Tarald Rasmussen

Präster i norr under tidigmodern tid är en bok om det protestantiska prästerskapet och dess roll i norra Skandinavien från 1500-talet till omkring år 1800. Boken behandlar särskilt två teman: kyrkliga dynastier och prästsläkter respektive lagstiftning och praxis. Temat om dynastier och släkter handlar om hur prästerna skapade starka kyrkliga nätverk och dynastier, men det innefattar också prästers utbildning, rekrytering, karriärvägar och ekonomi. Temat om lagstiftning och praxis tar upp det som kan betecknas som lagstiftningens gränser, nämligen förhållandet mellan å ena sidan centralmaktens normer för prästutbildning, ämbetsutövning och kyrkoliv och å andra sidan möjligheterna att realisera dessa normer i de nordliga områdena. Bokens båda huvudteman bidrar också till att belysa kulturmöten i norr, inte minst det lutherska prästerskapets förhållande till samers språk och kultur, till nybyggarkulturer och till handelsverksamhet. En underliggande fråga rör om det skedde en protestantisk kolonisering av Nordskandinavien med prästerna som aktörer. En sådan utveckling kan betraktas både som en förtryckande maktdemonstration och som ett bidrag till modernisering och förhandling om mening. Författarna är historiker, kyrkohistoriker och kulturhistoriker från de länder som boken berör – Sverige, Finland och Norge.

«Perfekt om protestantismen.»Kjetil Vikene, Forskerforum«Fremragende fortalt og lesbar for alle.»Per Jarle Bekken, Nord UniversitetProtestantene ønsket å forenkle kristendommen og konsentrere seg om det vesentlige. Bibelen ble framholdt som eneste religiøse autoritet, og de religiøse ritualene ble redusert til et minimum. På dette grunnlaget vokste det også fram en protestantisk kultur.I «hva er PROTESTANTISME» viser forfatteren hva som kjennetegner denne formen for religion. Protestantismen har definert vår oppfatning av kristendom, men den har også formet vårt syn på andre religioner. Og den har langt på vei formet vår variant av sekularitet. Ifølge forfatteren er protestantismen den norske kulturens viktigste undertekst. Den har satt dype spor på områder som etikk, syn på arbeid og økonomi, holdninger til fattigdom og velferd og syn på rett og rettferdighet. Mange steder i Europa har protestantismen vært nær knyttet til nasjonale interesser. Men til Norge kom denne formen for religion sammen med tap av nasjonal selvstendighet, noe som har gjort norsk historieskrivning om protestantismen til en særegen fortelling.

På många vis är detta en unik bok genom sin rikedom på perspektiv. Den utgår från den rörelse som uppstod kring Jesus och kretsen kring honom och visar hur den med tiden kom att utvecklas till den kristna kyrkan med dess annorlunda villkor. I den följande vandringen genom århundradena är det människornasom de båda författarna framför allt har i sikte, hur de som kristna upplevde sin omvärld och upplevdes av den. Förhållandet mellan kristendomen och den omgivande kulturen ges ett stort utrymme, och boken anknyter ofta till nutida mentalitetsforskning för att illustrera hur religion och samhälle ömsevis påverkadevarandra.Vi får också inblickar i olika kreativaströmningar inom den medeltida kristendomen och hur de tog sig uttryck i konst, arkitektur och fromhetsliv. Också reformationen beskrivs på samma vis med en huvudvikt på protestantisk mentalitet och dess påverkan på de samhällen där den kom att dominera. Kristendomens möte med utomeuropeiskakulturer får en motsvarande belysning. De båda författarnas ledigt berättande stil gör boken till en givande läsning också för nybörjaren.

Norsk kirkehistorie gir en helhetlig og oversiktlig fremstilling av kirkens utvikling i Norge fra kristendommens innføring, gjennom middelalderen og reformasjonen og frem til de synspunkter og problemstillinger som preger debatten om kirken i våre dager.Forfatterne legger i større grad enn tidligere tiders kirkehistorikere vekt på brytningene mellom kirken og samfunnet for øvrig. Fremstillingen konsentrerer seg dermed mer om prosesser og utviklingslinjer enn om enkeltpersoners innsats. Boka beskriver også hvordan den norske kirkehistorien er påvirket av og atskiller seg fra utviklingen i resten av Europa.Norsk kirkehistorie er skrevet som en grunnbok for studenter i kristendomskunnskap og teologi, og egner seg også godt for allment interesserte lesere. Denne 3. utgaven er grundig revidert og oppdatert.Bernt Oftestad er professor og Jan Schumacher er førsteamanuensis i kirkehistorie ved Det teologiske Menighetsfakultet, mens Tarald Rasmussen er professor i kirkehistorie ved Det teologiske fakultet, Universitetet i Oslo.

Kristendommens historie fra begynnelsen og fram til vår tid kan fortelles på svært mange måter og ses fra mange synsvinkler. Denne boka bringer teologien og religionsvitenskapen sammen i beskrivelsen av den kristne religion og dens historie. Kristendommen slik den er blitt utøvd og opplevd gjennom historien er i fokus, og boka gir blant annet en innføring i ritualer og andre aspekter ved den religiøse praksis - fromhetsuttrykk, ikonografi, symbolikk og arkitektur. Boka tar også opp forholdet mellom kristendommen og andre religioner.

Frans av Assisi ble født i 1182 eller 1183, og døde i 1226. Siden er minnet om ham holdt levende både innenfor og utenfor den katolske kirken. Også i vår tid har han stor tiltrekningskraft. Ikke bare teologer, men også filosofer, historikere og skjønnlitterære forfattere skriver stadig nye bøker om ham. Fortellingene om Frans av Assisi er også blitt filmatisert en rekke ganger. Assisi i Umbria, der Frans tilbragte store deler av sitt liv, er fortsatt et av den katolske kirkens viktigste hellige steder i Italia, sammen med La Verna, der Frans mottok en av sine åpenbaringer. Den katolske kirken hadde nylig også en pave fra Brasil, som tok navnet Frans da han tiltrådte sitt embete. Allerede mens han levde og etter at han døde, fikk altså Frans status som en slags superkjendis. Han ble tidlig kanonisert som helgen, og har siden hatt en unik posisjon innenfor kristendommen og europeisk kulturhistorie. Hvem var han, og hvorfor fikk han han en slik unik status og virkningshistorie, helt opp til vår tid?