Thomas Hammarberg

Vad händer när frivilligorganisationer i utvecklingsländer rapporterar till givare istället för till sina medlemmar? Granskas biståndet av media i utvecklingsländer? Varför är Sverige kvar som givare i Etiopien trots våld och övergrepp? Antologin Bistånd är politik! väjer inte för de svåra frågorna. Framstående biståndsexperter och skribenter har fått sätta tänderna i biståndets saftigaste utmaningar. Politiker från olika riksdagspartier medverkar också i boken, och fördjupar sina perspektiv på bistånd och politik. Några av de medverkande skribenterna: Thomas Hammarberg (Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna) Parselelo Kantai (journalist och redaktör, tidskriften Africa Report) Anna Ek (ordförande för Svenska Freds) Fredrik Segerfeldt (företagare och författare) Birgitta Ohlsson (EU- och demokratiminister, Fp) Carin Jämtin (tidigare biståndsminister, S)

Thomas Hammarberg, född 1942, är en svensk journalist, tidigare generalsekreterare, diplomat och politiker. Hela hans liv har formats av kampen för mänskliga rättigheter och nu sammanfattar han sina erfarenheter samtidigt som han riktar blicken framåt. Genom en personlig berättelse får läsaren följa med till platser över hela världen. Till svälten och kriget i Biafra, till Grekland under diktaturen, till fattigdomen i Etiopien, till Nordirland där fångar torterades, till våldet på Västbanken och i Gaza, till Kambodja för att få till en rättegång mot de röda khmererna – och till många fler länder. Men kampen är ännu inte vunnen. För efter bortåt 60 års arbete och engagemang är Thomas Hammarbergs slutsats att vi aldrig får ge upp kampen för att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna. Varje ny generation måste vinnas för de värderingarna.

I år är det 40 år sedan Astrid Lindgren tilldelades den tyska bokhandelns fredspris. Sitt tacktal formade hon till ett flammande och angeläget upprop mot våld och tyranni. Talet är lika aktuellt än i dag, med sin raka beskrivning av ondskans mekanismer och vår starka längtan efter fred.Förord av Marta Santos Pais, FN:s Generalsekreterares särskilda sändebud i arbetet mot våld mot barn. Hon leder FN:s internationella arbete för att förebygga och eliminera allt våld mot barn.Efterord av Tomas Hammarberg, en av Sveriges mest internationellt kända experter inom arbetet för mänskliga rättigheter. Barns rättigheter ligger Thomas varmt om hjärtat och i många år arbetade han för att FN:s Barnkonvention skulle bli verklighet.Denna nya utgåva är rikt illustrerad av Stina Wirsén.Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen. Astrid Lindgren

In 1978, Astrid Lindgren was awarded the Peace Prize of the German Book Trade. She turned her acceptance speech into a fiery and compelling appeal to put an end to violence and tyranny, especially the violence that begins in the home and that affects children above all else. This is a new edition of the speech, richly illustrated by Stina Wirsén, with a preface by Marta Santos Pais, Special Representative of the Secretary-General on Violence against Children, UN and an afterword by Thomas Hammarberg, Human Rights Adviser and Member of the first UN Committee on the Rights of the Child.

De senaste åren har medier skrivit mycket mer om romer än tidigare. Det boreror inte minst på de besökande tiggarna och på avslöjandet om romregistret. Romerna har plötsligt hamnat mitt i mediernas rampljus. Just romregistret och tiggande är några av de vanligaste ämnena i artiklar om romer. Det visar en studie som presenteras i denna skrift Den visar också att medier förvisso tar upp brott och romer - men då inte påståenden om romers påstådda brottslighet, utan till helt dominerande del brott mot romer. Forskarna bakom studien prövar tanken att rapporteringen om romer närmat sig en vändpunkt där stereotyper inte längre styr lika mycket. Andra skribenter, som författaren och artisten Hans Caldaras, berättar om både äldre och och helt ny fördomsfull rapportering och diskuterar åtgärder. I en intervju efterlyser chefredaktör Peter Wolodarski mer kunskap om hur antiziganistiska stereotyper tar sig uttryck.