Sverker Gustavsson

»Gustavsson är en av Sveriges främsta EU-experter ... [Han] snuddar vid alla de mänskliga rättighetsproblem som särskilt höger­populismen aktualiserar.« Hans Ingvar Roth, SvDDen demokratiska reformismen kännetecknas av eftertänksamhet och en brett organiserad bearbetning. Detta utmanas nu av den tekniska och kommersiella utvecklingen. Redigerade medier klarar inte konkurrensen med de stora teknikföretagens oredigerade förmedling av nyheter och opinionsyttringar. Följden blir att mer och mer av politiken tar sig auktoritärt populistiska och teknokratiska uttryck. Hur ska demokratin, i meningen bearbetning av motstående idéer och intressen, överleva? Det är huvudtemat för Sverker Gustavssons texter i denna bok. De är ett försök att karaktärisera en situation som många upplever som kaotisk och svårtolkad. Sverker Gustavsson är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Antologin "Hålla huvudet kallt" handlar om forskningens integritet och behovet av kritisk distans. Våra lärosäten har kommit att bli centrala för det fria kunskapssökandet och det fria tänkandet, men verksamhetens normer är inte längre självklara. Såväl styrning och finansiering utifrån som incitamentsstruktur, specialisering och slutenhet inifrån, har sakta men säkert börjat underminera normerna ifråga. Det är en utveckling som, om den får fortgå, kommer att vara förödande för kreativiteten, det analytiska modet och den intellektuella integriteten i kunskapssökandet. Varför har det blivit så och vad kan forskarsamhället göra åt det? Och hur kan man som forskare balansera engagemang och objektivitet? Finns det en hållbar intellektuell position mellan aktivism och akademisk avskärmning?Antologins 11 författare, flertalet av dem verksamma forskare, skriver om denna integritetsproblematik ur olika perspektiv och med olika konkreta exempel. Situationen inom humaniora och samhällsvetenskap står i fokus i flertalet av texterna, men också skolundervisningens utformning och nyhetsjournalistikens spelregler får en genomlysning. Texterna är grupperade i tre tematiska avdelningar: ”Konformism och självständighet”, ”Aktivism och vetenskaplighet” och ”Kunskapspolitikens infrastruktur”. Men gemensamt för samtliga texter är en plädering för ett ”distanserat engagemang”, där sanningssökandet uppfattas som en kritisk och självkritisk men först som sist kunskapsbaserad verksamhet.I antologin medverkar Li Bennich-Björkman, Ylva Bergström, Erik Fichtelius, Martin Gustavsson, Sverker Gustavsson, Ylva Hasselberg, Gudmund Hernes, Jonny Hjelm, Mats Lindberg, Johan Lundberg och Sharon Rider.

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras? Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar författarna i Vad krävs för att rädda demokratin? Den nyliberala tilltron till marknadens självreglering har havererat. Läran saknar svar på vår tids frågor växande klyftor och främlingsfientlig nationalism. Ur nyliberalismens skeppsbrott växer populismen fram. Alternativet är att den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. En fredsformel mellan kapitalism och demokrati behöver återskapas under vår tids förutsättningar. Den måste balansera höger mot vänster men också tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin skall överleva. Balansakten avgör våra barns framtid.

Sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus för två hundra år sen har forskning och vetenskap gjort bevisligen världen bättre. Kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet har utgjort nyckel till denna exempellösa framgång. Akademins framgång har dock inte vilat på en demokratisk-politisk logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där forskarna i sitt sökande har drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort. Men i dagens projektsamhälle med sina krav på en kortsiktig resultatleverans framstår akademins sätt att fungera som provocerande. Hur kunde det bli så och vad gör vi åt det? I denna bok söker ett antal engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän svar på dessa frågor. De är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen, denna utveckling får inte fortsätta! Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle. Vi måste försvara de värden som akademin står på sedan lång tid tillbaka - inte för att de är traditionella, utan för att de är de modernaste vi har.

De gångna hundra åren ändrade synen på möjligheten att förena demokrati och kapitalism. Före 1914 tog både vänster och höger för givet att ettdera av dessa båda rättesnören skulle behöva överges. De bägge världskrigen ledde till att inte bara vänstern utan också högern lät sig övertygas om det slags kompromiss, som blandekonomi, välfärdsstat och demokratisk kapitalism kan sägas utgöra. Motsvarande hände med motsättningen mellan medgörlighet och motspänstighet i fråga om internationella överenskommelser. De enskilda ländernas nationella självbestämmande ansågs med tiden – tvärtemot en äldre uppfattning – gå att förena med överstatligt bindande regler. En tredje grundläggande konflikt gäller förhållandet mellan yrkesutövares eget programansvar å ena sidan och demokratisk makt och kommersiellt ägarskap å den andra. Strävan till kunskapssamhälle och professionalism går inte utan vidare att kombinera med utkrävande av politiskt och ekonomiskt ansvar. Det visar de senaste trettio årens debatt om ledandet av företag, myndigheter, vårdinrättningar, skolor och universitet med hjälp av ”new public management”. Demokrati, ägarskap och självförvaltat yrkeskunnande konkurrerar om att vara den bästa och huvudsakliga ledstjärnan inom alla slags organisationer. Hanteringen av dessa tre olika motsättningar reser frågan om liberalismen som huvudsakligt tolkningsschema. Hur går självstyrande yrkesgemenskaper att förena med idén om att kapitalistiska ägare, parlamentariska majoriteter och internationellt överenskomna rättsgemenskaper skall ha sista ordet i fråga om samhällsutvecklingen? Boken består av ett tjugotal statsvetenskapliga uppsatser, som från olika infallsvinklar belyser vikten av att skilja mellan politisk och ekonomisk liberalism samt att inte låta styrningen av yrkesarbete reduceras till en fråga om avprofessionalisering utan tvärtom låta principen om eget programansvar vara avgörande. Författaren är professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

Drygt ett decennium efter att den gemensamma valutan infördes är euron utsatt för sin hittills värsta kris. De statsfinansiella problem som drabbat flera euroländer illustrerar bräckligheten i den ekonomiska och monetära unionens konstruktion. Skuldkrisen har tvingat länder som Grekland och Irland att begära omfattande nödlån för att undvika statsbankrutt. Och fler euroländer ligger i farozonen. Denna bok handlar om vad som behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa. Räcker det med att skärpa medlemsländernas efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten och förbättra det finanspolitiska samarbetet? Eller krävs rent av att den monetära unionen kompletteras med en fiskal union, det vill säga gemensamma skatter och en gemensam finanspolitik på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättssystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker? Detta är den fjortonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv diskuterar de betydande utmaningar som eurokrisen innebär och hur de bör mötas.Deltagande författare: Hans Agné, Linda Berg, Martin Berglund, Michael Bergman, Mattias Dahlberg, Sverker Gustavsson, Åsa Hansson, Lars Jonung, Mats Persson, Sideek M Seyad

Essäerna inom: forskningspolitik, välfärdspolitik och demokrati och europapolitik av en av landest främsta statsvetare.