Thomas Götselius

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Häfte som ingår i RJ:s årsbok 2026.

Hur formas människan av sitt skrivande? Och hur har handskriften kommit att avgöra vad som kan nedtecknas? I Författarens hand gör Thomas Götselius sex olika nedslag som ger lika många svar på hur litteraturen kan belysa historiens mest inflytelserika medium: handskriften. Här framträder fenomen som annars bara skymtar i litteraturhistoriens marginaler: Ciceros avhuggna hand, medeltidens dödliga skrivredskap, vaxtavlans erotik, skrivkrampens historia, dagens tumskrift - som alla samtidigt är inslag i en större berättelse om utbildning och makt, disciplinering och straff. Författarens hand är en bok om det pris författare betalat för att träda in i skrivandets värld, men också om hur litteraturen oundvikligen formas av pennor och händer, skrivtecken och papper. Thomas Götselius är litteraturvetare, mediehistoriker och ­kritiker. På Glänta har han tidigare utgivit Själens medium. ­Sedan 2003 är han även en av redaktörerna för Gläntas skrift­serie Mediehistoriskt bibliotek.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats.Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning.Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

Historiemedvetandet har skiftat mellan olika tider beroende på sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor. Dessa skiften har sin grund i olika historiografiska praktiker, minnestekniker och minnesfunktioner, och historiografin och minnet måste därmed själva historiseras. För att förstå historiemedvetandets förändringar blir det därför avgörande att undersöka vilka medier, tekniker och historiografiska praktiker som har använts för att göra en plats meningsfull genom att tilldela den en historia och därmed göra den minnesbärande. På så sätt kan platsen betecknas som ett monument, ett kulturarv eller en minnesinstitution och därmed skiljas från andra platser. Monumentet och dess gränsdragningar är centrala i hela den västliga estetiken, från skulpturens sockel till måleriets ram, men också i religiösa praktiker, inom institutioner som museet samt i hemmet. Dessa tekniker och praktiker för minnes- och historieproduktion är ofta omdebatterade och sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor skapar både möjligheter och sätter gränser för historiemedvetandet under en viss epok så även vår egen. I "Minne, medier och materialitet", som är den tredje fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist", fokuserar fjorton forskare på minnespolitiska och historiografiska implikationer och mediala praktiker. De utgår från museer, arkiv, litterära och konstnärliga gestaltningar, liksom från rymden, i sina försök att tydliggöra de historiografiska praktikernas påverkan på vårt historiemedvetande och således på vårt sätt att minnas och förstå medier, platser och föremål som minnesbärande "monument". Volymen är redigerad av Johan Hegardt, docent i arkeologi och forskare vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, och Trond Lundemo, docent i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Hoppa hage har hyllats som ett av 1900-talets stora romantekniska experiment. Det är en bok som kan bli två, om man väljer att följa den alternativa läsplanen. Men först och främst är det en storslagen kärleksroman som utspelar sig under sent femtiotal, existentialismens, bohemernas och jazzens decennium. Huvudpersonen Horacio Oliveira är en vinddriven argentinsk intellektuell som söker meningen med livet vid kaféborden i Paris. Där möter han den trolska Maga från Uruguay. Tragiska omständigheter skiljer dem åt, Maga försvinner utan spår och Oliveira söker sig tillbaka till Latinamerika för att leta efter henne.JULIO CORTÁZAR [1914 1984] är en av det förra seklets största och mest älskade författare. Han har haft en oöverskådlig betydelse för utvecklingen av den moderna latinamerikanska prosan.»Den som inte läser Cortázar är fördömd. Att inte läsa honom är en allvarlig, osynlig sjukdom som med tiden kan få fruktansvärda följder. Något i stil med en man som aldrig har smakat persikor. I tysthet skulle han bli allt sorgsnare... och antagligen skulle han så småningom tappa håret.« PABLO NERUDA

Hoppa hage har hyllats som ett av 1900-talets stora romantekniska experiment. Det är en bok som kan bli två, om man väljer att följa den alternativa läsplanen. Men först och främst är det en storslagen kärleksroman som utspelar sig under sent femtiotal, existentialismens, bohemernas och jazzens decennium. Huvudpersonen Horacio Oliveira är en vinddriven argentinsk intellektuell som söker meningen med livet vid kaféborden i Paris. Där möter han den trolska Maga från Uruguay. Tragiska omständigheter skiljer dem åt, Maga försvinner utan spår och Oliveira söker sig tillbaka till Latinamerika för att leta efter henne.JULIO CORTÁZAR [1914 1984] är en av det förra seklets största och mest älskade författare. Han har haft en oöverskådlig betydelse för utvecklingen av den moderna latinamerikanska prosan.»Den som inte läser Cortázar är fördömd. Att inte läsa honom är en allvarlig, osynlig sjukdom som med tiden kan få fruktansvärda följder. Något i stil med en man som aldrig har smakat persikor. I tysthet skulle han bli allt sorgsnare... och antagligen skulle han så småningom tappa håret.« PABLO NERUDA

I Själens medium behandlar litteraturhistorikern, redaktören och DN-kritikern Thomas Götselius det svindlande ögonblick när den tryckta boken var ny. Utgångspunkten är det faktum att vi idag lever i en teknologisk brytningstid: i ljuset av den digitala revolutionen framträder litteraturen som ett teknologiskt objekt, oskiljaktig från sitt medium. Detta perspektivskifte innebär också att det är möjligt att skriva litteraturhistoria på nytt. Läst på dess egna premisser är Götselius avhandling imponerande [...] författaren behandlar så många konkreta exempel på de generella tendenser han beskriver att hans framställning blir mycket övertygande. (Lars Nylander, DN) "En enastående bok" (Thomas Karlsohn, Göteborgs-Posten)