«, utan ocksa till hela det va ldiga komplex vi ka nner som upplysningen. Jan Stolpe har till denna utga va reviderat sin o versa ttning fra n 1981. Sven-Olov Wallenstein har skrivit efterordet.

Theodor W. Adornos Negativ dialektik och Estetisk teori utgör var sin hälft av ett enda tänkande som för ögonblicket inte - och kanske aldrig - kan bli helt, men vars möjlighet ändå är det som motiverar filosofin och ger den dess tvingande aktualitet. Filosofi kräver att vi fattar nuet, senkapitalismens förvaltade byråkratiska värld i vilken allt reduceras till en abstrakt identitet, men också urskiljer andra möjligheter: det fria, öppna och ickeidentiska. Däri vägleds hans filosofi av konsten, samtidigt som den måste förbli filosofi. Sven-Olov Wallenstein analyserar här Adornos filosofi med utgångspunkt i förhållandet mellan hans två huvudverk och de paradoxer som alstras av närheten mellan konst och filosofi, vilka förbinder dem med en lång filosofisk tradition, men också öppnar tankemöjligheter som ännu väntar på att förverkligas. Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola.

Jakob och hans herre adelsmannen är på resa på franska landsbygden. Herren får tråkigt och begär att hans talföre tjänare ska berätta om sina kärlekseskapader. Jakob lyder gärna, men blir avbruten. Oupphörligen blir han avbruten. Av tillfälligheter, upptåg och urspårande resonemang, av allsköns lösa existenser, av författaren själv och av ständigt nya berättelser. Vilka i sin tur avbryts. Oupphörligen. Men vad gör väl det? Allt står ju ändå redan skrivet i den stora rullen därovan. Inte sant? Encyklopediredaktören, upplysningsmannen, erotikförfattaren, konstkritikern med mera Denis Diderots antiroman Jakob Fatalisten är tillkommen i omgångar mellan 1765 och 1780, en tid då romaner ännu var lågstatuslitteratur. Den har roat och fått fart på tankarna hos Goethe och Hegel, Marcel Proust och James Joyce. Och oupphörligen hittar den nya läsare. Trots att den inte står skriven i den stora rullen därovan. Eller kanske just därför. David Sprengels översättning från 1925 återges här i oförvanskad form under redaktion av Jan Stolpe. Sven-Olov Wallenstein har skrivit efterordet.